Livet ur D:s synvinkel

Inlägg publicerade under kategorin Djur & Natur

Av D - 1 juni 2014 21:34

Jag vet inte vad jag ska skriva... Det känns som om mitt liv kretsar kring maten. Att äta. Att vilja äta. Att svälta... Funderingar över vad som är rätt och fel. Känslan av oro och ångest. Perfektionism och brist på kunskap. Mat, mat, mat. Godis och kakor. Det är ALLT mitt liv handlar om! Och ändå är det just det som gör mitt liv så mycket mer komplicerat än vad det egentligen är just nu. Och det är det som jag egentligen bara behöver slita mig fri ifrån... Jag är som besatt... Och jag behöver HELT klart annat att tänka på! Hade jag bott själv, hade jag nog skaffat mig en hund...

 

Jo. Rabblar väl dagen idag... ändå da. Trots att det känns rätt så meningslöst. Då mina största funderingar, tankar och bekymmer handlar och vad jag stoppar i mig...

Orkar inte ta allt steg för steg. Känns inte så meningsfullt. Så jag rabblar väl.

Idag har jag klippt gräsmattan härhemma. Och kul, nyttigt... bra var väl det. Min själ SKREK efter någonting vettigt att göra. Jag behövde verkligen bara aktivera mig. Antränga mig fysiskt och få lite annat att tänka på.

Så jag gick där i min egen lilla värld. Knuffade på den där gamla gräsklipparen och strosade fram och tillbaka, i cirklar och sträckor, på den vildvuxna stora gräsmattan. Plockade grenar som fallit från träden, och drog upp mina alltför stora byxor, med jämna mellanrum.

 

Jag mådde bra. Jag kände mig duktig, och jag såg fram emot att bli trött av rätt anledning. Jag var stolt över vad jag gjorde. Jag växte inombords, och jag hade kul =D En sådan enkel sak som att klippa gräset.

Vet inte hur länge jag höll på. Men pausade för lunch, vid tolvtiden. Och sedan ut igen.

 

Efter att jag hade klippt klart, tog jag fram min bok och satte mig ute i solen på en vit plaststol på stentrappan, och läste.

Sedan har jag nog mest varit. Jag har ju kollat det vanliga på datorn. Blocket, bloggar, bloggat själv... och så vidare.

 

Annars vet jag inte om jag har gjort någonting mer...

Satte mig vid tv:n efter middagen, och blev kvar där tills nu. Vi såg på "Kick ass 2". Inte alls min sorts film. Jag tittade bara på klockan stup i ett. För sjuk humor. För larvig, helt enkelt. Skrattade till några gånger, gjorde jag dock. Lite småkul emellanåt.

 

Ja. Det var min dag. Hoppas på en givande dag med så lite funderingar om ätandet, som möjligt(Jag är en människa. Inte en perfekt robot) imorgon. Då blir det stan.

God natt med er <3

 

 

Av D - 30 maj 2014 21:56

Jag slänger in ett inlägg nu på en gång. Så att jag kan krypa ner och läsa min bok sedan... Vilket typ hela dagen idag, har bestått av.

 

Vet egentligen inte hur jag ska börja. Dagen har varit händelselös, grå och tråkig. Jag har känt mig unken, och jag har haft ångest utan anledning. Eller iallafall har mitt huvud varit så trött och segt av alla snurrande tankar, att jag inte har orkat fundera på anledningen. Jag har bara accepterat Herr Ångests närvaro... Tillåtit mig själv att känna mig deppig en dag som denna, och gottat ner mig i någon annans värld. Just Torey Haydens. "Vackra Barn" är boken jag läser.

 

Dagen har bestått av att jag har pendlat mellan sängen och datorn, här i mitt lilla lagom stora rum. Nedervåningen brydde jag mig inte om. Det var bara mamma hemma, och jag kände inget intresse för att vara social med en mamma som jobbade natten igår.

 

Jag satt här vid datorn. Bloggade. Läste bloggar. Kollade vovvar på blocket... Jag spelade Bejeweled i ren uttråkning... Ja-a... Och så läste jag min bok. Bara för att få någonting och göra, och bli av med alla tankar för en stund. Jag har HELT klart insett tjusningen... Hmm. Upptäckt tjusningen med att läsa böcker. Livet känns mycket enklare, med en bok under näsan. Att bara "stå bredvid" och se andra tampas med sina egna liv. Inget ansvar på mig, och ingen anledning till rädsla eller ångest. Oro. Det är avslappnande, helt enkelt. Fly verkligheten, och bara ta en paus...

 

När jag suttit här vid datorn och bara stirrat, har jag även funderat. Min trötta hjärna vet inte riktigt på vad, just nu. Den känns ärligt talat som ett russin under press. Tung som betong.

