Blogga för att man vet att man kommer att ångra sig sedan när man känner att det är viktigt att blogga NÄSTA gång, om man inte gör det denna... Ja, det har blivit en vana nu..

Jag ORKAR liksom inte.

Dagen idag.

Sängen. Nerbäddad. Sängen. Nerbäddad... Ja. Sängen nerbäddad.

Det har inte hänt NÅGONTING. Och jag har endast varit uppe EN gång. Och det var för att äta middag, vid sextiden. Då jag ÄNTLIGEN hade fått för mig att jag måste börja äta igen! Mest då för att det inte fungerar att "svälta ihjäl" när man ska träffa sin familj flera gånger om, under samma månad..

Men också för att jag hade börjat må så SKIT av det.. Mådde illa.. Ont i bröstkorgen... Huvudet...

... Ja. Och så har jag ju inte TID med att oroa folk just nu. Jag har inte TID att genomgå någon rehabilitering.. Att bråka med folk som inte förstår... Eller att läggas in på sjukhus..

Och jag bryr mig för mycket... "Vad skulle mina föräldrar tro? .. De som inte ens kan SE ifall jag mår bra eller dåligt?!"

Så. Efter att ha legat i sängen. Haft ont. Mått illa. Försökt sova så mycket som möjligt... Och oroat mig. Ältat som F*N, om hur jag ska kunna dölja det hela för mina föräldrar... Efter att ha messat lite grann med personligt ombud...

Ja, då bestämde jag mig. Men jag kände också, i det här läget, att ensam är starkast.. Jag behöver ta tag i det här på egen hand och kämpa ifred.. Då jag annars riskerar att bli svagare i mig själv.. Jag behöver använda ALL min styrka nu.. Och inte någon annans. Om jag inte ska ge upp..

Ja. Ge upp, är ju också ett nära ord just nu.. För att jag vill inte MED mig själv. Jag orkar inte dras med mitt sätt och tänka och känna...

Men familjen min, finns. Och jag kan inte göra något dumt mot dem... Inte ens utsätta dem för den oro och förtvivlan som det innebär(allra helst för mamma) när jag hamnar på sjukhus i månader i streck.. Nu är de ju iochförsig nära...

Men nej. Jag kan inte ge upp för min egen skull.. Måste "tyvärr" kämpa för deras.. Ja, det är så det känns nu...

Att bo ensam... Ja, det känns ensamt och meningslöst... "Och hur ska jag orka?" ...

Jag är rädd för mig själv... "Vad hittar jag på när alla dessa Decemberdagar med familjen är avklarade? Vad utsätter jag mig själv för DÅ? När jag fungerar som jag gör... och egentligen inte trivs med någonting?" ...

Men just nu, är ju det skit samma.. Just nu, spelar inte DET någon roll alls.. För att, just nu, HAR jag ju dessa träffar med familjen, som jag har dem lovat.. Och dem ska jag vara pigg och kry till ;) Så gott det går.

Middag iallafall. Vid sextiden.. En liten barnportion iockförsig.. Men ändå. Bättre än ingenting..

Sedan bäddade jag ner mig igen. Med morgonrocken och allt. Undviker det obehagliga fönstret med den obehagliga tanten på balkongen mittemot... Nästan KRYPER ner i sängen. För att unvika att synas.

Sover en stund. Vaknar vi halv åtta igen... Försöker sova.. VILL sova. Men kan inte. Har legat för mycket idag. Fortfarande hungrig.. Tom. Ont. Seg. Trött... Ont i huvudet av att blunda mer...

Funderade på att ta någonting mer att äta.. Men det tar emot... Är inte säker på varför.. Men jag vill helt enkelt inte ha in någonting i min mun. Känns fel. Obehagligt..

Borde ändå försöka.. Får se hur jag gör... Men tvingade iallafall upp mig själv för lite "tvångsmässig bloggning"..

Så. Nu går jag och lägger mig igen.. Storhandling med mamma och pappa imorgon.. Orka...

God natt med er <3

Okej. Nu testar jag att ha musik på youtube igång samtidigt som jag bloggar. Så kanske inte det mobila internetet ger upp... då jag skriver.. Vilket Xsambon sa att det berodde på..

Ja, det är nämligen så.. Att jag hinner bli utloggad medans jag skriver, och kan då inte spara inlägget sedan.. Och då berodde det tydligen på att det mobila stängs av... eller typ sätts i viloläge, för att spara på surftiden när jag inte är aktiv.

Men vidare.

Dagen idag, är enkel.. Ja, det har inte hänt NÅGONTING.. Förutom tiden då jag rengjorde köksbordet och diskade gårkvällens disk... Och så diskade jag upp kastrullerna som har stått i ett skåp, oanvända, hos mamma och pappa, i säkert flera år.

... Annars har jag inte gjort någonting.

Sov bra inatt. Inte alls lika kallt.. Men har därefter legat i sängen, nerbäddad. Med eller utan morgonrock... HELA dagen!

Inte ätit.. Druckit lite te och ett glas apelsinjuice till vitamintabletterna... En skvätt grädde i te´t...

