Ångest, oro, inombordsligt obehag. Tjock i skallen, tung i kroppen... Kall.

Men nu tar vi en paus i allt det! För att nu är det dags för dagen... Hmm. Kvällens bloggning :)

De senaste dagarna, veckorna... Ja egentligen vet jag inte hur, vart eller när jag mår dåligt. Men det går nog mycket upp och ner. Likt "uppskjutet" eller "Katapulten" (eller vad den nu heter) på Gröna Lund. Ja, jag känner mig som en emotionell studsboll, och jag vet inte när jag är högt och när jag är lågt. Innan jag helt plötsligt flyttat på mig igen!

Men jag ska försöka att inte snacka så mycket jobbiga känslor. För att än sålänge tycker jag att jag har lyckats hålla en rätt så god min här på bloggen. Försökt stötta mig själv och peppa mig själv till att må bättre och tänka rätt. Och det vill jag fortsätta med, även under mina jobbigaste tider!

Hoppet kommer och hoppet går. Pressen och stressen likaså. Jag skrattar och ler. Pratar och skojar. Jag njuter av tillvaron och kämpar för ett liv som jag inte ens kan se. I hopp om att det kanske ändå FINNS något bättre, gömt någonstans.

Så i det stora hela, mår jag bra. Och DET är vad jag vill ta tillvara på! Mitt nya STARKA jag! För att så har det inte alltid varit. Men jag är GLAD att jag nu har tagit mitt förnuft tillfånga och ändå FÖRSÖKER se positivt på saker och göra någonting BRA av mitt liv!

Ja. Dagen idag. Ja, jag har mått så sunkigt i ett par dagar nu, att jag MINNS knappt vad jag har gjort idag! Jag har iallafall spenderat en STOR del av min dag på att spela "Bejeweled"... IGEN :P Det är bara det att när jag mår som sämst. Mår dåligt utan att veta varför. Utan att veta hur jag ska förändra det. När jag inte har lust med någonting. Inte orkar någonting. När jag behöver fundera. Ja, då sätter jag mig och spelar. För att det är lättsamt och jag behöver inte koncentrera mig på det jag gör.

Men jag har värvat det med lite soduku (stavning). Då jag kände att jag behövde fokusera på annat en stund. Och så har jag legat och lyssnat på musik. Frusit (eller heter det frysit?). Jag har gått på promenad. Sparkat en sten framför mig. Gått långsamt, långsamt. Utan energi. Känt mig sunkig... Konstig.

Och så har jag läst lite bloggar...

... Nu tog det stopp :P ... Jag har kollat hundar på blocket. Och så har jag fått hem en blankett som innebär att jag måste deklarera. Vilket jag aldrig har gjort förut. Jättejobbigt tycker jag. Men då jag tror att allt redan är rätt, ska det bara vara att skriva under den, typ...

Ja. Och så har jag ju kollat upp hur jag hittar till sjukhuset! Och så kan jag bara HOPPAS på att jag hamnar rätt på Torsdag! Jag har inte heller något emot ifall det skulle gå lite fortare för Torsdagen att komma! För att nu orkar jag inte tänka på det mer.

Jag funderar även på vad jag ska hitta på imorgon... Måste GÖRA någonting! Annars går jag in i väggen. Orkar inte en sådan här dag till...

Och så har jag sett lite på tv, och ätit en typ Magnum, nu på kvällen.

Ja, det var nog allt för idag. Nu avslutar vi med ett leende på läpparna, och en klar och ljus blick framåt =) Belöningen för denna kamp, är STOR! Och DET är vad jag har att se fram emot :D Trots att jag inte ännu kan se det ;) Kämpa, kämpa, kämpa =)

God natt med er <3 (Blir kanske lite väl negativt ändå. Ursäkta det :) Bara en period, tror jag =))

Äsch... Vi tar och låtsas igen va :P

Ja dagen är jättetråkig, jättelång och alldeles jättehändelselös =P Så jag orkar inte vänta på att dagen ska ta slut innan det blir dags att blogga. Jag menar. Dagen tycks ju aldrig ta slut. Så vi låtsas helt enkelt att klockan är över halv nio ;)

Ja, som sagt... Dagen idag har varit såå tråkig. Jag har typ bara säckat, och har nu börjat undra om inte mitt liv nu börjar ta tråkighetspriset. Japp. Guldmedalj var det här :P Men det är iallafall NÅGONTING =D

Nej, men fastän jag VET att jag själv med värsta enkelheten, skulle kunna förändra min situation till det bättre. Tillåta mig själv att känna mig gladare, lyckligare, viktigare och mer hälsosam. Att jag bara med en fingerknäppning, skulle kunna ge mitt liv mer av just "liv". Bara genom att hitta på någonting roligt om dagarna. Någonting som BETYDER någonting för mig...