Men det har iallafall handlat mycket om maten. Ätandet. Om vad jag vill och inte vill. Vad som händer och inte händer i mitt liv... Jag har tittat ut genom fönstret. Sett regnet ösa ner, och inspekterat den gråa, näst intill vita himmelen. Hört fåglarna kvittra, men inte kunnat glädjas av det. Eller finna inre ro.

 

Tankarna har snurrat, och att fånga dem, har varit och är en ren kamp. Har inte energin till att försöka. En grå dag. En deppig, och tung dag att bära.

Men jag har även känt mig positiv. Jag känner mig bara så mycket STARKARE nu när jag har börjat äta efter schema igen och dessutom för loggbok över det. Det har gett mig ny styrka och jag mår bara bra av att känna att jag har struktur och lyckas följa de regler som jag har satt upp. Det höjer självförtroendet lite, att märka att jag har självkontroll.

 

När klockan blev ungefär... Ja, strax innan sju, gick jag för första gången ner på nedervåningen(förutom vid måltiderna) och satte mig vid tv:n. Det var tråkigt och inget program som jag tyckte om. Men jag orkade inte läsa mer just då. Fick ingen ro till det. Då pappa ändå snart skulle komma hem. Och då skulle det bli film.

Och det blev det. Vi fikade lite och såg på film. Jag smakade Baylies(stavning) för första gången. Är inte så mycket för alkohol. Rätt så feg när det gäller, faktiskt. Varav jag alltid tackar nej när de frågar mig härhemma. Men idag övertalades jag att testa. Rätt så gott. Men jag tog bara kanske en halv tesked sammanlagt. Verkligen pyttelite. En ny sak. Både gott och äckligt. Lite läskigt.

 

Och nu ska jag läsa lite i min bok och bli av med den konstiga ångesten och vila min "träningsvärkhjärna"... Eller kanske bara spända hjärna... lite.

God natt med er <3

 

 

Av D - 29 maj 2014 21:35

Nej. Mitt huvud är fullt av skit, känns det som. Det segar och snurrar tankar. Men jag orkar inte ens hålla koll på vilka tankarna är... Jag får inte ro till någonting. Lusten säger "promenad i kvällsatmosfären. Den friska luften, och naturens musik"... Men den störande känslan står ivägen för min dörr...

... Vad är det som är fel(?)... Ingen aning.

 

Så vi går vidare och försöker sammanfatta dagen.

Idag klev jag upp vid strax efter halv nio. Hade ställt om larmklockan till klockan nio istället för halvtio. Förbereda mig lite mer för att kliva upp till arbete sedan. Men vaknade som sagt innan. Och klev upp. Vägde mig och upptäckte att jag hade gått ner ungefär ett kilo de senaste dagarna.

Åt frukost, och gick sedan upp hit och klädde på mig lite kläder(hade morgonrock innan. Så gick inte naken :P). Sedan minns jag inte så väl. Kollade säkert allt det vanliga på datorn. Bloggar, blocket. Lägenheter...

Ja, sedan tog jag min bok och satte mig på stentrappan ute på gården. Läste. Stördes av surrande humlor, kvittrande fåglar, folk som pratade, och naturens egna brus. Fick läsa om meningarna några gånger. Men det var det värt. För att vädret var HELT underbart! Solen precis sådär lagom varm, vinden perfekt fläktande... Och naturens musik. Ja, den är lugnframkallande...

 

Jag läste ut boken, med en paus för lunch.

Sedan vet jag inte VAD jag gjorde. För att snart var det dags för middag. Åt, och funderade sedan på att börja läsa en ny bok... "Vackra Barn" av Torey Hayden. Har läst den förut. Tyckte att den var bra DÅ, men när jag började läsa, fastnade jag aldrig riktigt för den, där här gången.

 

Gick upp på övervåningen och skrev min recension av boken... Och satte mig sedan vid tv:n. Såg film med mamma och pappa. Ja-a. Diskade och gick sedan upp hit igen...

 

Hmm. Blev kort idag. Men det har nog mycket att göra med min nya kategori här på bloggen "Loggbok-Matkampen". Där jag skriver om hur det går med att äta. Vilket mina senaste inlägg mycket har handlat om.

 

Så. Med det säger jag god natt. God natt med er <3

 

 

Av D - 19 maj 2014 21:26

Okej. Man kan ju säga att jag är väldigt splittrad. Dagen idag har varit rätt hemsk. Måendemässigt. Men. Ja-a. Splittrad. Jag är iallafall glad att jag har klippt mina naglar nu. För att det är såå mycket enklare att skriva! Det var ju ett rent handikapp att knappa på tangenterna och få till ett helt ord utan att missa varannan bokstav, med METERlånga fingernaglar :P Men nu så. Frisk ;D

 

Ja. Dagen idag.