Men det har bara varit så... ... Ja, så fort som jag har FUNDERAT på att ta någonting att äta, har jag bara psykiskt backat... Det har inte funnits någon som HELST aptit. Och ifall det är viljan som tryter och lusten som finns... Eller lusten som tryter och viljan som finns... Ja, det är jag inte säker på... Jag vet bara att jag har svårt för att ta mig för...

Men mina föräldrar och jag ska handla på fredag... och de kommer även hit för att hjälpa till att sätta upp lampor och sådär... Så jag MÅSTE ha ätit någonting då!

... Och så ska jag ju orka hjälpa familjen att flytta! Den 15:de och den 21:a... ÅTMINSTONE! PLUS julfirandet, både julafton och den 27:de!

MÅSTE vara pigg då! E N E R G I kära D.

Har haft lite småkontakt med Personligt Ombud under dagen... Och har pratat i telefon med Xsambon. Då jag messade honom för att fråga om en viss VÄLDIGT betydelsefull kopp som jag inte hade hittat bland resten av de ömtåliga sakerna som jag hade med mig därifrån.

Pratade med honom i ungefär en timme och en kvart...

... Men annars har jag i princip bara legat och stirrat..

Från och med imorgon, måste jag ha ett nytt matschema. För att det här med att äta när jag är hungrig, fungerar ABSOLUT inte nu när jag har flyttat!

... Men har jag inte viljan, så blir det svårt.. Jag som viker så lätt för ångesten...

Men nu blir det sängen för natten..

God natt med er <3

Ja. Kallt härinne. BigTime.

Men nu är elementen varma iallafall. Och värmeljusen tända. Så kanske går det bra att sova inatt.

Det blir ett kort inlägg idag. Då jag bara vill blogga för bloggandets skull.. Men helst av allt, vill bädda ner mig..

Sängen står i vardagsrummet. Bäddad med microfiberlakan och sidentecke(täcke?)... Den ska sedan in i sovrummet...

Men jag har iallafall fått LITE ordning idag. Mina hyllor/bokhyllor/vitrinskåp... Ja, vad det nu ÄR för något, har fått lite fina saker på sig. Något litet smyckeskåp från mormor.. Mitt egetgjorda nyckelskåp.. Alla saker efter min student... Ja, och så ljusstakar för värmeljus, bland annat.

Jag har också under dagens gång, packat upp lite saker som jag har behövt, ur kartongerna... Småröjt lite grann... Och varje gång, fått ta med mig ficklampa in dit(i sovrummet). Då jag inte har några taklampor i alla rummen. Bara köket, hallen och toaletten.. Vardagsrummet fick låna pappas superstarka och lika fula :P polislampa.

Grävde även upp systemkameran. Då jag ville ta kort på hur det ser ut härinne nu, med ljusen tända och allt.. Doftar gott, gör det iallafall. Om alla dessa doftljus som jag aldrig förr eldat.. Men som varit presenter från olika håll.. Främst från Xsambons mamma.

Men tyvärr var det för mycket jobb med kameran... Typ minneskort som skulle tömmas.. och säkert en massa inställningar för mörkret, som måste göras... Så jag orkade inte.. Men det blir fler tillfällen ;)

Annars. Dagen idag.

Natten var lite sådär halvjobbig... Folk som stampade omkring i huset och pratade hela natten... Man kunde höra varenda litet LJUD som förekom någonstans i huset... Och nu när det var såå länge sedan jag bodde i lägenhet, så hör man det ju ÄNNU mer. Man reagerar starkare då..

Men det gick bra.. Förutom att det var KALLT. Det var såå kallt. Och ändå hade jag en fleecefilt över mig också.. Och sidenörngottet gjorde mitt hår statisk.. Okej. Gnäll, gnäll :P

Sov iallafall gott till slut. De timmar jag väl SOV, mellan alla uppvaknanden.

Och så låg jag kvar i sängen, fram till klockan tolv.. Japp, det BLEV inget möte idag. Jobbcoachen blev sjuk..

Men däremot, träffades jag och personligt ombud ändå...

Minns inte vad jag gjorde medans jag väntade på henne... Men antagligen gick jag fram och tillbaka i lägenheten... och kollade. Reflekterade. Funderade. Kollade igen. Igen och igen..

Japp. Jag kan allt gå några tiotals rundor härinne. Bara för att försöka hitta lösningar på det ena efter det andra... Och som det ser ut nu, kan jag inte ens minnas vad det VAR.

Testade precis internet. Det mobila. Innan personligt ombud kom...

Ja, just det ja. Nu kom jag på vad jag kollade gång på gång! ... Det var såå kallt härinne. Och elementen ISKALLA.. Så jag gick omkring och som besatt, kände på de där elementen... Oroade mig. Hade ångest.. "ALLT borde fungera!" ...

Packade mina saker och gick med personligt ombud ut. Som hade kommit upp till min lägenhet och skulle SKJUTSA mig in till stan, så att vi kunde handla mat och sådant tillsammans..

