Livet ur D:s synvinkel

Inlägg publicerade under kategorin Nattadrömmar

Av D - 2 april 2017 23:25

... Min digitalbox har hittat ännu ett sätt att krångla på... Det är det tredje problemet nu, som jag väljer att bara acceptera och stå ut med. Att leva med... Men som egentligen ska fungera, då jag ju betalar för dessa saker... Jag orkar bara inte bry mig. Det är så tungt att bry sig, och därför får allt bara vara som det är och bli som det blir.


Egentligen vill jag bli helt oberoende. Jag vill flytta iväg, lång, långt bort, och bara klippa banden till samhället. Till alla de tjänster som man köper eller hyr från andra människor. Och sedan bara göra så gott jag kan, själv, utan någonting som kan gå sönder eller fortsätta påverka och förändra min vardag, med en massa problem...

... Men, men. Här är jag nu, och jag känner mig inte tillräckligt stark för att varken göra den förändringen eller åtgärda(eller få åtgärdade) alla dessa problem och krångel som dyker upp framför näsan på mig och får golvet att rasa under mina fötter hela tiden...


...


Dagens nyckelord, trots krångel från tekninska prylar, och soppkok, är "energilös"... Och det är ju inte så konstigt, heller... Det var ju liksom några dagar sedan som jag åt såpass mycket som jag äta bör, och de senaste två dagarna har jag levt på ca 300... Så att energin har jag inga frågetecken om...


...


Även inatt, drömde jag konstigt. Verkligt och jobbigt... Jag flydde. Även idag, jagad. Inte jagad av monster eller konstiga ting, utan av vanliga människor...

Inatt befann jag mig på en skola...


...


... Jag klev upp någon gång efter att klockan hade ringt. Satte mig vid tv:n och upptäckte att boxen "fortfarande" inte vill fungera som den ska...

... Började ganska så per omgående med soppan, istället. Den soppa som jag hade bestämt att måste göras idag, så att jag kan stressa ner över grönsakerna sedan....


Att göra soppan, gick rätt så smärtfritt idag. Men eftersom att jag bara lägger i lite vad jag känner för, och går på känsla när det gäller hur mycket, blev den inte alls som jag hade tänkt mig, som jag hoppades på och förväntade mig... Den blev tunnare än vad jag hade önskat och fick inte reduceras tillräckligt länge. Vissa av de grönsaker och liknande, som jag hade i, märktes inte alls i soppan. Och när jag åt en kopp av den, kunde jag inte komma fram till ifall jag hade tillsatt lagom med extra salt till just den koppen, eller ifall det var för lite eller till och med för mycket...


Efter att ha blivit klar med soppan, gick jag in hit till datorn och skrev av mig i min känslobok. Diskuterade med mig själv...

Jag räknade även ut vad soppan hamnade på i kalorier...

... Och sedan så har jag nog i princip bara suttit vid tv:n, och ätit lite mer frukt och grönt. En till portion soppa.. fast min ingefärssoppa, denna gång...


...


Imorgon ska jag väl egentligen iväg till stan och handla, igen.

Men jag vet inte. Det fanns inte så mycket erbjudanden på ekologiska frukter och grönsaker, denna vecka(på den butik som jag brukar handla på). Antagligen åker jag väl iväg ändå, men jag har väl lite svårt att tänka mig en omgång grönsaker till, nu när jag precis har tillagat den förra... -Fast annars kan det bli svårt att ha någonting att leva på, istället!


...


... Jag har inte duschat, idag heller... Inte heller bokat tvättid, diskat, eller alls varit utanför lägenheten...

... Och det börjar verkligen kännas jättetungt och.. psykiskt kvavt, livet, just nu... -Tänk om jag faktiskt kunde, orkade... och vågade.. sticka härifrån. Fly bort. Långt, långt bort...


...


Jag behöver diska, vattna växterna, boka tvättid... Egentligen städa... -Stort behov av att duscha..!

... Men just nu, vill jag bara gå och lägga mig i soffan och vänta på att bli tillräckligt trött för att kunna somna för natten...


... Jag tror inte att det var någonting mer idag...

Av D - 2 april 2017 00:46

... Jag orkar egentligen inte skriva. För att jag är såå hungrig och vill egentligen bara gå och lägga mig...

Men ett kort inlägg om dagen, iallafall...


...


Inatt drömde jag jättekonstigt. Vi var kidnappade av någon snubbe, jag 24åringen och 25åringen. Men nu var vi trillingar och såg precis likadana ut... Vi blev misshandlade och bestraffade hela tiden, och jag tror att vi turades om att lyckas rymma, då och då...

När jag vaknade av att klockan ringde, och somnade om igen, drömde jag om att jag flydde omkring i en skola, eller något... Eller en hinderbana... Jag vet faktiskt inte riktigt.. -Men jag var inte omtyckt inatt..!