Ja, även om jag VET att jag KAN det och att det är just MIN uppgift, så känns det som om jag sitter fast med fötterna i stelnad betong. Det vill säga. Det blir med ens OMÖJLIGT att ta sig loss utan de verktyg som jag inte tycks ha. Och samtidigt som jag ser mig själv som en tecknad figur, kämpa för glatta livet för att ta mig framåt, så vet jag MED mig att jag egentligen inte alls kämpar så hårt. Inte på just den fronten att ge min vardag en värdighet iallafall. Nej, för att jag är för hårt fastkilad i betongen för att ens orka försöka. Då jag inte vet hur... Hur tar man sig loss ur denna vardagens fälla?

Ja. Så idag har mest, som de flesta andra dagar, bestått utav att vänta. Jag väntar ihärdigt på att nå en praktikplats. Ja, en praktikplats och ett boende. Att äntligen få känna mig vuxen, självständig och ansvarsfull. Att få känna att jag KLARAR dessa saker som hör det vuxna livet till! Lita på mig själv... Vinna andras tillit. Ja-a... Jag är redo att kliva in i det vuxna livet. Ge livet ett värde. En mening... Och bli lycklig...

Men jag väntar. Väntar, väntar och väntar. Mycket tanke, men nästan ingen verkstad. Men visst kommer jag framåt alltid ;) Önskar bara att jag orkade springa så mycket fortare än vad jag gör nu...

Ja. Min dag idag. Vad har jag gjort denna dag av ingenting?

Jag klev upp klockan halv tio imorse, efter en natt som alla andra. En natt svårt att somna...

... Ja, jag kom på varför jag vaknade klockan halv två igår, förresten! Jag hade ju bara sovit fyra timmar natten innan. Då jag klev upp klockan sju för att ta bussen till ett möte på morgonen. En lättnad att ha luskat ut det :P

Ja. Men annars. Jag har suttit vid datorn. Kollat blocket efter hundar, MÅNGA gånger. Och då menar jag MÅNGA! Gud vad jag har tjatat ut blocket! Ja, jag antar att suget och längtan blir extra stor när man sitter hemma och har tråkigt :) Längtar, längtar, längtar.

Jag har skrivit en lista över min framtid. Ja, ungefär hur jag önskar att den skulle se ut. Jag har läst lite bloggar... Och fotat min kära växt. Lekt lite med fotoredigerarprogrammet och blivit positivt överraskad, nu när jag äntligen vågade testa att utmana fotonas gränser lite grann. Jag som ALLTID vill ha alla foton så verklighetstrogna det bara går! Nej, men det var kul.

Jag har även tagit mod till mig och planterat om min nyfödda vattenmelonplanta i en stor kruka. Nu är det bara att HOPPAS att den inte går och dör i sitt nya hem! Det vore tråkigt, då jag lyckats så bra hittills!

Ja-a... Annars då? Jag tog en promenad, i hopp om att liva upp dagen lite grann. Men det gick inget vidare. Det var kallare än vad jag trodde och jag ville bara raska på, så att jag kom hem någon gång. En kortispromenad... Och sedan... Tråkigheten fortsätter :P Men som sagt var. Jag ska inte klaga. Det är ju JAG och bara JAG som kontrollerar hur min dag ser ut! Hur mitt liv levs.

Ja-a... Det var nog det. Minns inte om det hänt någonting mer. Jag har ju bara suttit på min ända och väntat på onsdagen...