Jag var inte särskilt pigg på att handla mat. Och ju fler saker jag la ner i korgen, desto mer osäker var jag på vad jag behövde köpa.. Det blev för många saker att hålla koll på, på en gång. Och jag blev bara osäker på vad det var jag hade packat ner... och vad mer jag borde behöva... "Och varför behöver jag det, det eller det?" ... "Och varför inte "det?" ... "Och orkar jag verkligen hålla REDA på såhär mycket saker sedan?" ...

Gick omkring en stund... En rätt så LÅNG stund, kändes det som.. Och bara kollade. Tog upp varor... För att sedan lägga tillbaka dem igen... Osäker på det mesta... Jag ville egentligen inte handla någonting alls... Inte idag... Men när då? Det var bara för svårt...

Men det blir nog enklare sedan, när jag kanske inte har så mycket som jag vill eller behöver köpa. Idag var iallafall bara en handling fram tills på fredag. Då jag ska storhandla med mamma och pappa... DÄR kommer utmaningen!

Personligt ombud var iallafall till en stor hjälp. Ett bra stöd.. Och jag är glad att hon kunde följa med. Hon är varm och gó... Och försökte hjälpa mig så gott hon kunde.. Tillsammans kunde vi till slut få med det MESTA som jag behövde ha de första dagarna. Men vi glömde en del som skulle vara tillbehör till sakerna jag köpte.. Men dessa köpte jag till, härhemma istället. På affären som ligger högst fem minuters promenad härifrån.

Personligt ombud skjutsade hem mig igen... Och jag gick nästan direkt och la mig på sängen.. Men så var det fortfarande såå kallt. Trots att elementen nu börjat fungera... Så jag ville ta fram en filt att lägga mig under... Men först ville jag dammsuga golven. Då det kändes såå smutsigt.. Så att jag kunde ligga under filten, utan att känna att mina strumpor drar in smuts i sängen..

Dammsög. Och grävde sedan fram filten ur en av kartongerna.

Tänkte göra en kopp te... Men då behövde jag hitta en kopp. DET hade jag inte tänkt på. Så. In i kartongerna och gräva... IGEN. Och sedan när jag skulle börja göra iording te´t, så kom jag på att jag inte hade någon micro. Så. Fram med en kastrull... Diska iordning den och koppen.... Och SEDAN fick jag mitt te..

... Tänkte göra något att äta... Men minns att jag fastnade vid någonting... Något av allt detta som jag nämnt kanske... Jag MINNS inte riktigt.

Men la mig under filten en stund... Och någonting därefter, började jag göra iordning en rågkuse med smör och ost, i ugnen.. Det skulle ju vara det första jag äter, sedan halv fem igår kväll... Och klockan var 2100 när jag fick i mig min första macka..

... Men först var jag ju tvungen att gräva fram grytlappar och sådant också.. Och diska iordning tallrik och bestick...

Efter middagen, har jag legat under filten och vilat... Bara vilat. Och sett på lite serier på youtube. Genom mobilen... Njutit av att bara sitta och stirra på alla ljusa brinnande lågor, som finns här och var i rummet... Med totalt mörker runt omkring... Och den HÄRLIGA doften!

God natt med er <3 

Okej. Stickan funkar! Mobila bredbandet alltså.

Här kommer gårkvällens inlägg:

Och så råkar man ändra ljusinställningarna på  dataskärmen… Och hann inte se vilken inställning den hade från början… Typiskt. Och det värsta är att det gjorde mig orolig. Gav mig ångest… Det fick mig att fundera.

”Hur ser alla andra på de bilder som man lägger ut?” … ”Hur mörka är de på DERAS skärmar? … ”Och vilken är standardinställningen?” …

Det är så dumt.. Jag orkar inte ens fundera…

Just nu. Efter en LÅNG och intensiv dag, sitter jag här och inte vet VAD jag ska tänka, tycka och tro… Jag känner mig förvirrad… och tankspridd. Tittar runt i lägenheten och känner mig ängslig… För att jag känner inte riktigt att jag kan FUNDERA.. Jag kan inte SE hur jag vill att saker ser ut… Eller vart jag vill ha vad… Vad jag borde köpa… SKA köpa… Och vad som passar in…

… Och så hamnade fel jättetunga skåp, på fel sida om det andra… Då den ena har en liten hylla som man fäller ner nästan som ett bord… Och nu kom det skåpet för nära dörröppningen. I vardagsrummet.

… Vilket innebär att, nästa gång pappa kommer hit, måste vi flytta dem igen.

Saker som ska flyttas. Annat som måste köpas… Och en duschkran att vänja sig vid...

Ja. Jag kan ju inte säga att jag trivs… Än så länge.. Det är ju bara så ofullbordat… Och jag har glömt hur det var att bo i lägenhet… Man hör ju röster HELA tiden!

… Jag känner mig ensam och jag kan inte trivas… Vilsen… Och vill inte bädda ner mig. Då lägenheten känns smutsig.. Och golvet är kallt… Dessutom känns det som om jag bor tillsammans med okända människor. Då det är så lyhört..

Men. Dagen idag. Lite snabbt.