... Jag klev iallafall upp klockan kvart över ett på eftermiddagen. Satte mig vid tv:n, drack en banansmoothie, och diskade så småningom lite grann, och slängde skräp ifrån köksbordet(om inte det var igår)...


... Jag har känt mig pressad, vad gäller mitt behov av att tvätta kläder och duscha... Men jag har varken orkat kliva in i duschen eller boka någon tvättid...

Grejen är att jag gott kan orka mig över till grannhuset och boka en tvättid.. Men det är ju att orka göra alla förberedelser för tvättandet, också... Att välja ut vad som ska prioriteras, att sortera tvätten på ett sätt som blir passande för just de utvalda textilierna... -Och jag orkar bara inte...


... Jag åt en paprika lite senare på dagen, medans jag fortsatte se på tv... Och ännu senare, en portion soppa. Min sista kålsoppa som jag gjorde för några dagar sedan... Och på det, en banansmoothie till...


... Mamma messade... Minns inte om det var idag eller igår, iochförsig.. Men hon...

Äsch, det är inte viktigt. Minns man inte, så minns man inte. Men min mobil har iallafall blivit väldigt konstig, och nu när sms-minnet blir fullt hela tiden, tar det ibland år och dagar för messet att nå fram till min mobil, efter att jag har raderat gamla meddelanden... -Jättestörande...


... Jag har inte vattnat mina växter idag, trots att det står på dagsschemat. Men det är för att jag kom fram till att de nog behövde vila en dag till, innan de får mer vatten...


...


... Imorgon är det meningen att jag ska koka soppa. Så att...

Ja, jag har ju diskat kastrullerna idag. Så trots smutsigt och stökigt kök med fortfarande en del smutsdisk, kan jag iallafall laga min soppa imorgon...


...


... Jag känner mig stressad inför sociala sammankomster i framtiden. Så att nu vill jag göra slut på den här dagen, och lägga mig i sängen och vila nacken.

... Jag tror inte att jag har glömt någonting, då jag har ju bara suttit framför tv:n idag, förutom när jag diskade lite grann...

Av D - 15 mars 2017 00:56

Jag är så trött att ögonen inte orkar vara öppna längre...

Jag gick inte och la mig förren strax efter tre imorse, efter att ha tvingat mig själv till att se film efter serie efter serie på tv:n...

Låg sedan och lyssnade på musik, då jag såg läskiga ansikten framför mig och inte skulle kunna känna mig trygg i mörkret annars...

.. Och så gick jag igenom en kris eller ett smärre katastroftänk i eftermiddags/kväll, vilket antagligen tog en del på krafterna...


...


Jag klev iallafall upp imorse klockan kvart i tio, efter att ha drömt en mardröm om att jag råkade lägga min tygpåse som jag alltid tar med mig till affären när jag ska handla, på rullbandet i affären... Det blev nämligen ett stort missförstånd, då jag inte alls skulle ha betalat för påsen. Men kassörskan skällde bara ifrån och frågade hur hon skulle kunnat veta det...

... Jag tror att mardrömmen kom sig av en sådan enkel sak som att jag igår, rullade ihop tygpåsen och höll den som en knycklad boll i handen, istället för att ha den hängandes runt armen, som jag brukar ha... -Antagligen.


... Men iallafall...

Jag satte mig nog vid tv:n. Såg på MalouEfterTio, tills HemTillGården började... Såg på den, och...

... Ja, just det, ja... Efter det, gick jag iväg till bussen. Skulle ju in till stan idag och handla, tänkte jag...


... Köpte mig en färdig baguette och en liten godispåse, och tog sedan en liten omväg tillbaka till busstationen... Och eftersom att promenaden bara tog ungefär en kvart(kanske tjugo minuter) ändå, bestämde jag mig för att stå upp och vänta på bussen, den kvarten som var. Även fast det fanns sittplats ledig...


... När jag kom hem...

Jag satte mig nog rätt så direkt och åt min baguette... framför tv:n...


...


Jag har kollat BlocketHusdjur, ett antal gånger. Funderat hund... Grubblat över kartongerna i mitt sovrum, och känt att jag verkligen behöver bli av med alla dessa retursopor därinne, så att jag kan få in skrivbordet där och en gästsäng i vardagsrummet... Jag har funderat på ifall jag ska ställa in min gamla säng härinne som gästsäng och sedan köpa en ny till mig själv istället... Och jag har funderat fåtöljer, och nästan stressat upp mig själv vad gäller dessa, igen...


Och så har jag gått in i ett tungt och stressat katastroftänk, för några jobbiga timmar...

... Jag skrev ett inlägg om det, i hettans stund, i min känslobok. Texten blev bra och jag hade gärna velat dela den, då det måste finnas fler än jag, som känner sig oroliga och rädda för vårt samhälle och att leva bland människor som ofta helt utan fullgod anledning, vill andra människor illa... Fler än jag som, förutom alla onda och hänsynslösa människor som vill varandra onödigt ont eller skadar andra för egen vinning, också kan känna en viss rädsla för diverse naturkatastrofer och liknande... Ja men, egentligen rädsla och oro för det mesta som man inte själv kan kontrollera...


