... Någonting säger mig att jag gör mest rätt i just nu, att bara fortsätta vara stark på egen hand...

 

De senaste två dagarna, har jag fokuserat ganska mycket på att ställa mig på egna ben. Att börja SE livet på ett annat sätt(vilket jag iochförsig inte har satsat så mycket på ÄNNU)... Och att PÅMINNA mig själv om vad livet kan erbjuda... Om vad jag VILL... Och om vilka STEG jag borde ta...

 

... Jag tror mig ha en IDÉ vad gäller det mesta. Förutom just att våga mig ut på praktik. DÄR har jag ingen ANING om vilket steg jag bör ta... Åt vilket håll... Eller hur jag ska gå TILLVÄGA för att ens ta mig ett ynka MYRSTEG i rätt riktining...

 

Jag har skrivit mycket om hur jag bör tänka vad gäller ätandet...

Dock inte här på bloggen, de senaste dagarna. Eftersom att jag ändå KÄNNER någonstans att jag behöver sluta kvällsblogga. Sluta dela MED mig... KANSKE till och med, sluta SKRIVA... Om jag ska kunna gå vidare... Slita mig loss ifrån det förflutna... Släppa taget om tryggheten som jag nu lever i...

... Ja, men jag behöver satsa hundra procent på att skratta och le. Att göra det som gör mig lycklig... Och att ge och ta KÄRLEK...

 

DET, och en annan anledning, som jag inte tänker gå in på.

.. Väldigt personligt.

 

... Ja, de senaste dagarna har jag bara försökt vända mitt liv.. Från att känna att jag ÖVERLEVER, till att känna att jag LEVER ett LIV...

 

Men idag har varit rätt så tungt.

Det har pågått ständiga krig inom mig själv. Och jag har gjort tre olika plus-och minuslistor om olika saker... Som egentligen inte har hjälpt mig NÅGONTING...

Det gjorde mig inte klokare.

 

... Någonting säger mig ändå att jag tjänar på att sluta blogga, rent psykiskt och känslomässigt...

Någonting säger mig också att jag skulle FÖRLORA på att ha kontakt med psykiatrin. Då det, av egen erfarenhet kan ge motsatt effekt. Då jag inte vet om jag mår dåligt... Och då frustrationen på sådana möten, gör att jag direkt backar... Ger upp... Och mår då MYCKET sämre än innan...

Då kanske det är bättre att.. som jag nu så bestämt GÖR(snart iallafall), kämpa friskt i ensamhet. Gå efter en plan... Och bara försöka vara nöjd med tillvaron...

 

... Jag har även funderat lite fram och tillbaka, på det här med kontaktperson. Nu har jag ju ANSÖKT.. Men...

.. Jag funderar samtidigt på ifall jag kanske ska dra TILLBAKA ansökan, INNAN allt sätter igång...

 

... Men samtidigt. Just kontaktperson. Det ligger inte ALLS lika mycket motsträvande känslor i det... Och jag tror att det kan hjälpa mig lite i min plan om att sätta livet i rullning nu...

OM det inte ger mig en superångest för att jag känner mig otrygg... Eller att det på ANNAT sätt, känns fel.. Och att jag därför säger upp även DET, för snabbt...

Frustration. Uppgivenhet.

 

... Ja, det är svårt.

Och än sålänge tänker jag inte säga upp NÅGOT av det...

Utan det får ligga och sväva lite därframme ett tag till...

 

DÄREMOT... bloggningen...

Jag får FUNDERA lite på det.

För att visst känner jag AV en viss dragningskraft till bloggandet. Jag ÄLSKAR den här bloggen! Den bästa jag har haft. Och jag kan inte låta BLI att känna att jag SVIKER mig själv. Den här BLOGGEN, om jag slutar skriva...

 

Men trots det, så känns det någonstans som om jag kommer LÄNGRE på att inte blogga. Det har KÄNTS så, de senaste dagarna. Att jag har varit STARKARE. Lite mer POSITIV...

Mycket till den anledning att jag inte har klankt ner på varenda liten negativ känsla eller tanke som jag har upplevt under dagen...

Dessa har liksom bara blivit lite ner-ältade i stundens hetta, under DAGEN(i min textsamling)... Och sedan inte dokumenterats något ytterligare efter det...

 

... Och jag behöver inte REFLEKTERA så mycket över allt jag känt och tänkt.

Är lika med... Ej nedtryckt... Varken LIVET eller jag :)

 

Okej. Förutom det. De senaste dagarna.

Vet inte om jag HAR så mycket OM det, att säga.

26åringen har inte hört av sig för att meddela om hon tänkte KOMMA i helgen eller inte..

Så det vet jag ingenting om. Kan hända att hon kommer imorgon.. Vem vet?

 

Jag var och handlade lite grann igår... Och när jag kom hem...

Eller VAR det i förrigår. Det MINNS jag inte.

 

Men igår fick jag iallafall hem min shoppingväska. En sådan där på hjul...

Och GUD vad STOR den var! JÄTTESTOR!

Lite otymplig på bussen, kanske. Men nu kan jag iallfall handla lite mer åt GÅNGEN, om jag vill DET.. Och jag får inte så tungt att bära varorna från affären ;)

 

... Jag har inte lagat mat på ett tag. Då jag inte har någon energi... Utan det brukar bli ur frysen...

... Och mina måltider blir inte alltid som jag tänkt mig...

 

... Och idag var jag på en kort promenad i stan... Men åkte hem fortare än vad jag hade önskat...

Det var bara så...

.. Jag var rastlös, helt enkelt. Orkade inte låta den första bussen gå... Inte utan mig.

 

... Ja-a...

Vi får se om jag fortsätter blogga. Jag får fundera på det...

... Det kanske är bra att INTE börja dokumentera allt igen... Bara släppa det.

 

Dock så såg jag att min kära bloggkompis är tillbaka!

Och DET är ju kul :D

 

God natt med er <3

 

 

Igår... Inatt.. eller vad man nu säger.. Satt jag uppe till halv fyra på morgonen. Innan jag vågade mig på att försöka sova...

Jag känner nämligen att jag vill UNDVIKA att gå och lägga mig, så länge som MÖJLIGT. Då det känns jobbigt att bädda ner sig.. Vara trött... Och sedan märka att man bara ligger och rastlöst funderar...

 

... Så. Jag såg på det sista avsnittet av "Intresseklubben" på webben...

Och sedan la jag mig framför tv:n och lät ögonen protestera, fram till halv fyra...

 

Efter det, VET jag inte riktigt hur pass sent jag faktiskt somnade...

Men jag klev upp igen, till klockan, vid nio. Som vanligt.

 

.. Åt frukost. Trots att jag inte hade diskat efter igår... Vilket jag FORTFARANDE inte HAR...

Och sedan klev jag i säng igen.

 

... Jag somnade om. Och vaknade med ett RYCK.. vid fem över halv tolv. Och FLÖG då upp ur sängen.. För att missa så lite som möjligt av HemTillGården som började då...

 

... Jag var inte SÄKER på hur jag skulle hantera lunchen. Då jag absolut INTE var sugen på soppa.

Och egentligen ville jag inte BARA äta smörgås till lunchen...

... Det kändes FEL att hoppa över de enda grönsakerna som jag får i mig om dagarna... Soppan.

 

... Men så fick det bli. Blev dock en banan till också. Istället...

 

... Jag MINNS inte så mycket om dagen...

... Men jag satt nog vid tv:n, fram tills det var dags att gå till bussen.

