... Jag är jättetrött och jag känner mig tom. Så att jag skriver bara... -

.. Jag vaknade vid... säkert samma tid som jag brukar.

Satte igång tv:n. Åt lite smörgås...

Skrev ett kort schema på VitaTavlan, om vad jag skulle göra och i vilken ordning...

... Tog min entimmespromenad, vid ettiden. Funderade lite grann. Stressade, men kände mig fysiskt trött...

.. Men solen sken och vädret var härligt.

Satte mig vid tv:n en stund när jag kom in. Drack en massa vatten...

Och vid strax efter två, började jag diska lite grann...

När jag blev för fysiskt trött, gick jag in till soffan. Väntade på att reprisen av MandelmannsGård skulle börja.

Och sedan har jag bara blivit sittandes framför tv:n. Ätit, och funderat mat. Vad jag får köpa och varför. Hur jag bör hantera mina vanor och begär... Och hur jag bör lägga upp allting...

... Och nu på kvällen/natten, har jag sett på två filmer som avlöste varandra, på 3:an...

Jag blev rädd, för någon minut. Då det slog mig att katastrofer händer på riktigt. -Och att det är smärtsamt! Att det leder till panikartad rädsla, skada och död...

Ja-a... I sådana situationer skulle jag nog hoppas på en snabb och smärtfri död, utan någon panik eller läskiga bilder...

...

Nu blir det sängen. Jag orkar inte skriva idag...

Kanske skriver jag tidigare imorgon, så att det känns mer.. "ordentligt"...

 

Isabelle

19 februari 2017 04:50

Hej....bra inlägg !!!

http://nouw.com/marskatten

D

19 februari 2017 18:14

Tack! =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...