Jag hade en sådan stund idag, då dessa känslor var extra överväldigande...

Jag menar. Jag känner ju alltid när jag tänker på det, att jag är rädd, osäker och orolig. Men ibland får jag pauser ifrån att nervöst gnaga sönder min själ på det...


... Men jag valde iallafall att inte dela inlägget, då jag känner mig osäker på vem som kan komma att, på något sätt använda det emot mig... -Ja, jag litar inte till 1% på mänskligheten... Det finns jättebra och goá människor... men alldeles för många som... inte är det... Så att...


...


Annars har jag nog inte gjort så mycket idag...

Jag har ätit. Både choklad och baguette... Och druckit en jättegod egenmixad smoothie på en kiwi, en liten klyfta apelsin och några småbitar ananas.. Och så vatten.


Jag har sett på tv... Kollat husdjur...


... Och så har jag planerat att jag ska, som nummer ett, diska. Som nummer två, handla/äta... Och som nummer tre, skära upp morötterna och lägga i frysen, imorgon...

Jag skulle verkligen behöva tvätta kläder och få ordning i sovrummet, också... Men...


...


Jag fick svar från JobbCoach, imorse...

Hon frågade hur långt jag kunde cykla eller promenera ifall hon hittade en gård i mitt område, som jag kunde vara på... -Ja, cykel har jag ingen. Men promenera kan jag göra ganska långt.

Av D - 8 mars 2017 00:55

... Det kanske är dags att blogga och gå och lägga sig...

Jag känner mig bara så... störd inombords. Det är så mycket just nu, känns det som, som brusar och bubblar inom mig. Som ger mig ångest och gör mig ängslig, osäker och uppgiven... Nedstämd... Och det får mig bara att vilja blunda. Blunda riktigt hårt och länge. Gärna sätta mig på en väldigt mörk plats i ett hörn, och... Ja, aldrig komma fram igen...


Jag är så trött på att alltid känna att jag inte har någon chans. Att jag inte ger mig själv någon chans. Att alltid känna att jag gör saker halvhjärtat... eller till och med nöjer mig med att bara "önska" att jag gjorde dem... Eller att känna att jag inte riktigt når enda fram till det som jag hade velat ha men känner att jag missar, på grund av rädsla, osäkerhet, dålig självkänsla... eller bara ren dumhet...


... Ja, jag känner mig deppig utan att det direkt påverkar humöret.. Om det verkar rimligt...

Jag känner mig uppgiven och tung, samtidigt som jag med lätthet skulle kunna slänga mig ut från lägenheten och njuta och ha kul... Socialt isolerad och otrygg, samtidigt som jag kan bli glad av att umgås med folk... -Iallafall mina nära och kära...

... Och jag vet inte... Jag vill bara blunda, gömma mig... ignorera... för att slippa inse.. och leva med vad jag inser... "Hellre offra vad jag hade kunnat få, än att leva med att aldrig få det".. -Det är så det känns...


...


Idag har jag iallafall kokat soppa...


Jag drömde inatt, att jag satt i ett klassrum med min klass.. Vet inte om det var någon av de klasser som jag har gått i... men vi skulle iallafall göra en uppgift. Någonting med klippa, måla eller klistra, tror jag...

Jag började inte ens. Satt bara och stirrade, med alla papper till projektet, framför mig... medans min klasskamrat satt bredvid och försökte... Hon gjorde fel, men enligt läraren, spelade det ingen roll, utan det gick bra ändå...


... Det kändes bara som om den där drömmen skulle säga till mig att...

Eller ja. Den talar väl om lite grann, hur jag känner om hela tillvaron och livet just nu. Att jag inte ens försöker längre, och att mina nära och kära och alla runt omkring mig, som ändå försöker, kommer längre än jag, även om de gör fel på vägen!


... Ja-a...

Men jag klev iallafall upp till HemTillGården, då klockan ringde vid kvart i tolv.

Jag såg på mitt program och tog mig sedan en matlåda med soppa... För att sedan ta tag i att koka ny...


... Förberedelserna tog lång tid. Och jag både skrev, dokumenterade, och hackade grönsaker...

Men trots att det tog sådan tid idag, att göra någonting så enkelt som soppa, blev de inte goda. Inte någon av de två... Den ena smakade alldeles för starkt av ingefära... Och den andra kändes bara äcklig i konistensen och förstördes nog lite grann när jag la i vitlökspulver...


... Jag fick lite avsmak för sopporna efter att jag äntligen hade blivit klar med dem, lagt dem i koppar och matlådor, och dokumenterat kalorier och sådant, på datorn... Så att jag bestämde mig för att gå och handla någonting enkelt att äta, och lämna sopporna för dagen och se om jag känner mer för dem när smaken efter matlagningen hade lagt sig...