Jag skulle handla, tänkte jag. Eftersom att det inte blev av igår. Och jag hade vissa saker som jag behövde köpa... Eller som kunde vara BRA att köpa...

 

Jag gick iväg, när klockan blev två...

 

... Och när jag väl närmade mig affären.. Den hållplats där jag kunde kliva AV för att sedan bara behöva promenera knappt tio minuter...

 

... Jag kollade buss-appen, för att se när bussen HEM igen, skulle gå förbi... Ifall det passade BÄTTRE med at kliva av DÄR, eller en halvtimmes promenad bort, som jag BRUKAR göra...

... Men lusten...

 

... Det var bara som att släppa luften ur en ballong...

"Jag ville inte till affären"...

Jag VILLE inte handla...

... Jag ORKADE inte...

 

Så jag åkte vidare.

Klev av där som jag BRUKAR kliva av. En halvtimmes promenad ifrån affären...

... Och gick sedan åt det motsatta hållet...

 

Det blev en promenad istället..

En promenad ner till kanalen. Där jag sedan bara satt och stirrade.

Någonting inom mig, sa att jag ville ta första bästa buss hem...

Något annat, att jag inte kände någon som HELST ro till att åka hem. Att sätta mig i en buss redan NU...

 

... Och jag som brukar tycka att det är SKÖNT. AVKOPPLANDE... att åka buss...

Jag som brukar "BÄVA" inför att resan snart ska vara slut...

Ja, om bussen är lugn.. Inte så full, det vill säga...

 

... Men inte idag. Jag hade inte lust....

 

Så jag satt kvar ett tag till...

Men märkte rätt så fort, att jag inte orkade sitta KVAR, heller...

 

.. Så. Det blev en promenad i omväg, till busstationen...

Vänta i 25minuter, på bussen...

Och sedan åka hem...

 

På bussen, får jag ett mess ifrån 26åringen...

Ett mess som gjorde att jag bara ville sucka. Som sänkte mitt huvud en aning.. där jag satt och alltjämt blundade.. av tröttnad efter ett gäng sömnlösa nätter...

 

.. Ja-a. Ett mess som bara sådär utan vidare, fick mig att tänka på en flera år gammal dikt som jag skrev.. Från en av mina jobbigaste tider i livet... "En kniv i mitt hjärta"...

Jag vill minnas att det var en av mina FÖRSTA dikter.. från när jag låg inne...

Men jag skrev så MÅNGA, under den tiden.. Så...

 

... Egentligen var det inte så farligt...

Men att...

 

Vet inte ens om det är värt att ta UPP det, HÄR... Om det ens är tillräckligt intressant...

 

Men för MIG, kändes det som en extra skopa sand i säcken runt mitt hjärta, när syrran skriver och bjuder över mig till hennes födelsedagsfirande.. Vilket hon inte har gjort på flera ÅR..! Och det infaller på PRECIS samma dag som jag har lovat komma till mina FÖRÄLDRAR och träffa RESTEN av familjen.. För planering av HemligaTomten!

 

... DET kan jag liksom inte svika!.. Även om jag FRUKTAR inför pressen som det errangemaget kommer att innebära!

 

... Jag menar. Jag ser inte fram emot NÅGRA familjesammankomster eller andra sociala.. dagar, just nu... I dagens läge...

Eftersom att...

Jag orkar helt enkelt inte MED något så STORT som det innebär att vara DÄR för någon annan. Ställa UPP...

Om det så bara är att PRATA och SKRATTA tillsammans med sin FAMILJ.

 

... Men jag vill ställa UPP för min syster. Genom att fira hennes födelsedag tillsammans med henne...

Jag vill ställa UPP på HemligaTomten, med familjen. Fastän jag inte GILLAR dessa stora högtider..

.. Eller HÖGTIDERNA är väl okej. Men att FIRA dessa... Nej, inget intresse.

 

... Inte heller FÖDELSEDAGAR.. Ens om det är min EGEN, är intressant...

Det är för mycket att TÄNKA på, bara... Och innebär dessa, ofta INTENSIVA sociala sammankomster...

 

... Men nog om det.

Jag har inte svarat henne ännu...

Men ska göra det de närmaste dagarna.

 

När jag kom hem, så satte jag mig vid tv:n, direkt... Även om klockan var fem, och middag stod på schemat...

 

... Men det var mycket inombords. Och jag kände mig ängslig och tung...

... Och trött, efter nätterna som varit...

 

Jag minns inte riktigt vad jag tänkte och kände. Vad som var bekymren.. TYNGDEN i det hela...

Minns bara ATT det har varit...

 

... Men det blev middag ändå...

Jag orkade inte LAGA middag. Så istället bestämde jag mig för att ta fram soppa ur frysen.. Eftersom att jag ändå inte hade "ÄTIT mina "grönsaker" tidigare idag..

 

Jag testade att hälla över den i KOPP istället. Och DRACK den istället för att äta med sked...

Och jag blev VÄLDIGT positivt överraskad.

"Vilken SKILLNAD det kan vara på smak och konsistens.. Bara man byter sätt att ta IN den på"..

Och DET var ju bra. Med tanke på att jag har ungefär tre matlådor TILL, i frysen!

 

Efter det...

Det har nog i princip bara BLIVIT tv idag.. Om jag inte glömt någonting som jag borde minnas...

 

Det blev kvällsmål vid nio. I form av gröt. Jo, det fick BLI det idag. TROTS att det aldrig tycks kännas bra...

Men det kändes ändå BÄTTRE idag. Jag blev inte FÖR mätt... Och jag hade lite allt möjligt till gröten. Utan att egentligen fundera på VARFÖR jag hade "det, det eller det"... Och inte heller några frågentecken om ifall jag BORDE ha "det, det eller det"..

"Vilka REGLER?"...

 

... Men disken från två dagar, i slasken. I hoarna... Dessa stör mig. Och får mig att tvivla på morgondagen.

Jag vill FORTSÄTTA äta.. nu när det ändå tycks FUNGERA på sätt och VIS...

... Och SKA jag kunna handla MER mat imorgon, så måste jag också kunna vara SÄKER på att jag lyckas hålla såpass ORDNING, att jag orkar fortsätta ÄTA.

 

... Och mitt hår har börjat bli viktigt för mig igen...

... Alltså, det har det ju ALLTID varit. Men jag har börjat se FRAM emot att kanske någon gång, få se det TJOCKARE och finare igen..

 

... God natt med er <3

 

 

... Igår(imorse) satt jag uppe till halv sex...

Eller satt och satt. Den sista timmen, låg jag med brännande ögon och ett trött huvud... och bara stirrade in i tv:n...

 

Jag...

Igår kväll, satt jag först uppe vid datorn, tills ungefär... Kan den ha varit halv tre?..

... Såg på några avsnitt av "Intresseklubben" på webben...

 

Och så, när jag väl gick och la mig efter det, så..

Då låg jag bara där och vred och vände på mig. Jag funderade. Lät hjärnan snurra... Och...

Ja, det var väl inga problem EGENTLIGEN... Men det blev lite långtråkigt. Och jag klev hellre upp igen och såg på tv. America´s Got Talent...

Och när den var slut, vid halv sex, gjorde jag ett till försök till lite sömn...

 

... Jag låg vaken ett tag till, med brännande ögon...

Tills jag till slut somnade. Och vaknade igen till klockan, vid nio.

 

... OCH.. jag var TRÖTT..

Jag råkade hälla ProVivan i frukostskålen... Och när jag skulle hälla tillbaka den...

Hälla den i GLASET istället. Så...

 

Ja, jag MINNS inte riktigt vad som hände.