Jag klev upp imorse, till det mörka och unkta vädret. Drog i mig min morgonyoughurt med musly och russin. Och passade även på att svälja min vitamintablett med smoothie istället för vatten. Då jag inte ska äta mellanmål längre, och smoothien som jag köpt, måste ta slut. Japp. Ingen ångest för det. Lite småfunderingar fram och tillbaka, om att jag åt mer till frukost än jag brukar. Men lugnade mig själv genom att konstatera "Men, det blir ju bara tills denna är slut. Inte för alltid"...

Och det var gott ;P

 

Efter frukosten, satte jag mig som vanligt, häruppe vid datorn, och väntade in tiden tills jag skulle åka till stan. Kollade upp vädret, Japp, det skulle regna. Det skulle inte bara vara trist och grått. Sådär deprimerande och tung luft... Nej, man skulle bli blöt och äckligt fuktig också. Men iväg skulle jag ändå. Måste ju få tiden att gå idag. Då jag har gemensam kartläggning med försäkringskassan och arbetsförmedlingen imorgon. Yes, det ser vi fram emot ;) Har längtat sååå. Snart kan jag se skymten av min praktikplats, av mitt värdefullare liv, i slutet av denna långa mörka tunnel =)

 

Satt iallafall här en stund. Minns som vanligt inte vad jag gjorde. Men säkert inte så långt ifrån det vanliga. Kollade hundar på blocket. Sökte lite lägenheter. Läste bloggar... Ja, och så spelade jag säkert lite Bejeweled. Var det något mer, så får ni inte veta :P För att det har jag i så fall glömt.

 

Sedan gick jag iallafall iväg till bussen. Drog på mig en gammal omodern, läckande och lite smått unken regnjacka, och promenerade min väg igenom duggregnet... Var lite tidig till bussen. Så väntade på den i sådär tio minuter. Och så när jag klivit på och ska ladda om mitt busskort för en ny månad, börjar krånglet... och mitt rejält mycket sämre mående. Ja, min psykiska och emotionella hälsa, är extra skör just nu. Sinnet bryts sakta ner till ett grått och torrt pulver på marken. Ja. Och tålamodet mot mig själv och omvärlden, är väldigt litet. Trött, trött, trött...

 

Ja. Men tillbaka till saken. Så vad var det då som körde ihop sig i min skalle, på bussen? Ja, dessa bussar. Dessa busschaufförer... Skulle ladda om kortet. Säger till snubben att jag ska åka "härifrån och in till stan". Han knappar på sin maskin. Och summan visas på displayen. "Ja, men det där stämmer inte. Det ska kosta "så" mycket"... Han kollar, och jag förtydligar. "Jag ska från det zonnumret till det zonnumret". Så tydligt det bara kan bli i en busschaufförs huvud. Och så skriver han in det. Visar mig att det står rätt... Och gissa vad. Samma summa visar sig ÄN en gång på displayen framför mig!

Ja, jag accepterar ju såklart. Finns ju inte så mycket att göra. Men jag VET summan var fel. Och jag hinner inte mer än sätta mig, och så ropar jag högt och tydligt. "Men nu tog du ju betalt från ---- till ---- ändå!". Och så gick jag fram. Visade kvittot. Och han visade mig än en gång displayen på sin maskin. Och det står rätt där, men fel på mitt kvitto. Jag har betalat fel... ÄNDÅ.

Han kunde inget göra åt saken... och jag gick irriterad och frustrerad, därifrån.

 

Ja. Och där började jag må skit. Kände mig unken och grå. Ville aldrig mer stoppa en tugga i min mun. Ville bara sluta äta helt och... Ja, jag vet inte. Tankarna bara for genom mitt huvud, och jag kände mig uppgiven och nedstämd. Det berodde nog inte så mycket på bussincidenten. Utan mer på att jag nu fick nog. Var trött på det ständiga inombordsliga kriget, vad gäller mat och ätandet i det stora hela. Trött på att vilja åt två håll, men att bara stå och vingla i mitten... Frustrerad över att vara jag och göra vad jag gör mot mig själv...

 

Ja, jag vet inte. Minns faktiskt inte så mycket. Jag mådde dåligt. Men resten är deg i mitt huvud. Kan väl konstatera att jag fick nog idag. Och jag kunde inte komma fram till "äta eller svälta". Båda har både negativa och positiva sidor.

 

Men vidare.

Jag gick iallafall och satte mig i min favvogalleria. Skrev lite dagbok och funderade över ifall jag skulle gå och se om jag kunde rätta till busskortproblemet, på pressbyrån eller något. Men orkade inte. Ville inte. Det var inte värt det. Livet var inte värt någonting.

Satt där en stund och kollade på folk. Väntade på att bussen skulle gå. Och gick sedan tillbaka till busstationen och väntade där istället. Satte mig i bussbåset och bara väntade. Sedan gick jag på bussen, och behövde INTE dra kortet i läsaren(!). För att den var trasig! Vad ÄR det med deras bussar egentligen?