... Jag gick runt i den lilla(lilla) affären i flera minuter, utan att hitta någonting som jag ville ha eller var sugen på... Men hittade sedan några färdiga knäckebrödbitar med någon färskost eller vad det var, på... Och så köpte jag med en juice och en kexchoklad...


Sedan har jag bara suttit vid tv:n... Ja, jag la undan sopporna i frys och kyl, också...

... Funderingar har gått fram och tillbaka. Tunga känslor av otillräcklighet och uppgivenhet... -Vilket ledde till att jag ville måla mina naglar i mörka och skrikiga färger... Men då jag inte hade några som kändes passande för mina känslor, målade jag bara en nagel, och den fick bli röd med lite ränder och prickar i andra färger...


... Inget messande idag, iallafall... Vilket var skönt. För att igår natt, efter att jag hade skrivit klart mitt inlägg här på bloggen, messade 25åringen... -Och som hon messade! Jag stängde av vibrationen på mobilen, för att kunna släppa taget och sova...

Av D - 12 februari 2017 23:35

... Jag har precis skrivit av mig i min känslobok. Så att inlägget kanske blir av en lite kortare sort...


...


Idag har jag iallafall hämtat hem mina LedLampor från postombudet... Och konstigt nog, blev det inte alls samma reaktion från min hjärna, som det normalt sätt blir när jag tar in nya saker i hemmet, som ska avgöras ifall det är bra eller dåligt...

Ljuskällorna var jättesmå, vilket kom som en chock. Men på plats, förutom att de ser små ut i den stora taklampan, såg det väldigt bra ut. De gula detaljerna inuti ljuskällorna, räddades upp av mina rödgula gardiner i ena fönstret... -Vilket jag hoppades på!


... Så att särskilt mycket stirrande och springanden fram och tillbaka, eller "tända, släcka", har det inte blivit...

Jag tände och släckte lampan några gånger. Tittade på den och funderade lite(lugnt och sansat), under kanske en timme.. eller två... Men sedan har det lite grann lagt sig... Inte särskilt stressande idag, alltså...

Däremot känner jag nu, att jag fortfarande inte känner mig bekväm i att tända lampan... Men det är väl någonting som får växa fram, och krypa sig på sakta men säkert...


...


Annars.


Förutom att ha gått till affären och hämtat ut paketet.. Köpt "sista propparmaten", har jag bara suttit vid tv:n. Ätit utan att vilja. Ätit trots illamående. Tvingat mig själv.. och allt det där...

... Jag har känt press inför träffar med syskon och föräldrar. Bävat inför kommande känslor som oundvikligen kommer att måsta hanteras... Och jag har känt noll hopp om mig själv, mitt liv och hälsa...


... Jag drömde inatt, att jag hade ett stort bråk med 24åringen. Det handlade om att jag försökte ta mig ifrån hennes födelsedagsfest, och hon kände sig sårad och sviken...

Jag mådde jättedåligt i och av drömmen. Och idag insåg jag att den kom sig av att jag, innan jag somnade, tänkte den här meningen "Jag vill inte känna att jag vill undvika att träffa min familj"...


Det är bara så. Jag känner att jag vill undvka dem. Jag känner att jag vill vara ensam i världen(eller ja, iallafall utan nära och kära), så att jag slipper andras förväntningar och... kärlek...

Jag orkar inte vara till lags när jag egentligen bara vill gräva ner mig...

Jag vill kunna sitta ensam i min lägenhet i ett helt liv, om det är vad jag känner för. Utan att någon undrar. Utan att någon saknar eller väntar...

Jag vet, det är själviskt. Men det är ju snäppet bättre än att dö och lämna dem föralltid... Jag orkar inte vara där för någon annan när jag har svårt att vara här för mig själv...


... Så. Gårnattens sista tanke gav mig en jättejobbig, och tjatande högljudd dröm... -Och jag som inte har bråkat med någon familjemedlem sedan jag flyttade hemifrån!


...


Det får räcka för idag...


Imorgon kommer en ny dag, som kommer att leda till en annan. Och livet går bara framåt. Tar mig vidare till en den ena utmaningen, efter den andra...

Och morgondagen vet jag inte alls hur jag ska hantera. Jag orkar inte ens fundera över när alla hushållssysslor ska bli gjorda. Över när jag ska ta tag i min egen hygien...

Och 24åringens och min tripp till Ikea. Påskfirandet med familjen... -Jag orkar inte föreställa mig, just nu!

... Och den där sysselsättningen... *Suck*...


... Jag orkar inte skriva mer nu. Ska väl sätta mig och be till högre makter, eller något... "Ingen morgondag, ingen morgondag.. Ingen morgondag"...

Ja, jag är slut. Jag borde vara tacksam för livet. För vilket samhälle jag föddes till, och med vilken familj jag växte upp... Tacksam över att jag inte fick det lika illa som många, många andra...