Det hamnade lite på bordet...

 

... Och ja. Det jag MINNS, är att jag sa.. "Men vad är det som HÄNDER?"... Flera gånger i rad.

.. Då mina händer inte tycktes vilja lyda...

 

Efter att till slut ha fått i mig frukosten iallafall, gick jag i vanlig ordning in i sovrummet och bäddade ner mig igen...

 

... Och vaknade sedan, klockan strax efter elva.

Klev upp.. för att se på HemTillGården. Ett program jag följer.. och INTE vill missa.

 

... Och när det blev dags för DET, blev det lunch. Soppan som jag kokade igår.. och en smörgås...

Men problemet med DENNA soppan, kände jag var att den var tunn... och att grönsakerna inte tycktes ha blivit kokta ordentligt. Utan det låg som grönsaktsspån.. Grönsaksflagor.. och flöt i soppan...

Vilket var tråkigt. God smak i övrigt...

 

Men nej.

 

... Jag funderade på att handla lite grann när jag ändå åkte in till stan idag...

Handla på den butik som jag inte har handlat på, på länge nu...

Och jag skrev då en väldigt kort och kompletterande lista. Sådana saker som de har dåligt av eller inte ens HAR på den butiken som JAG handlar på...

 

Jag hade fått svar från min kontakt på kommunen, angående att ansöka om kontaktperson... Där hon skrev att det kunde ta lång tid, efter att hon hade skrivit beslutet, fram tills att det skulle HÄNDA något...

Och hon undrade då om jag fortfarande ville ansöka. Eftersom att jag tycker att det är jobbigt med långa tider..

Och med mina egna ord.. "ovisst tidsspann"...

 

... Jag blev först lite...

När hon sa att det kunde ta allt ifrån någon vecka, upp till sex MÅNADER!..

Ja, då blev det DIREKT... "Nej, det funkar inte", för mig... SÅpass brett tidsspann..

Jag orkar helt enkelt inte MED det.. Jag behöver veta LITE bättre än så...

... Jag menar. Jag kan ju inte ens SE sex månader framåt...

 

... Men jag åkte, trots att jag nu hade strukit ett av mina alternativ, iväg till stan en vända.

Packade ner isflaskan, i påsen... Och gick iväg..

 

... På vägen till stan, funderade jag lite över varför jag just IDAG, skulle handla på DEN butiken och inte någon ANNAN.. "Vad var det som var bättre DÄR?".. Och "Varför skulle jag handla DÄR idag.. för att sedan handla på min vanliga NÄSTA gång igen?"...

... Jag behövde hitta det logiska svaret. Det FÖRKLARANDE, SJÄLVKLARA svaret...

 

... Men nu struntade jag i det.

Jag klev av, en halvtimmes promenad ifrån affären... Och så började jag GÅ emot den...

Men ju fler steg jag tog, desto långsammare gick jag...

Jag funderade nämligen på dessa två vägar, vilka BÅDA känns som OMÖJLIGA möjligheter...

... Jag BEHÖVDE(på NÅGOT vis) dem båda... Men...

 

Jag hade dragit mig tillbaka från kontaktpersonen.

.. Och det faktum att VÅRDEN skulle kunna komma att ta PRECIS lika lång tid som det andra alternativet, gjorde att jag blev fullständigt frågeteckenformad..

"Vad är det som gör att det skulle kännas ENKLARE att vänta ut en oviss tid utan svar när det gäller VÅRDEN, än när det gäller KONTAKTPERSON?"..

 

... Att inte kunna finna svaret på den frågan..

Att VILJA dra sig tillbaka ifrån även "ansökan" om samtalskontakt på psykiatrin... Fastän man NÅGONSTANS kanske trodde att den kunde vara bra...

Att samtidigt inte orka vänta... Kanske inte heller våga ta emot en KONTAKTPERSON.. Fastän man tror att DET skulle kunna vara gynnande...

 

... Att inte orka vänta. Att inte TRO på att man kan fullfölja...

Att inte VILJA... Inte BEHÖVA...

SAMTIDIGT som allt bara... går huller om buller...

 

.. Ja, det gjorde mig orkeslös.

Jag hade inte längre någon lust att handla idag.. För att dessa tankar gick rätt så per omgående, över till att ge mig "svåra tankar" med ÄTANDET igen...

 

Så jag gick en kortare omväg till busstationen..

 

.. Bussen hem, var sen. Så jag hann med den, med fem minuters väntan...

 

... Och väl hemma...

Det blev ingen mat. För att jag kände mig svag. Psykiskt. Känslomässigt...

Och jag brydde mig inte riktigt...

Fastän jag kan ändå GJORDE det.. Då jag hade ångest. Och kände mig.. som en SVIKARE emot mig själv...

"Jag gjorde någonting som jag ångrade redan när jag GJORDE det"...

 

... Jag började äta godis..

Eller, först tog jag en smörgås från lunchen.. Med en kopp kaffe på mjölk...

Och efter det, proppade jag bara i godis...

 

Eller, inte till en början..

Först åt jag mig bara MÄTT på godiset..

Skrev ett inlägg i min textsamling...

Och satte mig sedan för att proppa...

 

... Efter det, har jag bara suttit vid tv:n.. Gått lite till datorn, då och då...

 

... Jag kontaktade by the way MinKontaktPåKommunen, igen. Då jag ångrade mig...

Jag antar att jag trots allt trivs BÄTTRE med tanken på kontaktperson, än med psykiatrin..

.. Med största sannolikhet för att jag aldrig har HAFT någon kontaktperson(förutom på sjukhuset)..

Men vården har jag försökt mig på, utan framgång.. Flera gånger om..

Förstamöten går bra... Men jag börjar tröttna på att aldrig komma längre än så...

.. Det är ingenting för MIG, helt enkelt...

 

Jag har inte DISKAT ännu. Men idag har det inte blivit så mycket. Eftersom att både MIDDAGEN och KVÄLLSMÅLET försvann...

Så.. Får väl ta tag i det innan jag lägger mig...

 

... Jag VET inte vilken väg jag ska gå... Och kanske ska jag bara... inte gå NÅGON av vägarna. Kanske ska jag bara SLÄPPA det där ovissa som kan komma att sättas i verket, med MÅNADERS tidsspann... Och istället försöka fokusera på att komma UT mer... Att komma i kontakt med min FAMILJ lite mer..

.. Och DÄRMED kanske lyckas känna att jag LEVER, för ett tag...

 

... Men å andra sidan...

Vet inte hur jag ska orka MED livet, när jag känner såhär vad gäller ÄTANDET. Vad gäller bristen på framtidstro... Det dåliga självförtroendet...

Kommer allt detta att försvinna.. så fort som jag får känna att jag LEVER?

 

... Kommer jag att få känna LYCKA och MENING. Kärlek och VÄRME... Bara jag... ger mig själv ett liv?.. Kommer UT lite..?...

... FÖRSÖKER?..

 

Kommer jag att klara det SJÄLV?..

... Kommer jag ens att lyckas ÖVERTYGA mig själv om att jag VILL det?.. Och om att jag orkar KÄMPA för det?..

 

... Vet bara inte hur jag ska orka VÄNTA... Vänta på någonting som jag inte tror att HJÄLPER. Som jag inte tror att jag kan FULLFÖLJA...

... Vet inte heller hur jag ska orka LEVA.. fler dagar nu. Som det ser ut IDAG...

 

".. Jag lever på övertid.."...

 

God natt med er <3

Jag drömde att jag dog, inatt...

 

 

Jag har råkat vända på dygnet lite grann.