Så god natt med er <3

Vet inte vart jag ska börja. Hur jag ska formulera mig. Jag känner mig bara så tom. Men så underbart glad. Jag känner mig stark, men så konstigt vilsen... Det känns som om livet tar en ny början... Samtidigt som jag fortfarande sitter fast och inte tycks ta mig loss... Jag känner mig så läskad. Så viktig... Så betydelsefull. Jag känner mig som en helt ny människa. En människa som står på egna ben och som ingen vill slå på eller trycka ner. En människa värd respekt...

Ja, det är en sådan konstig känsla. Vem är jag? Är det sant att efter allt helvete man har utstått. Efter alla inläggningar, bältesläggningar och tvångsmedicineringar. Efter att ha tvingats vandra inom dessa murar som sjukhuset så fint utgjorde... Är det sant att mitt liv nu kan ta en ny början? Att jag nu är en stark person, värd att lita på? Att jag hädanefter ska kunna vandra genom livet med ett leende på läpparna och huvudet högt?

Ja, det finns en tjej som ger mig hopp. På något konstigt vis, får hon mig att känna mig starkare. Hon kämpar och jag kämpar. Och bara genom att finnas där för henne, känner jag mig mer värd som person. Jag har funnit en bra vän. En bloggvän för livet. Vi ska ta oss igenom det här tillsammans. Följa varandra genom våra elektroniska skärmar, och hålla våra tummar för varandras resor... Tack för att du la den första kommentaren. Annars hade vi aldrig "träffats" och kunnat stötta varandra =) Genom våra skärmar, kan vi lära känna varandras person och historia. Kom ihåg att du är värd mycket =)

Ja. Nog om det. Konstig känsla, helt enkelt. För övrigt, känner jag mig enbart tom. I en egentlig brist på hopp, släpar jag mig genom vardagen. Jag lever men ändå inte. Gör egentligen ingenting värt att minnas. Och går runt och väntar på att tiden, dagarna ska gå. Väntar på en praktik. På en lägenhet... På ett värdigt liv. Och det går segt... Men fastän det, fortsätter jag kämpa. Håller ut och bara låter dagarna föra mig alltnärmre mitt mål. Första delmålet. Arbetsförmedlingen på Torsdag. Hoppas, hoppas, hoppas det går bra! Hoppas, hoppas, hoppas att de är villiga att lita på mig. Ge mig en chans till en praktikplats. För att det behöver jag :)

Och medans jag väntar, sitter jag vid min dataskärm. Vår tv-skärm... Och ägnar mig åt vad jag gör bäst... Skriver. Skriver och skriver. Idag gjorde jag dessutom en ny ritning till en hundsele. Jag försöker göra en ritning på en sele som ska växa med valpen. Men inte lätt att konstruera när man inte har varken stor hund eller valp i närheten :P Det är ju nog så svårt att få alla bitarna på plats, så att det blir ergonomiskt riktigt, ÄNDÅ!

Idag har jag även... Ja, vad har jag gjort? Jag har kollat mina växter. Vattnat dem ett antal gånger! Jag har tagit en kort och kall promenad. Inga kommentarer :P Och så har mamma, pappa, 13åringen, 17åringen och jag, sett på några fler avsnitt av "Polisen och pyromanen". Ja, vi såg klart hela idag. Så nästa gång blir det någon annan "Polisen".

Ja. Jag har kollat hundar på blocket, också. Annars vet jag inte. Kanske inte var så mycket mer :)

God natt med er <3

Och kära bloggvän. Jag hoppas att jag inte kommer att skrämma dig med min historia med tiden =)

Nu sitter man här och bara stirrar på datorn... Som såå många gånger tidigare idag. Ja. Jag har väl inte så mycket annat att göra. Datorn inte så mycket att ge, den heller. När man har kollat mailen, kollat blocket efter hundar och lägenheter. När man har läst alla bloggar och forskat för mycket i hundselen och koppel... Ja, då finns det inte längre så mycket kvar att göra. Så då sitter man och stirrar. Hoppas att det snart ska ploppa upp något intressant på denna elektroniska lysande skärm framför min näsa :P Men det gör det ju såklart inte :P

Nej. Jag kunde inte se fram emot MER, att mitt liv kunde börja gå framåt nu. Att saker börjar hända, och att det äntligen blir kul och meningsfullt att leva. Kunde inte vänta länge nog på att jag kan börja MÄRKA att jag går. Att jag KÄNNER att jag kommer ett steg närmre mina drömmar...