 

Jaja. Inte mig emot egentligen.

Väl hemma, gick jag direkt upp hit och skrev av mig. Hade lust att bara PROPPA i mig godis och liknande, i ren desperation! Äta till jag dör, typ. Samtidigt som jag ville hålla mig borta från ALLT som man kan stoppa i mun! Dubbelt. Och jag skrev. Skrev igen... Och en gång till. Blev inte mycket klokare för det.

Spelade lite Bejeweled. För att få tiden att gå. Kollade allt det jag nämnde tidigare, en gång till. Åt middag. För mycket, enligt mitt huvud. Ännu mer ångest. Frustrationen kokade. Mer skrivande. Och sedan lite musik och att krypa ner under filten i sängen. Där somnade jag... Och när jag vaknade, blev det tv tillsammans med mamma och 17åringen.

 

När jag satt där vid tv:n, lättade mitt humör mer och mer. Sakta men säkert. Jag pratade mycket med mamma, om näringslära. Ja vi diskuterade mat, fiber, protein, kolhydrater, fett... Ja, och att laga egen mat, göra eget godis, baka m.m

Det är så intressant. Jag ÄLSKAR näringslära. Och att veta vad jag bör stoppa i mig och inte. Och att göra nyttigare alternativ till det som man köper... Ja, det får mig att känna mig trygg och glad. Kreativiteten får blomstra lite grann ;)

Men detta är svårt. Allt blir bara till en enda röra i huvudet på mig. Varav jag ger upp, då jag inte orkar hålla på. Jag funderar på att träffa en dietist. Så att jag får ett RIKTIGT schema upprättad efter mig. Ett PERSONLIGT schema. DÅ kanske jag kan känna mig trygg! Och så kan jag ställa frågor och sådär ;)

 

Ja, jag mår bättre nu. Men huvudet är pajk, känns det som. Det känns såå överarbetat, instängt och spänt. Ja, jag känner mig som en trött och deprimerad fånge i min egen kropp.

 

Ja. Men nog om det. Jag har en morgondag att se fram emot ;D God natt med er <3

 

 

Av D - 17 maj 2014 22:46

Härliga stunder när man kan gå i skjorta ute klockan elva på kvällen... och det bara är LIIITE kallt ;D

Jag tog precis en promenad med soporna... och det var såå underbart härligt! Frisk luft. Sådär harmoniskt mörkt... Alldeles lagom svalt... och ja, träden var såå vackra mot den mörka blå himmelen <3

Jag fördes tillbaka en bit i tiden, där jag gick i min egen takt och lät den friskaste av luft, rena mina lungor. Med lugnet i både kropp och själ, kände jag mig för första gången på länge(känns det som), fri från mig själv...

Ja, så vad togs jag tillbaka till? Jo, jag påmindes om känslan som jag hade när jag var i de jobbigaste av tider. Mitti alla sjukhusinläggningar... Alla oförstående... Alla åsikter som gick isär. Kluvenheten. Förvirringen... Den starka flyktkänslan, och ensamheten... Ångesten. Känslan av att vara fången. Hjälplösheten.

Ja. Så kvällens korta promenad. Denna härliga känslan av frihet. Det var PRECIS denna känslan jag hade på en av mina härligaste promenader. Den natten då jag kände mig friare än friast. På min promenad iväg från sjukhuset <3 Naturens härliga musik. Trädens brus. Syrsorna. Fåglarnas knappa kvitter. Trädens silhuett(stavning) mot den nästan svarta himmelen...

 

Oj. Detta blev långt. Nu tar vi dagen idag ;)

Dagen började rätt jobbigt. Jag kände mig bortstött mina käraste. Kände mig ensam och oönskad... och jag BÄVADE inför vad dagen hade att komma med. BESÖK(!). Jag ORKADE inte! Jag ville inte ha spring och stoj, onödigt höga röster. Folk i desperata försök att överrösta varandra. Högljudda skratt och diskussioner... Nej, jag ville inte behöva vara social alls...

 

Jag åt iallafall min frukost. Musly och russin till min naturella youghurt, denna gången. Allt i sin ordning. Men jag visste också att måltiderna skulle bli väldigt vridna idag. Då vi skulle äta middag vid två. Så jag fick strukturera om lite för dagen bara. Blev lite orolig men jag lyckades, och kände mig sedan helt okej. Det blev alltså frukost, mellanmål, middag, mellanmål, lunch. Istället för frukost, lunch, mellanmål, middag, mellanmål. Som jag BRUKAR äta.

Men det gick bra ändå. Min hjärna kunde snällt acceptera ;) Och gissa vad! Min hjärna har varit VÄLDIGT snäll idag! HÄRLIGT! Jag har kunnat äta vad som enligt mig, är ALLDELES för mycket idag, och jag har inte behövt må dåligt av det ;D Jag har ju funderat lite och känt en tvist av misslyckande... Men det har inte varit jobbigt! Tjohoooo!