Jag somnar numera efter tre någon gång. Går typ inte och LÄGGER mig förräns dess...

Och sedan vaknar jag inte förrän efter, eller närmare tolv på förmiddagen/eftermiddagen... Ja, förutom frukost emellan då.. vid nio.

 

Annars.

Idag har varit en lugnare dag. Även om jag vaknade såpass sent att jag inte hann med den enda bra buss som går in till stan. Så jag blev hemma.

 

Dagen började segt.

Jag la mig som vanligt, nerbäddad i soffan, när jag klev upp.

Såg på tv...

Och värmde sedan soppa i mikron och tog en smörgås till det.. när det blev dags för lunch, vid ett...

 

Fortsatte se på tv. Och skrev ett schema för dagen, på vita tavlan...

Fyra punkter blev det.

 

Jag behövde ut en stund. Så promenad stod på schemat.

Jag behövde slänga soporna, då sopskåpet stinker(stank)...Så även det hamnade på schemat..

Att duscha kändes nödvändigt. Då det störde mig och låg mig rätt så tungt att jag hade bäddat rent i sängen... och ÄNDÅ sov i den utan att ha duschat. Både IDAG och igår...

Så.. DET hamnade på schemat.

... Och den sista punkten. Koka soppa. För att lunchsoppan tog slut idag.

 

... Att ha allt uppstaplat sådär. Även om det är ENKLA SAKER.. Gör mig oftast rätt så tyngd och stressad... Sådär orkeslös. För att jag...

Jag tror att jag inte riktigt vet hur jag ska lägga UPP det. NÄR jag ska göra vad...

.. "Och TIDEN som det kommer att TA!".. Ja, den föreställs oftast längre än vad den ÄR...

 

... I dessa fall, brukar jag ofta skriva ner TIDER också, på schemat.

Dock inte idag.

Utan idag bestämde jag mig bara för vilken punkt jag skulle börja med.. och i vilken ordning allt sedan skulle fortlöpa.

... Och så fort som jag hade avklarat den första punkten, kändes allt mycket mindre jobbigt.

 

Duschen.

Det kändes tungt till en början. Ville hellre bara sitta och uggla vid tv:n... Och fortsätta pendla mellan den och datorn...

För att det gjorde jag. Jag pendlade.. För att jag hade tråkigt.

 

Musiken från kanal ett på tv:n. Den stod på i bakgrunden.. medans jag gjorde vad jag inte längre minns, vid datorn...

 

... Ja, just det ja. Det var DET jag skulle säga.

Att kliva in i duschen, kändes inte speciellt lockande.. Utan mer TVUNGET..

TILLS det plötsligt slog mig... "BADA".

Jag kom på att man kunde BADA. Och varför jag inte tänkte på det INNAN. Det VET jag inte.

Men med ENS blev det hela MYCKET enklare.

Nu skulle jag inte kämpa med att orka med en tråkig dusch. Utan nu skulle jag ligga i varmt vatten och bara vara..

MYCKET bättre.

 

... Så det gjorde jag.

 

... Och när jag kom ur duschen..

Ja, men då fortsatte nog allt som innan..

Jag pendlade mellan datorn och tv:n..

Försökte komma fram till vad jag skulle svara på MinKontaktPåKommunens mail. Där jag skulle besvara några frågor, om jag ville ansöka om kontaktperson.

 

.. Att ge det hela en chans, har jag redan bestämt mig för. För att... Jag BEHÖVER ett mer händelserikt liv. Någonting som(förhoppningsvis) ljusar upp tillvaron. Och det kan vara SKÖNT att ha någon.. utomstående att dela tankar och känslor med... Att bara PRATA och umgås med.

 

... Men frågorna var ändå svåra att svara på. Och jag gick mellan datorn och tv:n, lite av den anledningen.

Jag gav mailet en.. kanske fem minuters... Nej, inte ens det..

.. Men lite tankemöda. För att sedan lämna det för en stund.

Och så tillbaka igen..

 

Det svåra var väl dels att kanske våga ansöka. Jag menar. Boendestöd är väl EN sak, kan jag tycka, om jag hoppar på och av några gånger. Men det här känns på något sätt, lite mer personligt. Till den mening att.. det är privatpersoner.. vad jag har fattat.

 

... Och så, också det faktum att det var vissa val...

Min kontakt behöver ju veta vissa saker för att vi ska kunna hitta en passande person...

... Och just nu känner jag mig själv såpass lite, att tidigare kanske ENKLA frågor, nu... inte är särskilt enkla längre...

 

Men någonstans där mitti soppkokandet, som blev nummer två på listan idag, skickade jag ändå iväg det där mailet.

.. Och SKA jag ångra mig, så tänker jag göra det INNAN vi sätter igång.

Så blir det med det.

 

Förutom att äta lunch, duscha, koka soppa och svara på mail, har jag även misslyckats med pulvermos, idag.

Jag DRAR mig alltid för att göra pulvermos. Då jag känner att det är så svårt att få till det rätt. Tycker att det är svårt med värmen på spisen.

.. Och mängden vatten, TROTS att man tar vad som står på paketet, tycks ALLTID bli för LITE... Och det spelar ingen ROLL om jag tar MER vatten än vad som står.

 

... Så idag blev det väldigt konstigt. Och jag tog för mycket mos...

Grejen är väl den att jag blir stressad. Jag tycker om att göra maträtter, där jag kan... göra på mitt eget sätt... och därför dra ut på matlagningen ORDENTLIGT.

Bland annat, soppa.

 

Men. Det blev en stor och mjölig potatisklump.

.. Så jag hällde stressat, på mer vatten. Kallvatten då, såklart. Vispade.

Och mer igen.

Tre gånger, hällde jag på mer vatten.

Och jag tänkte bara. "Jaha. Då måste den på plattan igen.. Eller in i mikron. Vill ju inte äta KALL pulvermos"..

 

Men jag smakade på den. Och den var nu i ät-temperatur.

 

Men jag erkänner.

Jag var lat idag. Orkade inte, efter soppan, börja koka POTATIS också.

Så jag tog därför pulvermos istället...

Men sanningen att säga. Pulvermos tar såå mycket mer energi. Nästa gång blir det åter mos på potatis istället. Eller puré.. eller vad det nu är jag lagar.

 

... Jag satt nog vid tv:n ganska länge, efter detta. Efter att jag hade ätit..

Eller kanske inte.

Jag såg på Husräddarna.. Och när det var slut, tog jag med mig soporna och gick på en promenad. Ja, inte MED soporna, såklart :P

 

... Och efter promenaden. Som blev ungefär.. knappt en halvtimme... Så...

Ja, då blev det nog tv igen, tror jag.

... Eller "tror"...

Det BLEV tv igen. Men säkert också en del springande fram och tillbaka till datorn.. för egentligen ingenting...

.. Precis som RESTEN av dagen.

 

... Nu kunde jag alltså stryka de två sista punkterna för dagen.

 

Det blev som vanligt, gröt till kvällen...

Ungefär en halvtimme stod jag vid spisen och rörde i blandgrynssörjan...

 

... Lite ångest och kapplöpande tankar, efter det målet...

Då jag inte ännu tycks ha kommit fram till en KLAR linje om hur det målet ska gå till...

De andra målen verkar jag ha fastslagit nu.. Och dessa känns till PSYKET, helt okej. Fastän jag fortfarande har problem med känslan i kroppen, efter LUNCHEN... "Kan grönsaker bli för MYCKET?"...