Jag ser såå fram emot att få den där lägenheten som jag väntar på. Få tvätta min egen tvätt, laga min egen mat, diska min egen disk(ja, det gör jag ju redan :P), och ja-a... Sköta mitt eget hem. Längtar såå till jag får börja praktisera, tills folk börjar lita på mig och ser att jag KAN. Ser såå fram emot när jag själv kan se att jag klarar det. Tills jag kan börja ängna mig åt alla de saker som jag tycker om... ... Tills livet är ett liv.

För att jag är redo nu. Såå redo. Men det tar så mycket längre tid än vad mitt tålamod tillåter. Men jag får stå ut. Snart har jag mitt liv mitt framför näsan och det är bara att gå fram och greppa det. Snart är det slut på dessa tråkiga, meningslösa dagar. Dagarna av luft... Jag vill ta mig framåt... och jag VET att jag kan. ALLA kan. Det är bara en fråga hur hårt man är beredd att kämpa ;) Hur stark vilja man har :)

Ja. Dagen idag då. Idag lika suddig som igår. Minns inte mycket. Börjar jag bli gammal, kanske :D

Jag har iallafall som vanligt, suttit vid datorn och kollat alla dessa saker, om och om igen :P Jag har vattnat mina växter och betraktat dess skönhet. Dagdrömt om hundar... Ja-a. Längtan är stor.

Jag har även... Ja, det var lite kul :D Eller tråkigt, kanske. Jag gick in på klart.se och kollade vädret. Upptäcke då att just den tiden jag kollade, var den timmen som det skulle vara som allra varmast. Upp ur stolen, studsar jag, med ett stort leende på läpparna och väldigt förväntansfull. "Här ska cyklas!". Jo, jag hade bara en sådan HIMLA lust att cykla denna långa runda som jag annars brukar gå. Se hur lång tid den tar, liksom. Och det verkade som en sådan HIMLA chans att göra det nu när det var som varmast. Eftersom att vinterkylan kommer snart. Sista chansen, liksom.

Så jag tar på mig skinnjackan och min limegröna cykelhjälm. Går ut till garaget och börjar rota ut min cykel. Rena hinderbanan bland allt bråte! Och när jag väl får ut den där cykeln, så märker jag att den är fallfärdig! Näst intill. Den ville jag ju inte cykla på. Så in gick jag igen. Inombordsligt upprörd. Men inte utåt sätt. Rusar upp på övervåningen och slänger av mig både hjälm och jacka... Ja. Sätter mig vid datorn igen, och skriver av mig skiten :)

Så var det med den cykelturen och den stora chansen. Lugnade mig själv med att det snart blir sommar. Så då blir det nya chanser =)

Annars har jag suttit vid tv:n lite grann, också. Nu på kvällen, såg mamma, pappa och jag på "Snabba Cash". Och tidigare idag, var det "Hem till gården" och kälkhockey... eller vad det nu hette.

Men jag tog en promenad ändå. Efter att ha lugnat ner mig och peppat mig själv genom att läsa min skrivbordsbakgrund, slängde jag på mig jackan och gick ut i det nu lite kallare vädret. Ingen sådan där jättehärlig känsla. Men jag mådde bra. Humöret var bra och vädret var helt okej. Jag gick i min egna lilla värld. Nynnade på en sång som fastnat i huvudet, och dagdrömde. Ingen ångest och jag kände mig inte deppig. Kunde gå hur länge som helst, kändes det som.

På hemvägen blev blåsten kall och öronen värkte lite lätt. Det blåste rätt så rejält i motvind. Inte särskilt skönt. Och när jag kom hem, var jag trött och nöjd. Började plocka ur diskamaskinen...

Ja, sedan har det nog bara varit datorn, typ. SOM jag har sett fram emot och längtat efter mitt liv efter detta! Det bättre livet. Det fyller min hjärna, dagarna långa, just nu. "Kom igen D! Du klarar det här! "På torsdag är det möte på arbetsförmedlingen. Du är närmre en lägenhet på kölistan. Det är BARA att hålla ut ;)". LE. Le stort =D Livet leker :D

Ja. Det var nog allt från mig. God natt med er <3

Trött, trött, trött...

