... Hade känslor kunnat väga, hade jag rasat genom golvet nu... Jag känner mig så tung. Så ängslig...

Det känns så rörigt alltihop och det har bara varit för mycket de två sista dagarna...

... Igår var en heldag med 28åringen. Inatt blev jag moster till en liten pojke. Idag har jag haft messkontakt med både 28åringen, 24åringen, 20åringen, Bästisen och Xsambon...

28åringen föder känslor och tankar kring hennes och den övriga familjens relation till varandra... -Och det tynger mig såå...

Xsambon säger sig vara påväg in i en djup depression, och går på starka piller... Honom bjöd jag hit för att jag själv saknar mening...

20åringen har fått barn under natten...

Bästisen har jag ingen kontakt med(inte heller Xsambon, i och för sig), men var den enda(förutom Xsambon) jag kunde vända mig till för att kläcka nyheter till någon alls...

... Och det har bara hänt så mycket och givit så många intryck i tillvaron, de senaste två dagarna, att jag inte orkar lyfta det... Det känns så rörigt. Så... "mycket"... att bara... leva, just nu...

...

... Idag har jag, förutom att ha blivit stressad men samtidigt uppspelt varje gång som min mobil har vibrerat(alltför) ljudligt, sett på tv...

Jag har ätit, men enbart choklad och AfterAight...

Och jag har varit glad för 20åringens skull, samtidigt som jag känner mig mer... hopplös, själv...

... Och förutom det, har jag inte orkat med någonting annat...

...

Jag behöver sova.

Jag behöver somna, och sedan inte vakna igen... -Det är inte nödvändigt...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...