 

... Och sedan är det ju klart att jag fortfarande kan känna att jag har ätit för MYCKET.. Eller att jag blir OSÄKER på min känsla i kroppen, efter ett mål. "Hungrig eller mätt".. "FÖR mätt.. Eller LAGOM mätt"...

 

... Men just kvällsmålet.. Nej, det känns inte ännu HELT rätt...

Jag har inte riktigt fått till MÄNGDEN gröt ännu..

Och jag har inte heller fastställt vilka olika saker, förutom gröten, som målet ska.. får... eller inte BORDE innehålla.

 

... Men TROTS detta, börjar det nu kännas mer okej igen, att äta...

Ja, eller det kanske är för tidigt att säga. Minns inte ens vad jag kände och tänkte om ätandet IGÅR.

 

... Men nu blir det mer tv... Eller kanske lite musik. Och sedan blir det sängen.

God natt med er <3

 

 

... Jag har svårt att mäkta MED kaoset...

Tröttnar på att känna oro och rädsla. Alltid känna att jag gör fel. Är otillräcklig... Eller att hur jag hanterar en viss sak, påverkar.. till MINA känslor, liv och död...

 

Jag orkar inte längre SE till nästa dag. För att... jag vill inte "göra fel"... Och samtidigt kan jag inte "göra rätt"...

Jag har en såå liten "plats" att förhålla mig till.. som skulle kunna anses RÄTT... Och att råka röra sig UTANFÖR den, är nästan oundvikligt..

Som att stå och krampa sig fast mot en vägg, med ett stup framför tårna.. Rör jag mig lite fel, så faller jag garanterat...

 

...

 

... Inatt...

Ja, inatt tror jag att jag somnade. Och sov bättre...

Jag klev upp och åt frukost vid nio, som vanligt..

Men så gick jag och la mig igen.. Och klev då inte upp förrän närmare ett på eftermiddagen.

Såpass trött.

 

När jag väl klev upp, blev det lunch framför tv:n...

Och sedan MINNS jag inte riktigt...

 

... Det har nog VARIT mycket tv idag.. Vilket det är VARJE dag, i och för sig.

Men jag har också... försökt STÄDA lite. Det stod på schemat. Och det kändes TVUNGET att göras. Då 26åringen eventuellt kommer på besök och ska sova, nästa helg.

 

... Så.. jag var tvungen.

Flugorna på golvet. Damm och hår...

Ja, det behövde bort.

 

Men jag orkade inte dammsuga. Jag kände mig helt SLUT.

Så jag tog bara fram moppen.. och torrmoppade alla golv. Vilket EGENTLIGEN var MYCKET mer invecklat och TIDSKRÄVANDE!

 

... Och jag var INTE... glad åt att behöva STÄDA.

Jag GJORDE det. Men jag var egentligen WAY TOO tired för att orka hålla på.

Allra helst när jag visste att jag hade FLER punkter på listan idag!

 

... Har inte ännu tagit ut soporna.. Och det SKITER jag i för dagen.

Däremot lyckades jag, efter mycket om och men, att samla ihop tvätt.. och luska fram vad jag ska tvätta idag.. och varför.. Vad jag INTE behöver tvätta.. Och varför inte.

... Och DET... var inte lätt.

 

Jag funderade på att strunta i det. Vilket gav mig beslutsångest.

Frågor som "varför behöver jag tvätta idag?.. Vad händer om jag väntar?.. Vad är det som blir BÄTTRE om jag tvättar INNAN 26åringen har varit här?", kom upp i mitt huvud...

 

... Men jag tvättade.

Väl i tvättstugan, såg jag att någon fortfarande använde torktumlaren. Vilket de FÅR göra, en halvtimme utöver deras tvättid..

.. Så jag tänkte inte mer på DET.

Satte bara igång min tvätt. Och lämnade sedan tvättstugan.

 

När jag kom tillbaka ner igen, torkumlade de FORTFARANDE sina kläder!..

Och jag blev lite stressad. Försökte fundera lite.. För att "om tre minuter BEHÖVER jag torktumlaren"..

Och det var ju klart.. Jag skulle ju plocka UR den lilla tvätt som VAR däri. Och lägga in min EGEN...

Men det kändes ju samtidigt inte särskilt bra..

 

Torktumlaren hade stannat och var klar... "Men att ta i DERAS tvätt.."... Nej, det kändes lite jobbigt...

 

Men det var MIN tvättid. Och mina kläder behövde in. Så det var ändå det jag gjorde.

... Och så gick jag upp till mig igen. Satte mig vid tv:n.. och otåligt väntade på att min tvätt skulle bli klar.. Lite smått störd av att folk inte respekterar tvättider...

 

... Jag har inte diskat efter dagens måltider ännu... Men det måste jag göra innan jag lägger mig...

Inte för att jag vet hur länge jag kommer att orka krampa fast vid matstrukturen ÄNDÅ, just nu...

Jag menar... Jag mår inte ens FYSISKT bra av att äta, för tillfället. Vet inte VARFÖR.. Om det är för mycket fullkorn och fiber.. eller något..

 

... Och att inte må bra FYSISKT av någonting som borde vara BRA för en.. Det gör ju att jag mår ÄNNU sämre PSYKISKT, av det hela.

 

... Och så är jag inte riktigt kompis med mig själv, vad gäller mina beslut hit och dit... Och jag kan inte komma fram till "rätt och fel".. Och det som BORDE vara rätt, är inte alltid det som jag vill göra.. Äta... Och det som jag anser är FEL... Behöver inte alltid VARA det, HELLER...

 

... Men i det stora hela, är jag inte nöjd.

Snarare rädd.. Fallfärdig... Svävande i tomma intet... Och jag önskar det fanns något att greppa TAG i...

... Och det gäller inte bara ÄTANDET.. Hela TILLVARON känns... som luft.. Tom luft.

 

... Jag behöver stabilitet... Någonting att greppa tag i... Så att jag inte flyger iväg...

Annars vet jag inte om jag orkar.. sträcka mig efter tryggheten längre...

 

... Jag har funderingar på att ansöka om kontaktperson. Det är ju ingen hjälp på DET sättet.. Men jag tänker mer att det skulle vara bra för mig att komma ut i LIVET lite. Uppleva mer saker.. än att bara sitta hemma och "överleva vardagen"... Och så får jag någon att.. förhoppningsvis, AVSLAPPNAT prata med... om ingenting...

 

... De senaste dagarna har jag även funderat medicin.. Vilket jag ytterst sällan GÖR.. Om man bortser ifrån de gånger som jag inombords ROPAR efter tabletter, för att jag bara vill BORT...

Men nu när jag ligger där på natten...

Jag brukar bara UNDRA... om det skulle hjälpa.. Mediciner. Om jag skulle känna någon skillnad... Eller om det faktum att "jag inte mår dåligt", också skulle göra att jag "inte mår BÄTTRE" AV dem...

 

Jag har ju TAGIT mediciner förut. Oftast med tvång. Men jag HAR även, EFTER en period med tvång, gått med på att ta dem i tablettform SJÄLV istället..

Och jag vet inte riktigt om jag kunde känna någon SKILLNAD. Tror att det var som om ingenting hänt...

Men personalen däremot, påstod att jag blev lugnare och mjukare i min framtoning.. Just DÅ...

 

... Men nu har jag ju i och för sig inga problem med "hård framtoning" längre..

Det var väl situationen i SIG, som utlöste DET...

 

Ja.. Livet är svårt. Ibland outhärdigt... Och VÄLDIGT förvirrande..

Och jag har.. INGET grepp ALLS..

 

... Men det är en NY dag imorgon..