Ja, de senaste dagarna har jag bara varit såå trött. Vet inte varför. Men kanske är det vädret? Kanske är det, det faktum att jag har för första gången på länge, umgåtts med kompisar. Och det under flera dagar(?). Ja, jag vet inte. Men jag vet att jag går omkring trött på dagarna, och bara vill ligga ner. Vila. Sova. Och att jag sedan, till kvällen, sover RIKTIGT gott när jag har lagt mig. Att jag ligger kvar och drar mig lääänge i sängen, i varken ork eller lust att kliva upp. Jag vet också att jag inte är särskilt pepp på att umgås med folk. Att jag tycker att det är jobbigt, och att jag alltsom oftast gör det för DERAS skull, för våran VÄNSKAPS skull, än att jag tycker att det är kul...

Men egentligen TYCKER jag ju att det ÄR kul. Jag menar. Vi har våra roliga stunder. Vissa stunder som är mer betydelsefulla och minnesvärda än andra. Men lusten och orken att faktiskt se till att träffa någon, DEN finns sällan.

Idag har jag iallafall varit i stan för att möta upp min förra sambo som kom med tåget (och bussen). Jag åkte iväg med pappa imorse klockan... Ja, runt tio. Efter en jobbig natt med funderingar, oro och ältande. Men ändå när jag väl somnade, VÄLDIGT god sömn.

Sedan gick jag omkring lite och letade saker som jag har tänkt köpa. Hittade det jag skulle ha. TRE gånger under dagen! Så köpte en av varje :) Tre paket fiberdukar. Hoppas bara att jag fått tag i bra sådana, som inte repar. Ska sy en mobilväska av dem. Då jag inte hittar någon tillräckligt stor väska ;)

Sedan gick jag en vända. Tänkte att jag kanske skulle hitta arbetsförmedlingen som jag aldrig hittade förra gången jag letade efter den. Har ju läst på kartan sedan dess, och idag hittade jag dit utan problem ;)

När fd sambon kom, gick vi raka vägen till Mc Donalds för att äta. Tog en Mac-Wrap (eller hur de nu stavas). Pratade lite. Men jag kände mig inte särskilt pigg. Inte sådär glad som jag trodde att jag skulle vara. Men har man levt det liv som VI gjorde tillsammans, så kanske relationen ÄR lite förstörd. Jag känner liksom ångesten drypa över mig. Blir som fången i situationen. Undrar om man NÅGONSIN ska kunna umgås igen, UTAN att känna sig liten, missnöjd och misslyckad. Utan att känna att någonting är fel...

Vi åkte iallafall hem, efter att ha gått i ett par butiker tillsammans och köpt två paket mjölk till mamma och pappa. Och när vi kom hem, somnade fd sambon i min sng. Vi lyssnade på musik. Jag sjöng en del. Eller försökte iallafall :P

Och ja-a. Sedan har vi suttit vid tv:n en del. Sett på "Farmen" och "Familjen annorlunda" bland annat, för att få tiden att rulla. Sedan gick vi upp på övervåningen och såg på "Mr Bean" i allrummet. Och nu ska vi sova. Hoppas på en bättre dag imorgon. Utan ångest, och med glada miner. Vänskapskärlek är väl det minsta jag kan be om?

God natt med er <3

Har en sådan där spänd känsla inombords. Återigen perfektionismen... beslutsångesten och prestationsångesten som spökar. Den gnager hål i mig och försöker bryta ner mig till ett tunt puder på marken. Jag känner det. Hur den försöker. Men jag ska försöka vara stark. Intala mig själv att det inte ÄR hela världen. Att jorden inte går under bara för att... Ja, varför skulle den göra det? Det är ju inte logiskt eller tänkbart på NÅGOT sätt. Men ÄNDÅ är det så svårt att slappna av och låta saker bli som de blir... Konstigt det där.