Men jag orkar inte vara tacksam... Och hade det varit möjligt, hade någon annan kunnat få en chans till mitt liv, och se om de kommer längre än vad jag gör med det..! ... -Och det gör de säkert!

Av D - 29 februari 2016 23:11

... Idag...

 

Det rullar ju runt, allt det här med ätandet. Och hur jag känner för det. Hanterar det...

Om hur det fungerar... Och på vilket sätt min ätstörning och allt annat som gör ätandet till en utmaning, utspelar(är det rätt ord?) sig...

 

Idag har det varit mycket fokus på att äta lite. Äta "hellre för lite än för mycket"...

Jag tycks ha kommit in i en lite starkare period, vad gäller rädslan för att bli övermätt... Och just nu, är övemätt samma sak som "mätt"...

 

... Jag försöker alltså motvilligt undvika mättnaden helt...

Ja, önskvärt skulle ju såklart vara att i trygghet kunna landa på en behaglig mättnad, varje gång som man åt...

Men det är så svårt. Och eftersom att jag har fått så svårt att känna av både mättnad och hunger. Då kroppen tycks lura mig. Sända ut fel signaler... Kanske för att jag känner efter för mycket...

... Så vågar jag knappt äta, längre...

 

... Jag vågar bara ta fram ytterst lite mat. Högst en sak åt gången... Så alltså inte dryck och mat samtidigt. Och blir det då en smoothie som "matigt", så vågar jag inte ta någonting till...

Sedan har jag ju satt som "regel" att jag ska hämta mer att äta "om jag fortfarande är hungrig"... Men jag kan verkligen inte känna av ifall jag är hungrig... och hur hungrig jag i så fall är!

... Vilket gör det väldigt svårt att våga ta något mer... Och att om man "ändå kanske är lite hungrig", veta hur hungrig.. Och vad det då är lagom att äta eller dricka...

 

... Jag ängnar större delar av dagarna, bara åt att försöka "sätta ihop" lagom måltider för dagen.. Eller nästa dag.

Bara försöka ge mig själv förslag i mitt huvud, på vad som kanske skulle vara lagom att kombinera till de olika måltiderna...

... Men det är ju svårt när man över huvud taget inte vågar lita till sin egen kropp längre...

 

...

 

Idag har jag iallafall känt mig svag och halvhungrig... eller illamående, större delen av dagen... Eftersom att jag hellre har "ätit för lite, än för mycket"... Hellre stryper kroppen på lite näring, än att riskera att känna mig "för mätt" sedan...

 

... Men jag vill ju... Egentligen så vill jag ju kunna våga äta mig helt mätt...

Jag vill att det ska kännas enklare... Att jag inte ska ta så hårt på saker och ting... Känna efter så mycket...

 

... För att jag vet inte hur länge till jag orkar känna av det här kaoset och gå på helspänn större delen av dagarna...

Hur länge till jag orkar fundera och planera, nästan varje minut som går. Med få lugna pauser emellan...

... Hur länge jag ska orka gå med känslan av att snart falla över stupet...

 

... Visst. Jag är glad. Och känner mig rätt så...

Nej, jag är nog bara glad. Det är nog den enda positiva känslan bland allt det negativa... Bland all menings-och hopplöshet...

 

... Men jag vet inte om det räcker med stunder av glädje... om allt ska kännas såhär pressat, osäkert, oroligt och tungt...

 

... Det känns som om jag bär hem stora matkassar på mitt hjärta...

... Bara för att överleva..!

 

...

 

Idag vaknade jag till klockan, efter en natt med orolig sömn...

Jag minns att jag var på en kryssning med mina syskon... Och drömmen slutade med att jag inte kunde hitta några av mina saker i min hytt. Att det var en enda stor röra... Saker överallt. Skräp och klädhögar...

Och ingenting gick att urskilja!

 

... Men det värsta var att mina syskon förminskade problemet. Jäktade på mig och sa att vi behövde gå. Och att alla sakerna inte spelade någon roll...

Ja, vi skulle av båten...

 

... Varpå jag bara käftade tillbaka och sa att jag faktiskt måste hitta mina saker först. Att det var viktigt...

 

...

 

Jag klev upp och satte mig för att se på HemTillGården... Sedan blev det mitt "riktiga mål mat" för dagen.

Köttfärssåsen som jag lagade för några veckor sedan... Finns fortfarande kvar i frysen...

 

... När klockan blev ett, gick jag iväg till bussen.

Skulle ju köpa mjölk idag...

 

...

 

Väl på affären...

Jag såg några saker som jag egentligen "kanske ville köpa"... Till exempel vindruvor. Kanske jord och fröer, så att jag kan plantera. Plantera om...

 

Men idag var ingen dag för handling...

Jag ville bara in dit. Köpa den sak som jag var säker på att jag skulle köpa.. "Det säkra kortet"... Det vill säga.. mjölk.

