Livet ur D:s synvinkel

Inlägg publicerade under kategorin livet som inlåst

Av D - 24 december 2015 17:35

Just nu, har jag på mig min ätstörningshjärna igen... Den, kombinerad med en annan hjärna som jag nu inte tänker berätta om. Men som gör att, att komma tillbaka till sjukhuset och personalens uppmärksamhet igen, känns som en megatyngd att bära...


Jag vill inte tillbaka. Vill inte ses som deprimerad... Inte börja med ny medicin... Vill inte ha någon vårdplanering...


… Jag vill bara hem. Hem till mig, och ta allt som det kommer...


Just nu vill jag inte äta. Inte något mer... Och det största problemet med att åka tillbaka in. Tvångsvården som ska förlängas, för det första...

Men allra helst att personalen har ögon. De har munnar... Läkaren, åsikter... och antaganden...

… Och jag kommer att ofrivilligt sitta fast på ett ställe dör jag hanterar saker sämre än hemma... Eller där jag får konsekvenser av hur jag hanterar saker...


… Jag vill inte dit. Jag vill hem..

Orkar inte hantera...

ANNONS
Av D - 24 december 2015 15:37

Ett kort inlägg...


Jag är kissnödig...

Trött, efter en natt utan sömn...

Ångest för att äta någonting alls... På grund av kluvenhet och lätt förvirring... En nykommen.. Återkommande rädsla.. eller oro att gå upp i vikt. Bli överviktig... Bara sådär... En samtidig osäkerhet. Då hemma är den plats där vardagen gör att jag inte orkar äta. Då sjukhuset är en plats där jag inte vill äta... Hos föräldrarna, en plats där det fungerar bra...


"Vem är jag? Hur mår jag? … Och varför?"...


Julen är i full gång. Mycket ljud och hög volym... Rörelser utöver det vanliga...

Och, trots att friheten är mer än välbehövlig, är det nästan så att man räknar dagarna till det kravlösa, lugna icke sociala livet...


… Ser dock inte fram emot vad som komma skall på avdelningen sedan...

Men en hemgång i början, mitten av januari... Det längtar jag till...


Snart julmiddag, och julklappsöppning därpå...


… Okej. Nu får alla inlägg under perioden som inskriven, hamna under denna kategorin.

ANNONS
Av D - 24 december 2015 01:02

Jag ligger vaken hemma hos mina föräldrar. Kan inte sova. Inte sluta fundera... Tankarna bara snurrar. Rullar rundor...


Jag tänker på den nya medicinen. På vilka biverkningar den kommer att ge. På hur fel ute läkaren är denna gången... Hur svårt det kommer att bli att acceptera den...

Funderar på hur jag skavundvika tvångsmedicinering...


… På hur jag ska orka vistas fler meningslösa och rastlösa dagar på den där kala och ensamma.. Tråkiga avdelningen...

När det enda stället jag egentligen behöver och vill till, är hemma...


Jag funderar på hur livet kommer att se ut efter vistelsen... Om jag denna gången kommer atg hitta rätt. Kunna acceptera hjälp och stöd i hemmet...

Ifall det finns någon mening...


… Och jag gräver ner mig i det ynka lilla missnöjet att jag inte får åka hem till mig under permissionen...

Att jag måste spendera varje dag av dagarna tre, hos mina föräldrar...


Men det blir bra. Bättre än ingenting :)


Ska väl försöka sova igen.

Av D - 23 december 2015 12:19

... Här sitter.. Ligger och går, jag inlåst... Tröttare än många... Knappt orkar jag sitta upoe... För rastlös för att ligga stilla... Uttråkad...


Och nu vill hon förlänga den LPT som löper ut den 30:e...

Och jag som har svårt att orka, som det är!


… Inte kan jag heller prata och få ut mitt budskap när det gäller!


… Men nu tänker jag fokusera på permissionen som jag nu ändå ska hem på. Kraven var att jag skulle hålla mig hemma hos mina föräldrar och att de skjutsar mig både hem och tillbaka...

Men tre dagar härifrån. Det blir bra vila!

Längtar. Bara några timmar kvar nu. Sedan är jag fri!!

… Tillbakagången blir en annan femma...


… Nu tror de att jag är deprimerad... Fel, enligt mig. Men tydligen vet jag sämre än de, hur jag känner...

Ska få byta till antidepressiva efter permissionen...

Sedan blir det vårdplanering och hem, så fort som möjligt, hoppas jag..


Förlängningen av LPT kommer bara att göras för att vi inte hinner klart till den trettionde... Så jag antar att det bara är att hålla ut...