Vaknade till klockan, vid halv åtta imorse. Åt frukost.. Och gick sedan och la mig igen… Satte klockan på ringning två gånger till..
Natten var jobbig. Somnade inte förrän efter tre. Kanske till och med efter fyra! … Önskade mig bort. Ville inte flytta. Ville inte ta mig an vuxenlivet…
Bad till högre makter om att få försvinna. Somna in. Och inte vakna upp igen… Aldrig ha funnits…

Ja-a… Så. Klockan blev typ nio… Och jag började dra ur lakanen ur sängen. Och packa ner det allra, allra sista.

Sedan samlade vi oss. Pappa, mamma och jag.. Och åkte iväg för att hämta nycklarna..
Vid det här laget hade jag redan ringt dit, och känt mig extra modig och stolt, för att fråga om nycklarna hade kommit… Ja, vi ville ju inte åka dit i onödan. Ifall den förra hyresgästen lämnar in dem senare idag.

Hämtade nycklarna.

Och så hem igen.
Nu blev det en snabb lunch. Innan vi åkte iväg till lägenheten med första lasset.
… Och SOM vi kämpat idag! Tunga kartonger, upp och ner för trappor. Lika tunga och tredubbelt så otympliga möbler över sig uppför… och nerför trappor…
Mjölksyra i benen… Muskler som verkade växa så det knakade… Och ett sinne som bara blev tröttare och tröttare…

Men vi kämpade på. Pappa och jag… Ja, mamma hjälpte också till lite grann.

Två vändor med släpet, blev det… Och så monterades lite möbler ihop…
Vi fyllde släpet återigen, för att flytta över lite grejer till 23åringen… Mestadels möbler…

Och sedan så skjutsade pappa hem mig… Monterade och flyttade möbler på plats… Möbler som jag nu inte känner att står ALLS okej… Jag vet ju liksom inte riktigt hur jag vill ha det… Och ångesten gör mig missnöjd…

… Jag vill inte HA ett eget boende.. För många beslut… För lätt att kräva för mycket… Allt blir för viktigt… Och frågetecken stora…

Men jag har i alla fall duschat.. Plockat iordning lite… Och bäddat rent sängen…

Ska försöka sova lite… För att imorgon är det möte med jobbcoach och personligt ombud…

God natt med er <3

1/12 – 14 kl. ca 22.00

JJag ligger renduschad. I sprillans nya lakan... I min första egna lägenhet.

Men bättre än så, blir det tyvärr inte. Inte just idag iallafall.

Är nog inne i någon slags flyttdepression... Eller "gå in i vuxenlivet-depression"...

Nej jag är nog bara osäker. Känner mig orolig. Vilsen. Inte hemma. Ensam... Och har ångest för att jag inte vet hur ha vill ha det...

Och jag är rädd för livet här... För vad som komma skall.. Ansvar. Val och beslut... Att vara vuxen...

Okej. Rätt så långt inlägg ändå. För att vara på mobilen..

Men det riktiga inlägget är sparat och läggs in när jag får internet till lägenheten.

God natt med er <3

Ska försöka sova nu.

Hmmm..

Hämta nyckel. Fixa internet... Försöka få det mobila internetet att fungera... Köpa tv... Vilken?

... Ja. Det är väl lite av det som MEST har rullat i min hjärna IDAG.. Förutom att packa släpet inför morgondagens flytt, såklart.

Jag... Ja. Jag minns inte när jag vaknade.. Men jag klev iallafall inte upp förrän klockan blev tolv... eller mer därtill.

Pappa och småsykonen hade åkt iväg tidigt. Vid sådär halv nio, till någon scifi-messa(eller hur det nu stavas)... Så lunchen skulle jag äta ensam..

Mamma höll på och packade ner saker i kartonger, ifrån köket, när jag kom ner.. Så jag började bara röja fram den lunch jag skulle ha... Och störde henne endast när jag behövde veta någonting... Då hon brukar låta lite smått irriterad eller... Ja, störd... Om man pratar med henne när hon är upptagen..

Åt min lunch. Och gick sedan upp hit och började flytta ner alla mina kartonger i hallen... Stora som små..

Jag trodde först inte att jag skulle orka bära de tyngsta av dem.. Då de kändes så HIMLA tunga, när jag packade dem..

Men det gick bättre än vad jag anade. Visst var det tungt.. Men jag drog på mig ett par arbetshandskar, och så kämpade jag mig steg för steg, nerför trappan.. Kollade noga så att jag satte varje fot på ett trappsteg och inte i tomma luften.

Varmt. Japp... Varmt. Det var ett som var säkert. Jag kände mig helt BLÖT i rygg och under hår..

Men efteråt kunde jag pusta ut för någon timme.. På bra humör och stolt över vad jag gjort..

För att nu var det bara att bära ut allt till släpet, när pappa kommer hem.

Blev en fika. Något lunchaktigt.. Vartill jag drack ett glas juice. Och ett glas vatten... Något ätbart BLEV det inte.. Men jag hade ju ätit för lite drygt en timme sedan..

Efter lunchen.. Ja, då ville pappa ta det lugnt lite. Innan vi började bära ut alla kartonger till släpet..