... Och så den där whiteboardtavlan till frysen...

 

För att det kändes inte okej. Det kändes inte tryggt att köpa någonting alls, som jag inte var säker på... "Inte nu när kaoset i ätandet... I all mat jag har hemma, är så extra påttagligt"...

 

Jag menar. Jag orkar inte tänka på "vad jag har hemma"... Orkar inte tänka på "om jag behöver något annat". "Ifall jag har "plats" för något annat i min kost"... Och jag orkar inte få ihop bra kombinationer till de olika måltiderna...

... Vet inte ens vad jag ska våga äta till vilka mål!

 

... Så jag kunde inte känna av med säkerhet, vad som var nödvändigt att köpa. Vad som bara "skulle vara ivägen"...

 

...

 

Efter att ha handlat mjölk och whiteboardtavlan, gick jag tillbaka till busshållsplatsen...

Det var tjugo minuter kvar tills bussen skulle gå förbi där...

 

Jag funderade gång på gång, ifall jag kanske bara skulle börja gå mot busstationen istället, i vetskapen om att när jag kommer fram dit, kommer jag att ha missat första bussen...

 

... Jag stod kvar i fem minuter. Sedan kände jag bara att "Jag orkar inte stå här. Så i värsta fall, får jag väl ta den fulla klockan15bussen... Eller vänta på klockan15.35bussen"

 

... Jag började gå...

Men så såg jag att det hade tillkommit, vad jag tror, nya busshållsplatser lite längre ner på gatan. Vilken blev perfekt att stanna på, för att bara behöva vänta i fem minuter...

Och vad som bättre var! .. Jag var ensam på bussen ;D

 

... Eller ja. Det var jag och busschauffören. Men han kan nog vara bra att ha där... Ifall jag ville röra mig hemåt...

 

...

 

Väl hemma...

 

Nu tog jag mig en kopp te. Te med lite honung och en liten skvätt grädde i...

Jag var hungrig. Men ville verkligen vänta ut tiden tills klockan blev fyra. Så att jag kunde äta...

.. Klockan var nu tre.

 

Teet hjälpte...

 

Och jag tror att jag satt vid datorn en stund. Läste bloggar. Såg på en video på youtube...

 

... Sedan så minns jag inte riktigt...

 

... Men när klockan blev... fem, tror jag att det var...

.. Så tog jag min.. sockerbulle, eller vad jag nu kan kalla det.

Köpte tre sådana också, när jag handlade...

 

Jag gick till affären, med planen att jag skulle köpa en... Crossant(eller vad heter de?)... Men när jag kom till skåpet, stod där en tant och klämde på precis varenda bulle(!). För att se vilka hon skulle välja...

 

Jag tror säkert att de flesta bullar och munkar och liknande blir klämda på. Hostade och nysta på...

... Ja, det är äckligt...

Men sålänge som jag inte ser när de "blir utsatta för triljoner äckliga bakterier, och smuts"... så kan jag ändå köpa dem...

 

...

 

... Men iallafall...

När klockan blev fem, tog jag mig en bulle. Och en kopp kaffe med någon tesked grädde i...

... Efter det, vågade jag inte äta något mer...

Bestämde mig dock för att äta en liten morotsspets också. Då...

.. Ja "det skulle nog gå"...

 

...

 

Jag diskade iordning tillbringaren och stavmixern, så att jag öppnade upp möjligheten till att göra smoothie under dagen... Vilket i sådana fall skulle bli till kvällsmålet... Eftersom att lunchen och middagen, båda hade blivit avverkade redan...

Jag äter ju lunch, middag och kvällsmål...

 

... Och så diskade jag lite till...

Dock inte allt...

Jag tar det lugnt. Men kanske diskar jag lite till, efter detta inlägget...

 

...

 

Det har blivit tv...

 

... Och så blev det kvällsmålet...

En överhalva av en smörgås, med smör och ost... Och en kopp kakao på grädde och mjölk...

 

Jag har en pistagedryck hemma... Som jag brukar dricka lite av "som påfyllnad" efter ett mål. När jag är osäker på ifall jag fortfarande är hungrig eller mätt...

Men det är i stort sätt bara vatten... 13kcal per deciliter.. ungefär... Så den gör nog varken till eller från...

Men det har jag iallafall druckit två halva glas av idag. Efter två måltider...

 

...

 

Och när jag säger det, måste jag också nämna "the one bekymmer" som jag har haft under dagen...

Kilokalorier.

 

Jag har räknat. Funderat...

Jag har inte räknat sådär jättemycket. Och inte av den anledningen som jag under min intensiva "räknarperiod", gjorde...

 

Utan idag har det enbart handlat om att försöka finna någon slags vägledning i vilket alternativ jag ska använda mig av, av det jag har i skåpen "för att inte bli för mätt"... För att platsa så rätt som möjligt, när det gäller hunger och mättnad...