Och jag ska väl ta hand om disken.. Bädda rent sängen...

... Vilket påminner mig om att jag borde duscha... Men det ORKAR jag inte!

 

Soffan hela natten? Bädda rent och duscha imorgon?

 

.. Vet inte.

Men god natt med er <3

 

 

Jag har valt min klara favorit. Sådär så det pirrar i kroppen, av glädje, när jag ser honom.

... Jag tycker om Simon. Men min klara favorit är HELT klart Martin. ÄLSKAR honom!

 

.. Pratar såklart om Idol.

 

... Men nog om det...

Egentligen borde jag ställa mig mot diskbänken och diska nu...

För att annars kan jag inte äta frukost imorgon. Och äter jag inte frukost...

Ja, bara TANKEN på det scenariot!.. Det kommer att bli KAOS inom mig, när jag ställer mig själv i den situationen igen.

Bristen på kontrollkänsla. Sveket mot mig själv, för att jag inte FÖRSÖKER tillräckligt hårt... Och ORON för att... Ja, tappa kontrollen och börja MEDVETET förstöra för mig själv igen!

 

... Ja, ett hopp över frukosten, kan leda till HEMSKA scenarion :P

 

... Men sanningen är...

... Jag orkar inte diska. Jag känner mig lat... Och det är först när jag har "orkat" strukturera UPP disken, som jag kommer att orka ta TAG i den. Utan att bli stressad och tung av röran...

 

... Och det ÄR just den här TYNGDEN som jag känner, som gör att jag hellre skjuter det hela FRAMFÖR mig och ligger på latsidan.. Än att bara ta TAG i det, så att jag får det GJORT...

 

Men samtidigt har jag haft en BRA dag idag... Kan jag nog säga...

 

Jag tar det ifrån början. För att.. rakt av, minns jag inte vad jag menar.

 

... Dagen idag.

Igår natt. Natten som var.. hade jag PRECIS lika svårt att somna, IGEN.. som jag hade natten innan...

 

Efter att ha legat i sängen. Sett på videos på YouTube, för att jag inte kunde koppla av.. Lyssnat på musik.. om jag inte minns fel...

Ja, då klev jag upp igen, och la mig i soffan.. Tittade på tv..

.. Klockan var kvart i fyra.. Har jag för mig..

 

När klockan blev runt fem, gjorde jag ett nytt försök att somna i sovrummet...

Men minns jag låg vaken ett ganska BRA tag. Innan jag somnade.. och sov oroligt. Sådär halvt medveten... Och vaknade till, då och då.

 

... Jag klev upp vid nio, när klockan ringde...

Eller så klev jag upp innan det. Typ HALV nio... Jag minns inte riktigt...

 

Åt frukost. Och gick sedan och la mig igen...

Och eftersom att jag var HIMLA trött efter natten, så låg jag och halvsov. Drog mig, fram till klockan blev halv tolv. DÅ klev jag upp för att inte missa HemTillGården, som jag följer.

 

... Jag stressade med att göra iordning lunch.. Vilket innebar att mikra en macka ur frysen. Just DEN smörgåsen, just för att jag redan var såå mätt.. Och brödet som jag har framme, kändes alldeles för mäktigt. "Skulle ju ha SOPPA också"...

 

Egentligen ville jag inte HA någon lunch idag.. Eller jag önskade att jag kunde äta den senare...

Men eftersom att jag skulle HANDLA idag också, så var jag tidsbegränsad...

Och stressen låg i att värma soppa, mikra smörgås och göra IORDNING smörgåsen.. Utan att missa någonting av SERIEN..!

 

... Vilket jag inte lyckades med... Men ändå.

 

Trots att jag redan var mätt, gick både smörgåshalvan och soppan ner... Och jag lugnade mig själv med att "Jag ska ju stressa med en halvtimmes promenad senare idag...".. Och "Man SKA känna av en liten mättnad"...

 

.. För att grejen är... Att jag blir nervös.. Orolig.. varje gång som jag bara känner AV den.. och sedan tar en tugga till, efter det...

Jag tror att jag kommer tappa kontrollen.. helt enkelt.

 

... När klockan blev ett, drog jag mig till bussen...

... Och sedan stressade jag min väg till affären...

 

Jag handlade det jag skulle ha.. och fick även med mig lite annat. Trots en del beslutsångest. Och en YNKA liten känsla av att jag tappar greppet... Börjar GLÖMMA hur jag brukar TÄNKA när jag handlar...

 

Idag blev det inte så tungt att bära. För att... Ja, det blev inte så mycket varor... Och inte heller så mycket tetror och sådant..

 

Väntade på bussen. Väntade på nästa buss. Och åkte hem.

 

... Väl hemma, stressade jag in varorna i skafferi, kyl och frys...

Och så började jag med maten.. Och "börja med maten" den HÄR gången, innebar "lägga ris i vatten och låta det sjuda".

Enkelt och bra.

 

... Jag var hungrig och kände mig svag...

Men just den HÄR tiden på dagen, har jag inte så mycket minne AV...

Jag minns dock att jag sprang runt, runt, som en yr höna.. Eller stressad höna.. och inte riktigt kunde koppla av...

 

Jag hade nog en del ångest..

Men jag kan inte minnas för VAD det var i så fall..

 

Så, jag går vidare.

 

Jag åt middag framför tv:n...

Och jag har suttit lite grann vid datorn. Lagt ut någon textbild här på bloggen...

 

Jag MINNS också att jag öppnade upp mitt dokument med min textsamling, för att jag tänkte skriva av mig... Men jag fann aldrig möjlighet till ro, att skriva något inlägg.

Så.. det fick vara.

 

... Hmm..

Vad har jag GJORT idag?

HAR det BARA varit tv?

 

Nej, just det ja.

Jag var trött. Såklart. Efter natten som var.

Två nätter i rad, med sömn enbart på morgonen.. och orolig sådan...

Ja, men inatt blir nog bättre. Hoppas.

 

Jo. Så jag tog med mig mitt täcke och kudden som jag hade i soffan, in i sovrummet igen.. Och så bäddade jag ner mig.. Klockan var kvart...

Nej, jag minns inte. Men vi säger, mellan fem och sex...

 

... Och jag somnade..

Vaknade igen när klockan blivit.. en timme senare..

Och då blev det tv igen.

 

Nu var jag piggare...

Men jag hade.. och har även NU, en jobbig känsla i kroppen...

Förutom ångesten, som mer sitter i själen, hade jag en jobbig känsla i magen... Som om min kropp inte tycker OM min nya kost...

Och jag känner mig bara så... TRÖTT.. Utmattad..

Kroppsligt...

 

... Jag har känt mig, och känner mig.. flygande. Svävande.. Till intet..

Och samtidigt.. Tung. Grå.. och ilande grumlig...

 

När det blev kvällsmål...

Ja, det var nog efter DET, som jag kände att jag...

Det var nog DÅ som jag upplevde den där dagligen bekanta rädslan.. ORON för att tappa kontrollen... Och KLUVENHETEN inombords, för att jag inte kunde finna ett SÄKERT svar på hur jag ska hantera det hela. Tänka och.. KÄNNA.

... Att aldrig något skulle kunna kännas OKEJ.. Utan alltid bara "bra" eller "dåligt"... "JÄVLIGT BRA".. eller "HELVETES DÅLIGT".. Rättare sagt.

 

... Det blir liksom kaos inombords... Och det känns som om jag ska falla.. Ramla.. STUPA.. om jag inte krampar mig fast... vid situationen...