Själv passade jag på att testa det där mobila internetet som jag fick av pappa igår...

Intallerade det... Eller jag TRODDE att jag gjorde det iallafall!

... Allt såg bra ut.. Och efter att ha kollat lite på... Ja... Jag vet inte vad jag ska kalla det. Men iallafall där det står hur mycket surf jag har kvar. Och där man kan göra olika inställningar på nätverket och sådär...

Ja, då tänkte jag att jag kunde fylla på kortet med surftid och se om det fungerar..

Fyllde på med en veckas surf. Vilket gav mig 5gb...

Men. Grejen var den, att jag inte fick något nätverk. Jag menar. Det FANNS där. Nere i högra hörnet på min dataskärm.. Men det var hela tiden en gul trekant över... Och... Ja, det blev helt enkelt ingen signal...

Och inte heller fanns det någon programvara att "säkert bortta", när jag skulle dra ur stickan ur USB:n igen(?) ...

Ja. Men jag väntade iallafall en stund. Vi började packa ut sakerna till släpet sålänge.. 17åringen hjälpte gladerligen till. Energiskt och på gott humör..

... Och sedan när alla kartonger var ute, blev det middag. En paus för middag..

För att sedan bära ut det sista...

Så. Nu är det bara några möbler kvar. Typ underdelen av mitt skrivbord. En skohylla... Som jag använder till mina blommor... Sängen.. Och så två hyllor/skåp som vi har ärvt från mormor... Ja. Och så datorn såklart.

Men iallafall.

Efter det, testade jag återigen det mobila bredbandet..

Nu stod det registrerat att pengarna hade kommit in... Men det funkade FORTFARANDE inte!

Det tickade tid, under några få minuter... Men efter att jag hade försökt få internetet att fungera en stund, så stod det bara noll, noll, noll, noll överallt... Alltså ingen surftid kvar på kortet..

Det var en kort vecka!

Så jag vet inte...

Fick det aldrig att fungera. Så jag hoppas inte att jag har gjort något fel...

Då har jag förlorat dessa pengar på ingenting... Men inte borde de väl försvinna utan vidare? Fick det ju aldrig ens att fungera...

Funderar på ifall det är täckningen här jag bor, som det är knas på... Men då hoppas jag att det blir bättre dit jag flyttar... Och att jag inte har lyckats trolla bort den sufttid som jag köpte idag, under mina försök att få det att fungera...

J*vla internet. Vad krångligt det ska vara... Och SOM jag bråkade med det!

... Det är så svårt när man inte kan... Och att tiden som tickade, ändrades till noll, noll, noll... Ja, det skrämmer mig lite.. Då jag fifflade på den där sidan så mycket att jag inte vet VAD jag gjorde! ... Men borde de inte ha varnat för att tiden skulle försvinna ifall jag gjorde på just "det" sättet i så fall?

Jaja. Strunt i det. Gjort är i sådana fall gjort..

Vidare.

Efter att ha suttit här och försökt en stund och inte fattat någonting, gick jag ner för att se på tv. Film tillsammans med mamma och pappa. Åt lite fika. Drack lite kaffe.. Och proppade sedan i mig alla mina Dextro..

Oroade mig för mogondagen. Funderade över ifall allt skulle lösa sig när vi skulle hämta nyckeln imorgon. "Kommer vi att få den tillräckligt tidigt för att hinna flytta allt?" ...

Funderade lite ytterligare över det mobila internetet.. "Vad kunde vara fel?" ... 

Funderade även över det vanliga internetet som jag skulle beställa... Och över vilken tv jag borde köpa...

Ja, det är så mycket just nu... Tv är väl egentligen skit samma sålänge... Men just internet... Ja, det känns viktigt.. Vad låst man blir annars.. Inte BARA avsaknaden av att blogga, blir jobbig.. Utan även att det blir krångligare att betala räkningar... Och att söka information när man behöver...

Ja, mobilen finns ju... Inte inte vågar jag betala räkningar DÄRIGENOM. Nej, det vill jag ha dator till.

Ja-a... Satt kvar vid tv:n en stund. Såg på Maria Lang, tillsammans med pappa och mamma... Efter någon rysarversion av Fantomen På Operan.. Rysare. Jo, kan man väl kalla det. Snarare äcklig, enligt mig.. Blod. Och naket.

... Nu blir det iallafall sängen för spända mig... Sista natten i detta huset...

Orolig för det mesta.. Men allt löser sig nog, tids nog.

Handla mat, hygienartiklar, m.m Skaffa internet. Köpa tv... Möbler.

Ja, och så blir det till att lära sig allt vad det innebär att sköta sitt eget hem.. Betala räkningar... Ja, det har jag gjort förut... Men att hålla KOLL på alla betalningar... Ja, det blir nytt. Har ju bara haft en lite då och då förut..

Och på tisdag blir det möte.

God natt med er <3

Dagen idag.

Social. Glädje. Inre lugn. Lite smått socialt motvillig. Ännu lite mer villig.