"Så att jag slipper äta varken för mycket eller för lite"...

 

Jag ville komma fram till ifall jag skulle välja att mixa en apelsin till juice, till kvällsmålet... Och ifall det skulle bli lagom till en smörgås, då... Eller ifall jag skulle välja kakao istället...

"Och om jag ville ha apelsinjuice ändå... Skulle jag orka det också, om jag verkligen ville ha kakao?"...

 

... Jag försökte lugna mig själv med att jag ju kunde dricka det jag inte valde idag, imorgon istället...

Men beslutsångesten kvarstod... Fram tills det var dags att äta. Då bara valde jag något...

Det blev kakaon idag...

Så då blir det väl apelsinjuice imorgon... Ska bli gott :)

 

... Utmaningen ligger i att även imorgon, orka kombinera ihop olika måltider... Tre gånger..!

... Det viktigaste är väl att jag inte låter "mättnadsrädslan" eskalera ännu mer... För att mindre än jag gör nu, vill jag inte äta! ... "Då kan jag lika gärna ställa in mig på svält igen!" .. Så slipper jag kaoset...

 

...

 

Annars så har jag skrivit ner vad jag har i frysen och kylen, på sina respektive whiteboardtavlor...

 

.. Nu ska jag bara lära mig att kolla på båda innan jag bestämmer vad jag ska äta...

Så att det som snart går ut, blir uppätet... Och så att inget glöms bort...

 

...

 

God natt med er <3

 

 

Av D - 2 februari 2016 23:00

... Jag tänker. Jättemycket hela tiden...

Men det har lugnat ner sig nu, till det sätt att det känns hanterbart...

 

Jag vet inte hur det kommer att gå för mig... Eller ifall imorgon... I övermorgon... eller om ett par veckor, är dagen då det kommer att falla...

.. Ifall mitt förnuft kommer att sabba mitt samvete, såpass att jag känner mig tvungen att bara vända håll...

 

Frustrationen. Hjälplösheten...

 

...

 

Ja, jag tänker lika mycket. Fortfarande.

Sådär så att det gnager inombords. Och tankarna bara upprepar sig. Upprepar sig... Och upprepar sig...

 

Det känns fortfarande rörigt...

 

... Men då jag nu ändå har lyckats släppa på kraven en del... Och det bara finns de tvångsmässiga tankarna kvar, som inte vill försvinna... så känns det ändå befriande på något vis...
Ovisst, men befriande...

 

Ja, då hjärnan har släppt på trycket åtminstone lite grann, har jag även blivit väldigt känslig.

Ja, men så att jag blir tårögd och nästan börjar gråta för minsta lilla, när jag ser på tv...

... Och det är ju dags för det. Att gråta, alltså.

Har inte gjort det sedan den dagen på sjukhuset, då jag var tvungen att ta mig ut på en promenad för att jag hade gråtit halva dagen.. och behövde en paus...

 

...

 

Dagen idag.

 

Som sagt. En massa funderingar. Men under lite lugnare känslomässiga förhållanden...

Svårt att sluta tänka. Då jag har något framför mig, som jag inte vet hur det ska gå...

 

...

 

Jag klev...

 

.. Jag stängde av alla matklockor igår...

Men klev istället upp när klockan ringde för HemTillGården, vid halv tolv...

 

...

 

Jag drömde om hundar, hela natten...

Jag och 27åringen och hennes hundar, skulle det nog vara. Tror jag.

 

Vi var ute och åkte tåg. Reste...

Men det var inte vi hela tiden...

Jag vet att det ibland var jag och Xsambon, med våran hund och en liten hund som är den hunden 27åringen äger nu...

 

... Drömmen var iallafall väldigt verklig. Kändes väldigt verklig.

 

Men mindre intressant.

 

...

 

Jag...

 

... Vet förresten inte om jag vill prata om just ätandet idag...

Kan väl säga att jag har snålat på det. Men inte svält mig själv. Bara dragit ner på mängden. Känt efter mer efter mättnaden...

Och jag har ställt in mig på att bara äta när jag blir hungrig. Istället för att äta efter klockan...

... Jag ska försöka ta bort alla(alla) krav... Så att jag kan orka leva...

 

...

 

Tv.

 

Jag har diskat. Inte allt. Långt ifrån allt.

 

... Jag har messat mamma. Bara för att se hur hennes jobbschema ser ut det närmaste.

Då hon jobbar natt. Och jag vill inte ta mig dit någon dag då hon sover halva dagen...

 

...

 

Jag har spelat Bejeweled. För att lugna mig själv lite grann...

Gått mellan tv:n och det...

 

...

 

Jag har skrivit... Ett par gånger, kanske...

 

...

 

Och nu längtar jag efter att somna.

För att jag är trött...

 

... God natt med er <3

 

 

Av D - 28 november 2015 23:51

... Jag gick och la mig när det var mörkt...

