... Livet känns bara så tungt, just nu... Sådär så att jag vill klä av mig kläderna, lägga mig raklång på sängen och dra täcket över huvudet... Blunda hårt och sedan... inget mer...

Jag vill inte se omgivningen runt omkring mig... Vill inte se insidan av min lägenhet. Vad som finns och inte finns... Den miljö som så väl beskriver hur min tillvaro, mina känslor och tankar rör sig just nu...

Jag vill inte se kaoset. Inte påminnas om hur rörigt allting känns... Hur hopplöst allt egentligen är...

Jag vill inte påminnas om allt som kan gå fel. Om allt som hänger över mig, som påverkas av vad jag gör och inte gör, och av hur jag gör det...

... Jag vill inte gå på ett minfält, mer nu... Jag vill gömma mig i mörkret. Ignorera allt, och bara... sluta. -Vila.

...

Jag köpte nya skor idag... -Och tårarna har runnit...

Det är så tungt att göra sådana förändringar. Och hade inte mina förra, både läckt in vatten och haft söndertrasade yttersulor, hade jag helt klart inte bytt... Lika väl som jag fortfarande har mina, nu trasiga skors föregångare(med hål, stora som mitt pekfinger), står i hallen för att jag fortfarande tror att jag kommer att vilja byta tillbaka till dem...

... De skor som jag nu ska byta mig ifrån, kommer även dessa, att få stå kvar i hallen. För att som det känns nu, vill jag inte se de nya skorna. Jag vill inte ta i dem en gång till och flytta dem ifrån köksbordet...

Det känns bara så obekvämt. Jag menar. Jag köpte ju skorna för att jag tyckte(och tycker) att det verkar som bra skor och de satt bra på foten... -Och så visade de sig även ha 70% rabatt!

... Men det känns så tungt. Jag är van vid mina gamla skor och jag vet vad jag kan förvänta mig av dem. Men nu känns det som att jag kommer att explodera om jag går utanför dörren med de nya, för att jag inte vet hur dessa kommer att reagera och fungera när de används!

... Jag hade en känslomässigt berg-och dalbana(eller ja, den stupade väl mest bara nedåt)när jag skulle spraya mina skor med sådan där spray som de alltid prackar på en när man köper nya...

Beskrivningen på flaskan, fick mig verkligen att känna att det var såå himla mycket som kunde gå fel, förstöras eller bli fult om man gjorde det på fel sätt eller inte gjorde det alls... Och eftersom att jag bara kunde hitta instruktionerna på engelska till en början och det kändes som om allt behövde gå så himla snabbt, blev jag väldigt, väldigt stressad...

... Det började kännas som jordens undergång att få det där gjort... Och jag var beredd på vilken skorelaterad katastrof som helst...

Jag bröt ihop... Men gick sedan på det igen, då det kändes som om det inte blev väl gjort...

Och jag vet att jag slarvade även andra gången som jag gjorde det. Då jag inte tog ur snörena, fastän om det skulle göras. Men jag har inte orken, och nu får det bli som det blir och gå som det går... -Skorna kanske inte ens blir använda!

...

Jag lyssnade på musik innan jag somnade igår natt...

Vaknade imorse...

... Eftersom att jag inte har betalat för något nytt månadskort för bussen, har jag inte heller, för tillfället som krav att åka in till stan varje dag...

Men idag ville jag åka. Jag ville passa på innan RödaVeckan skulle sätta igång ordentligt.. -Och solen sken ju såå fint!

Jag bestämde mig för att köpa skor idag, eftersom att jag inte hade några som både sitter bekvämt utan att skava och som inte läcker in... -Jag skulle ta tjuren vid hornen...

Jag kollade några olika skor. Testade två par innan jag testade de som jag köpte, tror jag. Och sedan var skorna utvalda.

Jag är ju så stressad när jag går i butiker. Så att jag övervägde det inte särskilt länge, utan jag bara ryckte åt mig dem när jag hade känt att foten fick plats.. i princip.

Sedan gick jag en mindre omväg tillbaka till busstationen, och svängde in på affären. Köpte frukt och grönsaker, och en påse godis. En drickyoghurt.

Väntade på bussen. Drack min yoghurt.. Och åkte hem.

...

Jag har ätit alldeles för mycket idag...

Jag har sett på tv. Kollat hundar på Blocket... Sprayat skorna...

Jag har skrivit av mig i min känslobok...

...

Jag blundar hårt och önskar bort mitt liv. Tillvaron...

Jag orkar inte hantera det längre... Jag nästan ryser när jag tänker på att det ska komma ännu en dag imorgon... -Jag vill inte mer...

Jag önskar att jag kunde vara tacksam för det liv som jag har fått... Men det är jag inte... Inte just nu...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...