Press. Stress. Oro. Frustration. Uppgivenhet. Trött och sliten. Ljudkänslig. Framtidsvisioner...

Inte heller imorse, klev jag upp och åt frukost. Låg i sängen på morgonen. Efter att precis ha kommit på att jag egentligen behövde DUSCHA innan 21åringen kommer på besök.. Men nej, jag ORKADE inte. Hade ingen lust... Och jag kände bara att jag hellre låg kvar i sängen. Under oron för att behöva visa mig, skitig i håret...

Men klev sedan upp vid kvart över tio, när jag hörde lunchen skramlas fram därnere på nedervåningen.. Så. Då gick jag ner för att äta.. Och vid den här tiden, kanske man till och med kan kalla det frukost..

Mitti lunhen, kommer 21åringen över... Jag kände mig ändå rätt så lugn. Då håret inte såg så skitigt ut som jag hade förväntat mig att det skulle göra..

Det är klart.. Jag tänkte på det lite.. Men orkar jag inte duscha, så får jag skylla mig själv.

Efter lunchen, diskade jag iordning.. Och sedan hjälpte 21åringen mig att slå in 14åringens JÄTTESTORA julklapp som jag hade köpt till honom! Och den blev såå fin! Hon var även snäll och gjorde iordning en sådan där rosett av en MASSA krusade paketsnören..

Nöjda.

Sedan satt jag en stund och pratade med mamma och 21åringen. Bara vi hemma. Efter att pappa hade åkt till jobbet.

Mamma och 21åringen skulle ha sitt julbak idag. Varför 21åringen kom hit ifrån första början.. Så efter ett tag, lämnade jag dem, för att skriva ÄNNU ett mail till internetleverantören. Då jag FORTFARANDE inte kände att jag visste vad jag behövde veta. Och svaren de ger, ger också fler frågor.. Alltid.

Jag var stressad och förvirrad.. Och det spelar ingen roll HUR många gånger jag skriver ner frågor och svar. Förklarar för mig själv och kommer fram till vad som är det bästa eller mest rätta... på papper... För att nya frågetecken dyker upp... Och nya "tänk om", attackerar mig rätt som det är...

... Det är en hel vetenskap att skaffa internet. Och att inte veta vad som fungerar i just det området eller den LÄGENHETEN som jag bor i... och att samtidigt få svar från operatören, som inte stämmer överrens med deras webbsida... Eller att deras webbsida eller de själva är otydliga... Ja, det är krångligt. Läskigt. Förvirrande.. Ja. Uppstressande.

Men. Iväg med ett till mail. Fler frågor... Som jag sedan, efter 21åringens och min tripp till stan, hade fått svar på.. Ett svar som hjälpte mig MINST av alla! Och dagens kundtjänst, gav mig ett otrevligt intryck... Vilket är svårt att tyda via text.. Men ändå... Fick inte ALLS samma varma och mottagande känsla som igår!

Svaret hjälpte mig inte... Och gav mig bara fler frågetecken. Mer att älta.

Så. Jag försökte söka lite info på internet.. Men tänkte sedan, att det här MÅSTE de ju kunna hjälpa mig med! Annars struntar jag i dem. I internet iochöverhuvudtaget.. För att jag ORKAR inte. Det är BARA bloggningen som gör att det känns viktigt att ha bredband! Annars klarar jag mig med mobilen. Och kanske ett mobilt kontantkort.. Eller något.

Mailade min sista fråga.. Eller om det var TVÅ stycken. Minns inte riktigt...

... Men tillbaka en bit nu.. Hoppade ju typ över halva dagen.

Jag minns inte vad jag MER gjorde. Förutom att maila kundtjänst...

Det minns jag inte. Är så stressad och seg i huvudet...

Jo. Jag dammsög mitt golv och slog in den hemliga julklappen till 20åringen. Pussel att slå in DET paketet! Då det var format så speciellt. Till och med klippa i kartong, fick jag göra :P

Ner på nedervåningen, och lyckades fastna i 21åringens fälla!

Hon skulle precis åka till stan.. Och jag själv hade bara tänkt gå upp på övervåningen igen... Hade INGEN lust att åka någonsans och tvingas prata! Inte egentligen...

... Men hon bad så snällt. Och så många gånger... Ville inte åka ensam... Och "det skulle ju gå snabbt"... Jag fastnade när jag kom på att jag ville köpa godis :P

Så. Upp hämta jackan och mössan. Ner igen... Upp igen, för att hämta pengarna. Bra att ha, kanske. Om man ska köpa godis.

Och så åkte vi iväg. 21åringen är ju sådan som PRATAR väldigt mycket.. HELA tiden! Inte en tyst minut.. Och jag själv som är tysthetens bästa vän, kan inte ens FÖRSTÅ hur hon kan ha någonting att SÄGA hela tiden! Vart KOMMER allt ifrån?! Visst tänker jag mycket.. Nästan FÖÖR mycket.. Men ska jag prata... Nej, det finns inte så mycket...