 

Jag hade jättetråkigt den första delen av dagen. Satt på min datastol och bara stirrade. Ut genom fönstret, och på klockan. Vattnade mina växter. Och stirrade på den elektroniska skärmen. Samtidigt som jag oroade mig för när alla skulle komma. Satt även ute på stentrappan och njöt av solen, och bäddade rent min säng. Tog en härlig dusch med nya uppfräschande dofter <3

 

21åringen och hennes kille, och 22åringen kom vid tvåtiden. Sedan satt vi länge i vardagsrumssofforna och pratade, innan vi ÄNTLIGEN(enligt min mening), bestämde oss för att börja äta. Trerätters idag. Och GISSA då varför jag blev paff när min hjärna utan vidare TILLÄT det =O =D ;D

Jag åt ju såklart så lite som jag ville tillåta mig själv när det var såå gott. Men lite av varje rätt. Först var det scones med skagenröra. Sedan var det lax och potatissallad. Och efter det, var det tårta och kakor. Japp. Jag åt. En rätt så stor tårtbit, en "blöt hund", och en syltkaka. Sedan till kvällen, åt jag ju såklart min lunchmacka OCH lite lördagsgodis och en klick glass på det(!!!). Och ÄNDÅ kunde jag känna mig L-U-G-N ! ! ! Det enda var väl att nu känner jag att jag måste vara ÄNNU mer strikt på mitt matschema hädanefter. Men den kampen börjar imorgon. Nu njuter vi =)

 

Förutom att sitta tillsammans med allihopa och mot alla förväntningar, känna mig lugn och glad, tog vi en härlig promenad, alla "barnen" härhemma. Ja, det blev ju lite högljutt och jobbigt, i typ en timme eller något. Men ingenting att gnälla över. Jag mådde bra, och det var kul att träffa allihopa igen.

 

Nu till kvällen, såg mamma, pappa och jag, på en film. "Robocop" den första filmen. Bra, men brutal... Nu blir det sängen. God natt med er <3

 

 

Av D - 15 maj 2014 21:49

Okej. Nu knöt det sig i skallen på mig... Bekymmer. Bekymmer.

Nej, jag satt precis här och skrev ihop ett recept på mellanmålsbars. Ungefär hur jag tänkte testa att göra dem och sådär. Men så när jag tänkte lägga ut det här på bloggen, knöt det sig ordentligt. "Vilken kategori skulle det ligga i?", "Skulle den vara i sidomenyn bland mina två små tips?"... "Skulle jag kanske göra en helt ny kategori?"... "Och VILL jag det?"... Ja, och då beslutsångesten kom, kom jag på att jag säkert ska göra en ny kategori,  då recepten kommer att bli rätt så många när jag börjar experimentera med råvaror. Men att jag inte ska lägga ut något recept på vad jag tänker TESTA... Utan istället på vad jag redan HAR testat, sedan...

Men kanske lägger jag ut vad jag TÄNKER testa, under kategorin "Planer & andra tankar-kort" sålänge ;) ... Vi får se =) Det är väldigt ångestladdat just nu...

 

Ja. Men vi tar dagen idag :)

Jag vet inte om jag behöver säga att jag klev upp vid halv tio när klockan ringde. Eftersom att jag gör det VARGE dag(!)... Men det gjorde jag iallafall. Behöver nog inte heller nämna att jag åt min lilla platsskål med youghurt och musly imorse(?), och sedan gick upp hit till datorn. Men det gjorde jag inte :P Inte precis. Nej för jag lärde mig faktiskt någonting av gårdagen ;D "För att undvika stress och frustration... Gör mellis och lunch DIREKT efter frukosten!". Så det gjorde jag. Blandade iordning min mjölk och kakaodryck. Mixade ihop en banan - fiberhavregryn - naturell youghurt - och kakaosmoothie... Och la ihop ett par rågkuse med smör och ost. Sedan hann jag till och med DISKA efter mig OCH sitta vid datorn i en halv timme innan jag skulle gå!

 

Såå skönt, och på bra humör, med lugnet i sinnet, gick jag sedan iväg till bussen. Vädret var underbart härligt. Fåglarna kvittrade i alla MÖJLIGA sorters ljud, och luften var sådär underbart, upplyftande, "i-lungorna-renande" frisk =) Ja. Harmoni.

Jag kände mig lugn och hade all tid i världen, där jag gick på min långsamma promenad ;) Stod och väntade en stund på busshållsplatsen. Iklädd ett par ljusblå hängselbyxor, en munkjacka och en fleecejacka. Och med min lilla bruna ryggsäck på ryggen, kände jag mig idag, söt. Ja, idag kände jag mig gullig och söt i samma kläder som jag igår kände mig ful, tjock och värdelös. Men sinnesstämningen gör mycket, mina vänner =)

 

Väl i stan, kom kylan. Nu blev det nästan lite kallt att vara klädd i endast fleecejacka. Och en mössa hade jag också behövt! Men jag kände mig ändå glad att värmen återigen tillät mig att klä mig i lite tunnare, vårigare kläder. DET lyfter humöret REJÄLT!