Nu längtar jag ut i naturen och den friska luften... Tre veckor sedan, idag...

Av D - 19 december 2015 21:05

Nu har den här sjukhusvistelsen gått från ett någorlunda syfte, till en uppenbar långdragen  förvaring...


Jo. Nu förvaras jag bara. Och jag är mer än redo att lämna det här stället...

Jag har börjat äta igen. Äta tillräckligt. Äta bra.

Jag tar frivilligt medicin som jag inte känner behov av.

Jag sover om nätterna, och pratar lite mer med personalen... Går med på allt de ber mig om...

Och någon anledning till att ha mig kvar här, finns inte. Då jag är beredd på och vill ha hjälp på hemmaplan.


Men det känns segt. För att jag måste vänta tills på måndag, innan jag får ta upp det med läkare...

Och tiden går såå långsamt... Jag är trött och vet inte vart jag ska ta vägen mellan alla dessa kala väggar...


Till jul, måste jag iallafall hem. Om det så bara blir en permission...

Och som jag längtar!

… Om inte läkaren är bångstyrig.. Men varför skulle hon? Behovet av att vara här, finns ju inte längre.

Av D - 18 december 2015 14:26

Jag vill hem nu.. Jag behöver verkligen hem nu!


… Jag känner mig ensam. Korridoren är tyst och kal. Ingen människa som rör på sig...

Och allt känns bara så meningslöst...


Lite bättre mår man ju iallafall när personalen visar sig. Springer fram och tillbaka...

När någon pratar högt. Skrattar och ler...

När korridorens kala väggar, åtminstone skvallrar om att det finns liv i Närheten...

Till och med deras ständiga tjat är bättre än det här...


Jag vet inte vart jag ska göra av mig själv.. Om jag ska sitta eller stå. Ligga...

Och nu vill jag bara bryta mig ut. Gå hem...

… Jag är klar...

Av D - 16 december 2015 21:05

Jag vill ha kontroll... Över allt, vill jag ha kontroll...

Över vad jag gör och när jag gör det. Över "om, varför och ifall" vill jag ha kontroll...

Över det som jag får i mig... Över vad min kropp går igenom... vill jag ha kontroll...


... Men just nu, är allt det borta. Taget ifrån mig... Och allt jag kan göra, är att vika mig. Lyda.. Att finna nig i situationen.

Vart jag är, vart jag går... och vad jag gör, ligger i en annans händer...

Och vad jag tänker eller känner, väger ingenting hos dem som kan och tror sig veta... Hos dem med makt och stora erfarenheter...


Jag äter fortfarande nästan ingenting... Och trots att jag inte är säker på orsaken, så unnar det mig iallafall en viss  kontroll, för tillfället...

Men medicinen är det tyngsta att acceptera, just nu... Att varje kväll, ta den. Utan att känna behov elleer skillnad... Och jag orkar inte acceptera mer nu! … Fastän det blir injektion om jag inte gör det... Den makten har de.. De som tror att de vet... De med kunskap och erfarenhet...

Av D - 15 december 2015 21:33

Det blev injektion igår...


Jag klarade inte av att ta tabletten... när jag räknade med att få sluta med den efter helgen... Klarade inte av att acceptera den.. när jag skulle behöva ta den varje dag i flera veckor till... När jag inte känner av behovet... eller någon skillnad alls från utan...


Men det är något av det värsta som finns... Att bli släpad... utan att kunna slita sig loss... Att skrika.. men inte bli hörd... Att fajtas och fäktas, under frustration, hjälplöshet och panik...

Och att, sedan när man har fått injektionen, inte veta vart man ska ta vägen... Vart man ska göra av sig själv...


Alla dörrar är låsta. Jag kan inte fly...

Drar alltid iväg med snabba och hårda steg, så långt bort i den andra korridoren. Den andra sidan av avdelningen... Och sätter mig på golvet...


Ja, eller igår gjorde jag det iallafall... Andra gånger har de bara släpat mig tillbaka till rätt korridor igen...


Men iallafall.

Efter gårkvällens drama, öppnade jag mig för första gången, för en i personalen...

Vi pratade en stund...

Och sedan bad jag om en tandborste och tandkräm, och gick och la mig...


Idag tog jag min medicin... Men väldigt inombordsligt ovilligt...

Läkaren kommer inte att ångra sig. Mediciner och mat under minst tre veckor, är vad som gäller för att komma hem...


*Suck*... "Hur ska jag orka?"

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

Vill du följa mig? :)

Följ Livet ur D:s synvinkel med Blogkeen
Följ Livet ur D:s synvinkel med Bloglovin'

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2018
>>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se