Men svara. Ja, det kunde jag göra. Och det hände till och med, att jag själv startade eller vände på konversationer under bilresan idag ;D .. Så helt och fullständigt vantrivdes jag ju inte. Inte alls egentligen, faktiskt. Klart jag hade VALT lugnet i mitt rum. Men det gick an att umgås, när det bara var för en gångs skull ;)

In på Gina Tricot, som 21åringen skulle byta kläder på.. Och sedan tillbaka till bilen... för att hämta upp 14åringen från skolan... Och sedan 23åringen från... Ja, busstationen blev det.

21åringen var jättestressad. Då hon ville hem till julbaket igen... Och saker inte gick fort nog... Och det tycktes smitta av sig på de flesta av oss andra också... Själv kände jag mig orolig... Men det var inte så farligt.

In på Willys, för att hämta ut paket, och handla lite småsaker. Riesen och dextro, för min del..

Och sedan hem igen... 21åringen började direkt med julbaket tillsammans med mamma igen. 23åringen satte sig och höll dem sällskap. Störde lite grann.. 14åringen som var stressad och trött, gick in på sitt rum... Och jag gick direkt upp hit och stängde in mig...

Hade fått mail ifrån kundtjänst... Ja, detta var det mailet som kändes lite otrevligt... Nästan som om jag borde förstå det själv... Men samtidigt struntade hon i att svara på vissa av mina frågor.. Eller gav mig helt orelevanta svar... "Hade hon bara missförstått frågan?" ...

Började söka svaren själv.. Skrev av mig lite på den här bloggen... Mådde dåligt... Och skickade sedan frågan igen... Det jag inte kände att jag hade fått hum om ännu, på ett desperat sätt... "Nu kanske jag får svar!"

Stressad för att jag inte får det där j*vla internetet beställt någon gång. För att det inte kan vara enklare... Och frustrerad för att jag borde ha börjat med detta för flera dagar sedan!

Middag.

... Och sedan minns jag inte...

Satte jag mig här vid datorn igen(?) ... Jo. En stund, tror jag...

Och sedan ner till tv:n. För att sätta mig ensam och i lugn och ro..

Tills resten av familjeskaran kom och satte sig! Då blev det livat igen! Såå många röster... Såå högljudda. Och alla pratade på en och samma gång! Och bättre blev det då INTE när pappa kom hem och skulle ha hög volym på tv:n för att kunna höra vad de säger DÄR!

Stress. Press. Oro och osäkerhet. Punktlisteboken väl använd. Och alla hjärnans krafter, likaså. Till att försöka komma på lösningar. Planera... Och fundera. Lära mig mer... Försöka förstå...

... Men kvällen var också positiv. För att idag fick jag veta att pappa har lyckats få ledigt på måndag. Så att vi antagligen kommer att hinna flytta HELA mitt bohag redan då! Skönt att höra. Då är det bara avsaknaden av internet som kommer att vara jobbig, de första dagarna.. Men kom iallafall fram till att ett mobilt internet istället för trådlöst kunde funka, till min bärbara. Så lite som jag kommer att använda den..

Trots allt, så kommer jag fram till något under sådana här jobbiga stunder också. Så de är ju inte HELT bortkastade. Planeringarna och funderingarna GER någonting... Men jag undrar bara när jag ska vara framme.. Hur allt kommer att lösa sig.. Och rädslan att glömma... Ja, den är nog nästan värst...

Det är så mycket på en gång. Internet ta mycket överhand just nu... Men det är ju såå mycket, mycket annat också, som rör sig däruppe... samtidigt...

Syskonen åkte hem... Och vi andra, som fortfarande bor här, satt kvar vid tv:n en stund till..

.. JAG äter för ätandet skull. Bloggar... Och ska snart försöka slappna av en stund. Ser fram emot natten... Men hindar gärna fler dagar från att komma... Om det hade gått..

God natt med er <3

Hmmm.. Ord som beskriver dagen idag...

Stress. Press. Oro. Osäkerhet. Krav. Okunskap. Sega tankar.

... Gårnatten spenderade jag med att titta på videos på youtube. Började med att titta på olika valp-och hundklipp.. Och ramlade sedan in på någonting HELT annat. Psykologiskt. Mer.

... Somnade sedan... Ja, när det nu var jag la undan mobilen. Säkert någon gång runt halv fyra... Då jag kände mig RIKTIGT trött.

... Vaknade... Ja, det minns jag inte...

Men jag klev iallafall inte upp förräns efter tolv. Ja, kvart över kanske. Då pappa kom hem ifrån, vart han nu hade varit.

Han var stressad. Skulle hinna äta lunch innan han skulle åka till jobbet, vid kvart över ett. Eller när han nu brukar åka.

Ner på nedervåningen i samma veva som jag hör även mammas bil komma körandes på grusvägen. Hon hade varit och handlat.

... Lite stress med lunchen, för pappas skull..

Och precis innan han lämnade bordet för att göra sig klar, passade jag på... Nej, förresten. Det var HAN, som nämnde att det började köra ihop sig för mig, med internet nu.. Och så gav han ett förslag på ett ställe att beställa internet ifrån, som tydligen skulle vara bra...