 

... Men till kvällen, har jag släppt det hela lite grann. Slutat använda den delen av hjärnan.. Eller BÖRJAT använda hjärnan till andra slags tankar..

Jag fick för mig att kolla lite olika namn, på datorn. Och samla alla mina favoriter, i ett dokument.

Men då namnen var för många, blev sinnet rörigt.. och själen lite tyngre.

Så jag orkade aldrig MED några pojknamn. Men inte så viktigt.

 

... Och jag KÄNNER att det där om att jag har haft en BRA dag idag, verkar ha försvunnit lite grann.

Men jag kan ju avsluta inlägget med att..

Jag kände mig relativt FRI under förmiddagen.. och frampå eftermiddagen, idag.

Lätt och...

Ja, men jag kan nog inte BESKRIVA det bättre än "fri"...

Jag bara VAR i situationen, liksom. Utan att, för en stund, känna något direkt missnöje.

... Så, det var ju skönt...

 

God natt med er <3

... Idag har varit en MINST sagt kaotisk dag. Inombords.

Men kvällen slutade lugnare. Och med ett mer "luftigt" sinne. Inte fullt lika tungt :)

 

Inatt...

Ja, det var en sömnlös natt.

... Jag gick och la mig efter mitt inlägg här på bloggen, tror jag... Och...

Ja, jag somnade inte.

Satte på musik och bara låg och stirrade en stund...

 

När klockan blev kvart över fyra, hade jag fortfarande inte somnat...

Och sedan så vaknade jag igen, vid kvart över fem...

Så, där kan inte ha varit mycket sömn...

 

Efter det. Orolig och lätt sömn...

Och så klev jag upp vid kvart över tio...

Såg på MalouEfterTio, som vanligt...

 

... Ja, just det. Jag åt frukost vid nio, också...

 

... Det blev lunch vid ett...

Eller nej. Det var idag som jag inte hade gjort iordning någon ny soppa ännu...

Och eftersom att lunch ska innebära soppa och smörgås, så blev lunchen väldigt sen idag...

Klockan tjugo i två, var soppan färdig.. Och jag satt framför datorn. Stressad.. Och bara åt en skål soppa. Jag kände inte riktigt att jag kunde "klämma in" att göra iordning smörgås också... När jag hade en skål med soppa framför mig. Redo för att ätas...

 

Så jag blev inte särskilt mätt av lunchen. Med tanke på att jag inte fyllde skålen särskilt heller...

 

... Men direkt efter lunchen, packade jag ihop mig själv och gick iväg till bussen...

"Jag orkade INTE sitta hemma hela dagen idag"...

 

... Jag hade lite mailkontakt med min kontakt på kommunen, i eftermiddags.. Och förmiddags, om jag inte minns fel...

... Och jag har bara haft VÄLDIGT svårt med att känna mig tillfreds med tillvaron. Med mitt val... Oavsett vilket håll jag skulle välja att gå...

Vanligt för att vara jag, i och för sig. Men man kan ju säga att ÅNGESTEN och känslan av uppgivenhet... Tjockheten i skallen... och grumligheten framför ögonen... BUBBLAN som man är instängd i...

 

... Ja, ni kanske förstår...

DEN kan vara mer eller mindre påtagande...

Och idag var den "mer"...

Helt enkelt.

 

Ja. Det rörde beslutet om huruvida jag skulle klara av att ta emot stöd av en samtalskontakt eller inte... Huruvida det var VÄRT det... Och ifall jag kanske skulle VINNA på att dra mig undan igen...

Och det hade att göra med ifall jag ens VILLE... ORKADE ... Om det var VÄRT att ta tag i allt...

 

Jag blev lite ovän med mig själv...

 

... Ja men.

Väl i stan, tog jag en kort promenad. Och satte mig sedan nere vid glassbodarna. Kanalen...

Lyssnade på musik. Stirrade rakt ut...

Jag var... TRÖTT...

 

Sedan gick jag till busstationen.. och väntade på bussen hem...

Varpå jag nästan kunde somna, kändes det som...

Ögonen ville blunda... Men jag nickade iallafall inte till, som jag brukade göra när jag gick i gymnasiet och knappt SOV om nätterna...

 

Väl hemma...

Jag var trött. Seg. Så jag klev av här uppe vid gatan. Istället för där jag BRUKAR kliva av och på.

 

Det blev lite kaos med ätandet, när det var dags för middag.

Jag var slut. Hade ångest... Alla dessa pågående tankar i huvudet...

Och jag orkade INTE börja med mat. Laga den mat som stod på schemat. Fastän det bara var att koka ris och steka schnizel...

 

Men det var nog mer TIDEN som riset skulle KOKA, som gjorde att jag höll på att bryta ihop...

Jag kände att det faktum att jag inte orkade laga mat och därför "gav upp" med att äta middag idag...

Ja, det skulle göra att jag tappade all min kontroll... och inte skulle kunna fortsätta äta enligt rutiner...

Jag skulle "svika mig själv"...

.. "Och jag som HANDLADE igår.."... Det skulle jag behöva ångra...

 

Men jag justerade lite på vita tavlan. Satte pastan idag, till schnizeln. Och så skulle det bli ris till korven IMORGON, istället...

Då kunde jag äta korvgrytan som jag har i FRYSEN, IMORGON... Och så blev det tio-minuters-pasta IDAG, istället :)

 

... Eftersom att jag inte åt någon smörgås till soppan, vid lunchen.. Så valde jag att äta det till den LILLA mat som jag gjorde iordning idag... "Lilla", för att jag hade dålig matlust... Men samtidigt kunde tänka mig att äta någon smörgås till...

 

Jag åt. Brände sönder gommen, på schnizeln...

Och jag minns inte. Men jag minns jag stressåt min mat, för att jag hade ångest. Tunga känslor... Och var helt enkelt inte tillfreds..

Men PRECIS hur tankarna gick just då, minns jag dock inte...

 

Efter middagen, blev jag supermätt...

Disken som överöste diskhoarna, gjorde mig än mer stressad...

 

Och ja. Vad jag har mått dåligt över, är nog enklare att läsa i tidigare inlägg från dagen... För att.. jag har svårt att minnas...

 

Det har blivit mycket tv... Och jag har legat och halvsovit i soffan. Nerbäddad under täcket...

Försökt finna svar inom mig. Ältat... Och ja... Känt mig uppgiven...

Försökt komma fram till... "livet eller döden?"...

 

Jag menar. Jag VET att jag inte är ALLS intresserad av livet längre... OM det hade funnits ett annat bra alternativ...

.. Men, kära familj..

För er... För att inte såra eller svika... Då lever jag, om så ett händelselöst och fortsatt meningslöst liv, med mig själv som bov och syndabock... tills livet tas ifrån mig...

.. ALDRIG lämnar jag er efter mig... Fastän det kanske skulle vara skönast... Enklast... Och PRECIS rätt plats för mig..

... Men kanske kan jag hitta rätt, även i LIVET, en dag... Även om jag inte tror... Även om jag inte SER, för allt grummel därframme...

 

Nu under kvällen, har jag trots brist på ork... och en himla stress vid bara anblicken, ändå diskat all disk. Sak efter sak... Rengjort diskbänken. Och plockat bort alla torra pappersförpackningar från bänken...

 

... Och jag messade 26åringen, på måfå, nu till kvällen. Ja, klockan var väl halv tio, eller något.

Skrev bara att det skulle bli så kul när vi ses.

Ja, jag kände mig gladare för en stund...

Minuterarna innan, "skyggade" jag inför att "behöva" träffa henne snart. Vara social...

Ja, men det vanliga...