 

Jag gick iallafall och satte mig på en bänk i hamnen. Försökte hitta en lite undanskymt. Så att jag kunde äta min lunch ifred. Men denna fick duga. Åt min macka och drack min choklad, under stress. Kunde inte riktigt njuta. Då folk gick förbi och andra umgicks högljutt på andra sidan stängslet...

 

När jag hade ätit, gick jag iallafall vidare. Tittade in i hundhagen... men idag var där helt tomt. Ingen som ville vara ute med sina hundar, i den här kylan(?)...

Gick vidare till stan. Och där var varmt och skönt! Satte mig där på en bänk. Och där satt jag fast! Ville inte flytta på mig. Inte röra mig. Jag njöt för fulla drag. Och trots att jag var kissnödig och sugen på att gå in på H&M, så tänkte jag minsann INTE missa en sekund av detta väder... Och ALLRA helst inte riskera att någon annan tog min underbara plats i solen! =P

 

Men så fort som det började blåsa lite, ställde jag mig upp och gick till biblioteket för att låna toaletten. Sedan in på H&M. Kollade lite där. Såg ett par JÄTTESNYGGA hängselbyxor! ... Men dessa var "trasiga". Vet det är skitsnyggt med sönderristade jeanse. Men jag vill inte KÖPA dem så! Då vill jag hellre nöta dem själv. För att DET har hänt! Men inte köper jag TRASIGA jeans för flera hundra =D

Så jag fick iallafall för mig att kolla vidare efter hängselbyxor på andra affärer... Men inte där... inte där... Och inte där! Nej, hittade inga. Inte idag. Men dessa är ju påväg tillbaka nu... Till min stora glädje. Så det kommer nog snart ;)

 

Ja, så åkte jag hem. Satt på en rätt så full buss. Bredvid en annan ung tjej. Kände mig en GNUTTA spänd... Men jag mådde bra och tog det med ro. Kände mig faktiskt rätt så självsäker ;) En ba dag, detta ;P

 

Väl hemma, har jag bland annat kollat upp vilken storlek jag har. Så att jag vet på ett ungefär, nästa gång jag går i affärer och kollar kläder. Och så har jag som ni redan vet, funderat en del över mellanmålsbarsen... Och jag har även kollat lägenheter, hundar på blocket. Spelat Bejeweled... Läst bloggar(tror jag. Vet inte)...

Ja-a. Och så har jag sett på tv tillsammans med mamma... och oroat mig lite grann för pannkakan som jag ska försöka äta till mellis imorgon... Kommer min hjärna att tillåta det? Eller MÅSTE det bli smoothie även imorgon? ... Och pannkakan måste slängas(?)...

 

Ja-a. Det var min dag. Mestadels bra =) Lugn i sinnet. SKÖNT.

God natt med er <3

 

 

 

Av D - 21 april 2014 21:52

Jag börjar med natten. För att usch :P Dessa j*vla nattfjärillar! Jag menar. De får järna vara i mitt rum. Bo här. Sova här... Ja, vara här, helt enkelt. Men behöver de flyga? Och allra helst attackera! Jag sätter hjärtat i halsgropen och flyger upp från stället, varenda gång som de anfaller mig :P

Så. Inatt började de attackera mig. Minst fyra stycken äckliga små nattfjärillar kunde jag hitta i mitt rum, när jag flög upp ur sängen för första gången. De flyger ner på en och sprätter med sina läskiga små vingar. Och sedan bort igen.

 

Men jag somnade iallafall till sist. Det tycktes även fjärillarna göra. För att det blev lugnt och jag kunde inte höra dem flyga längre. Och idag när jag kom hem från stan, sov de allihopa på fönsterbrädan. Fyra stycken, även denna gången. Så det är vällan antalet =P

 

Kvällen igår, var inte så rolig annars. Jag var inte vän med mig själv... Och frustrationen över att inte kunna komma överrens med mig själv... Inte riktigt känna att jag kan kontrollera min hjärna... Eller ens VILL göra det, gjorde att jag bestämde mig för att hädanefter bara lyssna på min hjärna. Alltid lyda den, vad den än vill, och sedan bara dö när jag dör, liksom...

 

Men dagen idag... Ja, jag kan inte heller idag, avgöra vad jag tänker och känner. Om jag har mått bra eller dåligt. Vad jag vill... eller vart jag är påväg...