Men nog om det. Nu ska jag sluta fundera så mycket. Funderingar leder bara till grubbel, vilket leder till stress, oro och ångest. Slappna av och låt vinden föra dig åt rätt håll, kära D :)

Idag har jag, precis som varje dag, bara suttit och väntat. Degat och gjort typ ingenting. Jag har, precis som varje dag, suttit på min ända och stirrat in i dataskärmen. Visat samma webbsida, gång på gång. Tjatat ut dem sådär ordentligt. För att sedan, när jag tröttnat på mitt fyrkantiga rum och min fyrkantiga dataskärm, förflyttat mig ner till nedervåningen, och börjat stirra in i nästa skärm. Tv-skärmen. Suttit DÄR och bara stirrat.

Men förutom att bara stirra som jag gör VARJE dag. Förflyttat mig från skärm till skärm, som jag gör VARJE dag, och bara väntat som jag också gör VARJE dag, har jag även skrattat åt mina syskons busande och lyssnat på deras dumma kommentarer. Tyckt att de var både äckliga, då de släppte sina gaser på varandra med flit eller satte upp sina stinkande fötter i ansiktet på varandra, och roliga då de är så otroligt snälla mot varandra och alla andra. Jo, bröderna alltså. 19åringen och 13åringen. Visst älskar de varandra, alltid :)

Annars. Jag har läst lite bloggar, ett par gånger minst, på varje blogg som jag har sparat. Jag har tagit bort två eller tre av bloggarna jag läser. Då de har fallit ur mitt intresse lite grann. Så ska uppdatera det i sidomenyn sedan. Ja, och så har jag haft mailkontakt med företaget som jag beställde mobilen ifrån. Och tyvärr var det INTE möjligt att ändra i ordern. Då den redan var betald. Blev först irriterad. "Vad spelar det för roll om jag vill lägga till en hundralapp och sedan få hem ett paket istället för bara en vara?". Frustrerad var vad jag blev. Men jag mjuknade till när det var en trevlig man som till sist förklarade läget för mig och visade att han brydde sig. Så jag köper helt enkelt till tillbehören senare, om jag känner att jag behöver dem ;)

Ja, och så har jag mailat fram och tillbaka en del med min farmor. Får se om hon kan hitta in till bloggen sedan. Annars får jag försöka hjälpa henne. Svårt att veta hur man ska göra, när man typ inte kan datorer alls. Då är även det enklaste saker, svåra att klara av :)

Och nu till kvällen, såg mamma och jag på "Mia på Grötö". Började med att jag inte kände igen NÅGON, till att jag kände igen dem allihop, när det kom till kritan :P Det var ju Ronja Rövardotters pappa. Kul att man kände igen honom! Felix Herngrens (hette han så?) broder, och så var det "Lotta på Liseberg". Alltid kul att se det programmet, när man känner igen personerna. Nästa vecka är det "Martin Beck" och "Chefen i Beck"... Ja och så minns jag inte den tredje. Men SKA se det nästa vecka!

Ja, och "Farmen" var ju såklart ett måste, idag. God natt med er <3

Seg dag idag. Sådär seg som den blir när man inte kan göra så mycket annat än att vänta. Eller det KÄNNS som om det är det enda jag kan göra iallafall. Det är helt klart det enda jag gör! För att fastän jag VET innerst inne, att jag skulle kunna göra mina dagar såå mycket händelserikare, min vardag såå mycket bättre, genom att bara lämna huset, ta mig ut och träffa folk eller börja med någon rolig aktivitet... Ja, så går jag bara hemma och väntar. Känns inte bra att lämna huset. Det är ju inte DET jag vill. Det jag vill är ju redan igång. Det går bara VÄLDIGT segt.

Det jag går och väntar på, är att få komma igång med en praktik. Att få komma ut och arbeta, och så småningom få en egen lägenhet. Så att jag får ett mer självständigt och vuxet liv. Men än sålänge står jag still och stampar. KÄNNS det som iallafall! Men tänker jag efter, så VET jag att jag går framåt, men att jag bara "har valt" att göra det väldigt långsamt. Men faktum är ju att även den som går långsamt kommer framåt ;) ... Så det är bara att hålla ut. Snart SPURTAR jag fram i ilfart, ska ni se :P

Jag ser bara fram emot det såå mycket, när jag har ett eget ställe, eget ansvar... ett eget liv, och någon eller något att älska <3 När livet har fått en mening. När jag VET varför jag lever :)

Annars. Dagen idag. Idag har som sagt varit en seg dag. Jag har befunnit mig framför datorn och gjort ingenting, hela dagen. Segat som få. Jag har kollat mailen, läst lite bloggar, kollat vovvar på blocket... Ja, och så har jag beställt hem en ny mobil och även en vattentät väska till den. Men då det inte ännu tycks finnas några väskor eller fodral till just den modellen, så fick det bli en som passar till de flesta mobiler sålänge.

