... Förutom det gamla vanliga(jättestora!) bekymret med att den arbetsrelaterade situationen känns ohållbar.. och jag inte blir förstådd, och känner mig falsk, är det även min mobil som gör mig frustrerad, ängslig och tung... Den tar inte emot alla sms.. -då sms-minnet blir fullt, hela tiden...

... Jag menar. Det skulle ju kunna vara något meddelande som jag verkligen hade velat eller behövt läsa, som jag inte får fram. -Till exempel, familjerelaterade nyheter..!

... Men, men. Jag orkar inte tänka på det. Orkar egentligen inte tänka på någonting, just nu. Och min blogg är nu i låst läge, så att jag kan fortsätta skriva, utan folk som delar med sig av sina åsikter och ser ner på mig...

...

Idag blev det iallafall en halvdag i skogen. Jag var väl ner och satt på en bänk på gräsplan, i ca två timmar, också... Men annars, promerade jag bara i skogen och satt på mitt berg...

JobbCoach vill inte hjälpa mig hitta en praktikplats. Jag tror nog att hon tänker mer på arbetsplatsen och hennes ansvar gentemot dem, än vad hon tänker på min trygghet och hälsa... För att annars hade hon kunnat låta mig försöka!

... Arbetsledarna på Brukshundklubben, har börjat ge upp om mig, nu. Och de spenderar alltmindre tid på att vara utomhus och att försöka prata med mig... -Jag blame:ar dem inte! Det är inte så konstigt, med tanke på hur lite intresse jag har visat... Men det får mig, vilket fall, att känna ännu mer obehag av att gå dit. Jag känner mig ivägen, och känner inte att jag har rätt att vara där... -Vilket jag inte har!

... Jag vet inte hur jag ska hantera morgondagen. För att jag har varken någon lust till att sitta i skogen, eller att vara hemma... -Och jag orkar inte vara där!

...

Men förutom att jag aldrig fick det där sms:et som skulle ha kommit imorse, som jag inte vet vem det var ifrån, har jag, sedan jag kom hem, sett på tv.. sovit lite grann, och ätit. Jag var till affären en vända, för att köpa lite mandlar, och så fick jag med coctail(stavning?)tomater, också...

... Och nu ska jag gå och lägga mig...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...