Men för en stund, kändes det ändå helt okej...

 

Och när jag stod och diskade det sista, var humöret också BRA.

Sålänge som jag inte tänker, såklart... För att då påminns jag ju.

 

Förövrigt så bestod kvällsmaten idag, av en kopp kaffe med lite grädde i...

Vilket återigen störde mitt lugn... Ja, om jag nu kände något lugn vid den tidpunkten...

Men "allt spricker... Jag kommer inte att orka FORTSÄTTA äta efter rutiner.."...

Jag kände mig flygande. Kunde inte greppa situationen... *KAN inte..*.

 

Men ångesten lättade ju till senkvällen. Tankarna likaså ;)

 

God natt med er <3

 

 

Idag har jag varit och handlat..

Jo...

 

Men jag tar dagen ifrån början. Så får vi se vad jag minns.

 

... OM jag minns...

 

Jo, just det.

Jag blev väckt av grannen imorse, som levde rövare på övervåningen... Samma sak igår natt innan jag somnade...

Det märks helt klart att han har kommit hem igen.

 

Blev iallafall väckt.. vid sju någon gång...

Och fick så HIMLA ont i magen...

Så jag var bara TVUNGEN att kliva upp.. Klockan var åtta...

 

... Jag la mig framför tv:n i soffan, och såg på 1:an... GomorronSverige, tror jag...

Och så funderade jag över ifall jag skulle ta och äta lite frukost idag... "Jag var ju hungrig"...

Men jag hade ju ingen frukost hemma... Och att äta lunch till frukost... Nej, det tog emot...

 

... Men när klockan blev nio, bestämde jag mig ändå för att äta lite...

"Jag skulle ALDRIG orka vänta tills TOLV.."...

... Så jag tog mig ett par smörgåsar.. Och en kopp te...

 

... Det blev tv hela morgonen...

Om jag inte minns fel. Det kan ha blivit lite dator också...

Och sedan, när MalouEfterTio började, så bytte jag till det, och såg vidare...

 

.. Jag funderade väldigt mycket över dagens shopping. Mat.

... Men jag minns inte riktigt hur tankarna gick. Inte just nu på förmiddagen...

 

.. Jag kan faktiskt inte minnas så mycket ALLS...

 

.. JO. Jag kollade också lite grann på den här DraMaten.

Väskan som jag skulle köpa för att förenkla matinköpen lite grann..

... Kollade lite alternativ... Och funderade över ifall den kanske var för stor att släpa på bussen och sådär... "Och skulle den fungera att dra i snön?"...

 

... Ja, det var ett JÄTTESTORT steg att ta... Och ångesten satte sig...

... Så jag struntade i att beställa den sålänge...

"Jag behövde lugn och ro.. Och TID på mig att fundera fram och tillbaka, utan stress i skallen"...

.. "Så innan stan, var ingen bra tidpunkt"...

 

Jag lämnade det tills senare...

Och så gick jag iväg till bussen, när klockan blev närmare ett...

 

... För att.. igår natt kollade jag nämligen upp lite olika...

Nej, det var nog tidigt imorse förresten... När klockan var runt sju...

Då kollade jag upp olika alternativ. Så att jag kanske kunde få LÄNGRE tid på mig på affären.. Slippa stressa så in i norden..

 

Och jag kom fram till att ettbussen var den mest passande.

 

... Väl i stan, kunde jag ÄNDÅ inte låta bli att stressa. Fastän jag VISSTE att jag hade en halvtimme längre tid på mig den här gången, än vad jag BRUKAR ha...

.. Men jag tänkte smart när jag klädde på mig i förmiddags... Eftermiddags..

Jag tog mina tunnaste byxor... Och en tröja istället för jacka...

 

... Så stressen gjorde mig iallafall inte sådär VARM som jag annars kan bli..

 

... Jag gick fort. Fort... Samtidigt som tankarna flög iväg, då och då...

Jag orkade dock inte GRUBBLA så mycket idag. Inte FUNDERA fram och tillbaka. DISKUTERA med mig själv...

 

Men det var ju oundvikligt att inte grubbla och försöka komma fram till svar ALLS, under min väg mot det osäkra.

Jag var ju inte säker på ifall jag skulle lyckas fortsätta äta... Jag var inte säker på ifall jag skulle vilja börja med FRUKOST igen...

Och jag var inte riktigt säker på vad jag skulle äta till vad... Vad det var någon idé att köpa... Eller ifall jag bara skulle köpa det som jag är superdupersäker på att jag kommer att vilja äta.. Så att jag slipper röran och osäkerheten i huvudet...

 

... Men jag bestämde mig trots allt för att... "Nu får jag handla det som står på listan.. Ja, allt jag orkar BÄRA, iallafall.. Och annars får jag handla igen om ett par dagar(vilket är oundvikligt ändå)...

.. Och sedan, ifall det spricker igen.. Och jag får ångest för att jag har mat hemma.. Har handlat IGEN, FASTÄN jag vet jag inte vill äta... Ja, då.. ger jag upp.. KÖPER inte mat igen.."...

 

... Väl på affären...

Jag plockade ihop varor, lite här och där...

Och sprang sedan runt som en nervös höna, med beslutsångest... och letade det sista... Med en superdupertung korg... Och en hel del kvar som jag funderar på att köpa. Vill köpa... Har ÅNGEST för att jag inte kan komma PÅ om jag vill köpa..

Saker som VERKLIGEN inte skulle ha orkats bäras hem!

 

... Det hela kändes ofullständigt... "Men nu hade jag iallafall samlat ihop det viktigaste"...

.. Fastän det gnagde inom mig.. Dessa funderingar.. Efter att jag hade lämnat butiken...

 

Jag hade nu en kvart kvar.. Tror jag.. Att vänta på bussen som gick tillbaka till busstationen...

... En halvtimme kvar.. Knappt. När jag kom dit. Innan bussen hem, skulle gå...

 

... Och, väl hemma...

 

... Jag vill minnas att jag satte mig ner en stund...

Minns att jag var hungrig. Trött... Och att jag INTE orkade laga mat idag...

 

... Men jag minns INTE vad jag gjorde...

 

... Jag gick iallafall in i köket och satte potatis och morot på kokning.. På väldigt LÅG värme.. Så att jag skulle slippa stå där och.. "laga mat"...

... Och så blev det potatismos och lax...

 

... Jag minns att jag har suttit lite grann vid datorn...

Jag har skrivit i min textsamling... Mailat min kontakt på kommunen...

Jag har gjort några textbilder...

 

.. Och jag har beställt hem den där väskan..

Haft ångest när jag kollade på de ANDRA sakerna jag har under mappen "köp" i bokmärken...

Och bestämt mig för att vänta med dessa...

 

Jag har skrivit in siffror i budgeten och räknat. Procent och... Ja, plus och minus...

KUL! Det var länge sedan..

.. Och det enda roliga med att KÖPA saker ;P

 

...

Och så, det gamla vanliga. Desperata.

Känslor och tankar.. om livet. Om mig själv... Och om ett avslut...

Känna falskhet.. Skuld... Ansvar... Och uppgivenhet...

Känna mig vilsen.. och inte riktigt veta vem jag är... Vart jag har min mening... Meningen med livet...

... Vad som är värt vad...

Och "VARFÖR..?"...

... Att inte kunna TRO på ett avslut... ".. på grund av att jag.. är JAG"...

 

Och att samtidigt känna... att man mår BRA...

... Falskhet.

 

Nu blir det lite mer tv. Innan jag lägger mig..

För att, disken är avklarad ;)

 

God natt med er <3