Men jag är ju bara så otroligt duktig :P Idag har jag gjort två beställningar... och BÅDA lyckades bli fel på NÅGOT sätt! DÅ är man ju duktig, så säg :D Först beställde jag mobilen. Köpte till 3års garanti (på det året som redan ingick). För att jag tänkte att det kunde vara bra... Men så kom jag på, efter flera timmar, att jag ju skulle ha köpt ett paket och inte bara mobilen. Det fanns ju paketerbjudanden också, som jag redan bestämt jag skulle ha. Så det var bara att skriva till dem och fråga om de kunde ändra beställningen.

Så beställde jag väskan. Och någon timme senare, upptäcker jag att den JAG beställde inte fanns i lager just nu, och att den var vit. Då jag ser en svart likadan som FINNS i lager, vill jag ju hellre ha DEN. Så jag skickar iväg ett mail och frågar om de skulle kunna skicka den svarta istället :P

Ja. Virrigt det där med att handla. Tycker inte om att beställa saker, för att man alltid är så efterklok. Men men. Det löser sig nog med detta också. Tids nog ;)

Ja. Annars har jag inte gjort så mycket. Mailade min kära farmor idag, och hörde hur det var med henne. Det var länge sedan vi hörde av varandra och jag tänkte att även hon ska få chansen att hänga med i vad som händer i mitt liv. Så nu kan hon läsa denna bloggen ;)

Så blev det "Farmen" och "Bygglov", och nu ska jag gå och lägga mig. Hoppas på någon form av signal som tar mig närmre praktikplats, imorgon ;)

God natt med er <3

Hihi. Det känns som om det är samma visa varje dag. Jag sitter vid datorn och degar, mer än halva dagarna... Och sedan när jag inte orkar DET längre, så går jag ner och sätter mig vid tv:n... och degar! Roligt, händelserikt liv man har :P

Idag känns huvudet trögt och tankarna, allra helst minnet är svårt att få fram. Jag satt tidigare ikväll, och funderade över vad det egentligen är jag har GJORT idag. Om jag verkligen har gjort såpass lite, haft såpass tråkigt som mitt minne skvallrar om... Men jag vet inte. Det känns lite lätt otroligt, hur jag kan få dagarna att gå och hålla humöret på en såpass bra nivå som jag ändå gör, när jag bara SITTER. Hela dagarna i ända. Bara SITTER jag!

Ja, dagen idag då. Jag klev upp runt tolvtiden. Pappa knackade på min dörr och sa att det var kaffe. Efter lunchen, plockade jag av och diskade och gjorde iordning. Sedan gick jag upp på övervåningen. Började kolla lite vitaminer igen. Efter att ha råkat SNUBBLA över en annons om en viss vitamin! "Är DEN bättre, kanske?" Oro, ångest, kluvenhet... lite uppgivenhet... Ja, hela fraddeluttan :P

Så jag skrev ett blogginlägg på min andra blogg, som jag sedan skärmklippte och klistrade in i ett inlägg här.

Annars har jag gjort det vanliga... Japp, som sagt. Samma visa varje dag :P Jag har kollat djurannonser, kollat mailen, satt upp statistik över min blogg. KOLLAT statistiken över min blogg! Jag har läst bloggar och redigerat en bild för skojs skull.

Jag har ätit en del apelsinchoklad, bara för ätandets skull. Och jag har väntat på ett brev som inte kom. Ja, jag väntar ju brev från försäkringskassan, som jag ska fylla i och sedan skicka tillbaka. Så att hon kan ta kontakt med vården, angående mig.

Ja, och sedan tv, tv, tv... SOM jag ser fram emot mitt nya, bättre liv <3 Som jag nu så målmedvetet kämpar mot ;)

God natt med er <3