Vaknade när det var mörkt igen...

 

...

 

Jag ska försöka skriva ett inlägg...

Men jag mår rätt så dåligt just nu. Fysiskt...

 

...

 

Sedan igår vid fyratiden. Då jag åt mitt godis, har jag inte ätit någonting...

Druckit en kopp kaffe med grädde i, har jag gjort...

Druckit vatten med is i, har jag gjort...

 

...

 

Jag vaknade som sagt till klockan... Min matklocka som fortfarande ringer vid 17-tiden...

Vill inte stänga av den... Ta bort alla mattider från mina larm...

... För att... Det skulle få mig att på något sätt, känna mindre mening... Mindre kontroll...

... Känna mig mer flygande...

 

...

 

Vaknade vid ettiden. Då lunchklockan ringde. Men sov bara vidare...

Drömde sådär konstigt igen...

Det handlade om mina texter. Om det jag skriver...

 

... Mina gamla lärare ifrån lågstadiet...

De tog mina texter... och började jaga mig...

Eleverna likaså...

 

...

 

Ja, det var jättekonstigt...

Och såå såå verkligt...

 

.. Jag minns jag gömde mig på de konstigaste av ställen...

Och allt är ju möjligt i drömmarna. Så att man tar sig ju verkligen överallt...

 

...

 

Vaknade sedan vid 17-tiden.

Klev upp...

... Och satte mig vid tv:n...

 

Jag såg på SåMycketBättre... Och sedan när HelaAustralienBakar började, gick jag istället och diskade...

För att..

Just det. Jag hade sett på SOSDjur innan det, och kände mig lite spänd. Då jag hakade upp mig lite...

 

Diskningen kan hjälpa. Iallafall till viss del. När man väl orkar ta tag i det...

Man får fokusera på annat. Man får glömma bort...

Och i regel, blir jag mer tankspridd av det. Vilket gör mig lite mer avslappnad. Då jag inte längre fixerar vid en enda tanke. Ett enda bekymmer... Ja-a. Ett enda problem...

 

... Jag stod där och diskade. Kopp efter kopp...

Ja, efter att ha sorterat upp all disken i kategorier, på diskbänken...

... Funderade på en det ena, en det andra...

 

...

 

Nu när jag snart var klar med disken, började jag känna mig svimfärdig. Jag var kroppsligt trött... Och jag visste.. att egentligen hade jag behövt äta någonting...

"Egentligen... Om jag hade vågat"...

 

...

 

Men när diskningen var klar. Och jag nu struntade i de där kanske tio matlådorna som var kvar att diska. Struntade i det där skräpet på bordet. .. I smulorna som låg här och där...

När jag struntade i tetrorna som skulle behöva skakas på för att se om dessa fortfarande behövde torka lite ytterligare "innan jag slänger dem i papperskassen för sopsortering"...

 

... Ja. Då tog jag mig ett glas isvatten. Bara för att slippa känna mig svimfärdig. Och så satte jag mig vid tv:n igen...

 

...

 

Min käraste bloggvän T ställde frågor som jag svarade på, här på bloggen.

Och även en annan person. Trevlig.

 

...

 

Det har blivit film på 4:an. HurMångaKramarFinnsDetIVärlden...

 

...

 

Och nu när jag har vaknat så sent...

Inte har ätit någonting...

... Ja. Jag känner mig konstig...

 

Det var rätt så deprimerande att vakna när det redan var mörkt...

Men det var skönt att få diskningen gjord...

 

Det är upprörande att ha mat som snart blir dålig... Men att inte våga äta... Inte våga stoppa någonting ätbart i munnen.. "För att man är rädd att inte kunna.. Vilja sluta äta sedan"...

Och kanske vill man inte heller börja äta igen...

Kanske trivs man med att nu äntligen svälta istället för att proppa...

 

... Jag får inte kontroll...

Så.. När jag väl slutar äta... ".. Vill jag ge mig in på att försöka klara det igen?"...

 

...

 

Jag skulle behöva duscha...

... Men det är inte så lockande, när hela dagen har försvunnit på sömn...

 

Jag måste hinna.. Orka städa innan pappa kommer...

Han kanske kommer över nästa vecka, för att hämta över min HemligaJulklapp... Och då ska jag följa med hem till dem. För att jag vill ha kontroll över paketet, tills de har ställts på en bra plats i väntan på julen...

 

...

 

Och så har jag ju(nästan) lovat 27åringen att vi ska träffas nästa helg...

Och ska hon sova här, som hon antagligen vill... Ja, då måste ätandet fungera. Jag måste ha handlat mer mat...

... Och jag måste ha städat...

 

... Det oroar mig också...

 

... "Hur ska jag orka? Klara det?".. Och "Vill jag.. klara det?"...

 

...

 

God natt med er <3

Jag ska gå och lägga mig på soffan en stund till...

 

 

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2018
>>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skapa flashcards