Ja, jag är helt enkelt inne i en SUPERjobbig period, som jag VET att skulle varit helt underbar och en ren fröjd för livet och mitt välmående, om jag bara hade kunnat tillåta mig själv att sväva på livets bana...

Ja, för att det som händer VARJE dag nu, är att jag stannar upp mitt välmående och börjar tvivla. Hjärnan lägger sig i för mycket och jag FÅR inte må BRA! En av anledningarna är att jag inte kan SE framtiden. Alltså jag kan inte SE mig själv ha ett liv. Ett liv som jag TRIVS med och tycker om. Jag kan inte se mig själv uppnå några drömmar eller klara av de saker som jag borde klara av... Ja, och varför leva och må bra, när det senare kommer att visa sig vara förjäves?

 

Ja, jag vet inte vad anledningarna kan vara. Men min hjärna ställer sig ivägen för livet just nu, iallafall. Men nog om det.

Idag åkte jag till stan. När jag vaknade imorse... Eller ja. Klockan var halv tolv. Då var jag lite stressad och visste inte riktigt om jag skulle hinna till stan. Skulle ju duscha och sådär också. Och det är ju "Söndag"... Men det har ändå blivit som ett slags beroende att åka in. För att.. Ja, det känns som en drog. Jag BEHÖVER komma ut. Få dagarna att gå, och lugna mitt sinne. Ja, trots min hjärnas oförklarliga spel, njuter jag av sommarvärmen. Den vackra blå himmelen, träden med nya knoppar på. Folk som fikar och äter glass. Cyklar och joggar. Barn som leker i lekparken. Hundar som springer i hagen... Och den helt UNDERBARA solen <3

Ja, det behövs inte mycket. Att bara sitta, gå och stå där och stirra. Det räcker gott och väl för mig. Men trots det, är jag JÄTTEförväntansfull inför en praktikplats! Jag är mer än redo att bli aktiverad och få göra nytta ;)

 

Idag åkte jag iallafall in med mamma och pappa. Jag satte på mig en svart skjorta, ett par svarta tajta jeans(Ja, svårt att hitta byxor som sitter bra. Men dessa älskar jag!)... Ja, och så min lilla bruna ryggsäck. Kände mig kvinnlig och snygg :P

 

De släppte av mig någonstans där jag inte visste vart jag var. Men jag gick, med en aning stress i själen, mot vart jag trodde att hamnen låg. Och det var inte alls svårt att hitta =) Sedan satt jag i hamnen en stund. Men tröttnade omgående och gick vidare. Idag gick jag mest. För att jag hade ingen ro i sinnet att sitta stilla. Men stannade till en stund och satt och tittade på antingen kanoter eller kajaker. Korta små båtar som man sitter fast i. De hamnade upp och ner flera gånger, men lyckades vända sig rätt, utan att ramla ur... Kanske vet ni vad jag menar(?)... Men de försökte iallafall ta sig uppför forsen. Och SOM de KÄMPADE! Intressant att se =)

 

Sedan gick jag vidare. Bestämde mig, efter MYCKET velande fram och tillbaka, att köpa mig en glass. Sista innan jag slutar med godsaker. Men då planen snarare handlar om att sluta äta helt, så försöker jag nu övertala mig själv om att jag VILL leva. Borde TILLÅTA mig själv att äta. Borde VÅGA må BRA. Inte lätt, då jag egentligen inte vet varför jag tänker och känner som jag gör... Det borde väl bara vara att må bra, när det ändå är så verkligheten ser ut...

 

Men men. Glass åt jag iallafall =D Sedan gick jag och väntade på bussen. VARMT var det då. Så jag tog en promenad. Fläktar ju lite mer ;) Sedan väntade jag igen... Och väl hemma har jag ätit mat. Kebabrulle :P Ja, middagen är inget större problem. Då jag äter tillsammans med familjen. Hur dåligt jag äter eller hur jag känner... Det vet de inte om...

Sedan har jag spelat "Bejeweled", läst bloggar. Slumpat bland bloggar. Och vi har sett på film. Mamma, pappa, 13åringen, 19åringen och jag. "Tekken" såg vi. Rätt så bra. Men kampsport är väl inte riktigt min grej. Inte på film iallafall! Har dock gått på karate själv :) En familjegrej =)

 

Och med det, säger jag god natt. God natt med er <3

 

 

Av D - 20 april 2014 21:28

Vi tar och skriver det där inlägget, nu då. Jag och min icke så samlade hjärna :P

 

Det var en såå härlig start på dagen idag! När jag satt där i bussen, med solen i fönstret, och bara kände mig så glad. Jag kände mig fri och lättad. Levande på något sätt. Det har nu gått upp för mig... ÄNTLIGEN, kan man väl säga! Att det går att öppna upp en helt ny värld, bara genom att få saker att hända om dagarna.