Jag minns inte vad jag pratade med mamma om när han hade lämnat bordet. Men dagen idag har mest bestått av framtida stress. Stress inför flytt. Stress inför praktik. Stress inför internet och tv... Inför möbler och ansvar...

Ja. Stress. Oro och osäkerhet. Helt enkelt...

Efter lunchen.. Efter att ha tagit omhand efter lunchen. Gick jag upp hit och direkt började kolla upp internet... Och okunskapen gjorde mig orolig, osäker... och stressad. Hur skulle jag göra? Vad behövde jag veta? Ta reda på? Hur fungerar det i den lägenheten som JAG ska bo i? Har jag den rätta utrustningen? ... Vad ÄR den rätta utrustningen? Vad betyder alla dessa begrepp... Och ju mer info som kom upp... Desto mer förvirrad och osäker blev jag.. Och MYCKET, mycket tröttare i skallen.

Men jag SKULLE bara få ordning på det hela!

Kände mig ensam. Då ingen kunde hjälpa mig.. Lite smått uppgiven.. Pappa hade inte tid... Var ju inte hemma.. Och skulle antagligen inte hinna hjälpa mig senare heller... Vilket fick mig att även börja oroa mig inför flytten. Då jag inte visste NÄR jag skulle flytta. När pappa skulle ha tid.. Vad som behövde göras av MIG, innan vi kör igång. HUR det skulle gå till... Vart jag skulle sova när...

... När allt skulle vara klart..

Och så stressen över allt som händer därefter. Alla förväntningar och löften till min familj. Löften om att hjälpa till med deras flytt.. Förväntningar från deras sida, att jag ska orka mig iväg till dem och fira jul... och ha KUL!

Förväntningar och krav när det gäller praktik.. Och så hela alltet med att ha förlorat precis ALLT det lilla självförtroende... Den lilla självtillit om att ha en såpass stark vilja, att jag kan göra VAD som helst för att komma dit jag vill i livet.. Att jag kan göra vad som förväntas av mig, både från mitt eget håll och samhällets...

Och inte minst... Att jag kan slappna av och NJUTA av livet.

Men tillbaka.

Jag hade iallafall envisheten att inte ge upp förrän jag hade tagit mig dit jag ville vad gällde internet. Så. Jag mailade kundtjänst... och ställde alla mina frågor. Fick snabbt svar.. Och svarade tillbaka på hennes fråga... Fick ett väldigt snabbt svar tillbaka IGEN... Ett svar med info som nästan täckte ALLT som jag skulle behöva veta.. Till och med saker som jag INTE hade frågat om.

Riktigt bra... Men då jag gick och ältade frågetecken som fortfarande fick mig att må riktigt dåligt, skickade jag iväg ÄNNU ett mail... Ställde mina följdfrågor. Skickade iväg det... Och kom på två till!

... Ja. ÄNNU mer oro och ångest... Tankarna har verkligen varit SEGA idag! Jag har bara ältat och ältat. Frågetecken efter frågetecken. Över ALLT vad livet och framtiden innebär!

Tv. Internet. Möbler...

Ja, nu känns det som om jag upprepar mig... Men TILL OCH MED så små saker som VISP till bakning och matlagning, har etsat sig fast i mitt huvud idag! "Hur ska jag komma ihåg att köpa det? Jag behöver det, det och det..." . Även om jag har gjort många, många listor över saker som jag behöver.. Men allt är bara som en enda stor röra...

... Så. Det har punktats en del i min punktlistebok... Och jag har VERKLIGEN saknat min dagbok! Som har varit full i några dagar nu.. Och resten av dem är nerpackade...

Men iallafall. Efter att ha NÄSTAN löst internetproblemet... Förutom dessa små sista frågetecken som jag bara skrev ner i punktlisteboken, gick jag ner på nedervåningen och åt middag... Blev dock inte mätt... Antagligen på grund av min "regel" att inte längre bry mig... i kombination med stressen inombords...

Satte mig vid tv:n... Ja, för resten av kvällen... Om jag inte minns fel...

Och fortsatte rabbla "måste-och bordepunkter" i mitt huvud. Stressa, och försöka förmedla min stress till mamma... Som... Ja, det hjälpte ju inte så mycket..

Punktlisteboken är HELT klart det bästa för att lindra min oro, osäkerhet, förvirring och stress.. Även om inte heller DEN, kan få mig att släppa allt och slappna av för en stund.

14åringen satt med oss vid tv:n en stund. Efter att han kommit hem från bågskytten som han går på..

Och så till kvällen, drack jag en kopp te, och åt en banan och ett par småkakor...

Satt kvar BRA länge.. Ja, jag TROR faktiskt att det VAR fram tills nu..

Och tog mig sedan en skål med yoghurt och musli, och gick upp hit för att försöka koppla av lite. Fundera i lugn och ro...

Ja, jag är stressad inför morgondagen. Orolig, då jag inte är säker på vad som kommer att hända vilken dag, i all denna stressen som väntar framför oss..

Ja, ovissheten är värst.

Ja. Och så har jag fått en tid bokad med personligt ombud och min jobbcoach, till tisdag nästa vecka...

God natt med er <3