 

Jag menar. Det har väckt underbara känslor till liv, nu när jag tar mig tiden och orken att lämna hemmet och trakterna, lite då och då. För att, vad är det egentligen för ett liv, att bara sitta ensam ihoptryckt mot en vägg hela dagarna?

 

Jag visste det inte då... Men idag gick det upp för mig, hur mycket bättre jag mår av att komma ut bland folk. Även om jag inte så uttrycker ett ORD till andra människor! Men jag SER annat. HÖR annat. Jag UPPLEVER saker!

 

Ja, jag mådde bra, där jag satt i bussen. Kände mig fri och lycklig. Idag hade jag bara klätt på mig en brun och lila fleecejacka, och min bruna lilla ryggsäck. Och det var alldeles lagom klätt ;) På huvudet hade jag satt en svart keps... Och jag kände mig än en gång, snygg. Jag trivdes med hur jag såg ut och hur jag var klädd. Och det var inte ALLTFÖR obehagligt att se andra människor i ögonen. Liite skiner ju den dåliga självkänslan igenom. Sådär så man slutar andas för några sekunder och inte vet riktigt vart man ska titta, när man upplever att någon stirrar eller så... Men i det stora hela, kändes det helt okej idag ;)

 

Idag var jag relativt stressad under mitt stadsbesök. Först lämnade jag mammas och pappas hyrfilmer på filmbutiken. Sedan promenerade jag som vanligt, ner mot hamnen. En annan väg än vad jag brukar gå. Men att testa på nya vägar är aldrig fel. Det är någonting som jag mår bra av =)

 

Jag kände mig orkeslös och tom i magen. Men någon tanke på mat eller annat att äta, fanns inte. Jag satte mig som vanligt på en bänk i hamnen och kollade på hundarna i hagen. Betraktade dem när de lekte... Satt där en stund, med endast strumporna på fötterna, och bara stirrade. Ja, jag är inte rädd för att sitta och bara stirra på ägarna och dess hundar, längre. De får se mig om de vill. För att, vad spelar det för roll om jag iakttar dem? Det är ju hundarna jag är intresserad av! Nej, det är inte jobbigt längre. Jag trivs med att glo =P

 

Efter en stund, började jag känna mig stressad. Så jag bestämde mig för att gå en lång omväg och komma till bussen lagom tills den skulle gå... Men efter halva omvägen blev jag rädd att jag kanske hade missbedömt tiden. Så stressad och med snabba steg, gick jag på tom mage, tillbaka mot busstationen.

Funderade på att gå in på matbutiken och köpa en glass, men hoppade det och fortsatte gå. För att jag var inte säker på att jag skulle hinna. Men väl på busstationen, var jag 50 minuter tidig! Så jag köpte mig min glass på pressbyrån istället.

 

Idag har jag tänkt en del på framtiden. Hundar, egna barn... sambo... Ja, mest det. Kommit fram till att jag antagligen aldrig kommer att våga skaffa egna barn. Då jag inte litar tillräckligt på mig själv och min hjärna. Att jag ska klara av att tänka rätt och förtå vad som är viktigast i livet. Att jag inte ska kunna ta hand om det här barnet på bästa sätt. Inte skulle BRY mig om det, när jag kommer in i sådana perioder. Perioder då hjärnan styr mig och jag inte har någon större kontroll...

 

Men jag har ändå drömt. Det mår jag bara bra av. För att, trots att tilliten till mig själv, är mer än förstörd, är allt möjligt i drömmarnas värld. Där kan jag leva och må bra. Klara allt och lite till. Utan att hjärnan förstör för mig =)

 

Nej... Livet är underbart. Nu när sommaren är påväg och solen skiner. Folk är glada. Barn som jollrar, leker och tjoar. Hundar som skäller och bugar i lekinviter. Och folk som sitter och dricker kaffe på trästolarna utanför fiken... Ja, det är UNDERBART <3 Och nu när även JAG lever, kan även jag ta del av det ;)

 

Så. Trots en del tvivel(som jag inte ens tänker NÄMNA idag), har dagen idag, öppnat mina ögon för de dörrar jag nu ställt på glänt :) Kanske klarar jag detta livet. Kanske kan min hjärna börja samarbeta med mig. Eller varför inte lägga sig lite i bakgrunden :P Hur allt ter sig, lär vi få märka. Nu är det iallafall bara två dagar kvar till Tisdagen. Då jag förhoppningsvis får mitt läkarintygintyg ;)

 

Annars. Jag har spelat Bejeweled. Kollat hundar på blocket. Läst lite bloggar... Och så såg vi på "Candyman", mamma, pappa, 13åringen och jag. Vilket tar mig tillbaka... Mer än så, säger jag inte =)

 

Det är en jätteläskig nattfjärill härinne, som stör min koncentration. Så jag hoppas att inlägget blev någorlunda läsbart iallafall :P

 

God natt med er <3

 

 

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2018
>>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skapa flashcards