Livet ur D:s synvinkel

Inlägg publicerade under kategorin Roligt

Av D - 2 juli 2014 21:22

Det finns nog en sanning i det som kvinnan på ätstörningsenheten sa. Man mår bra av att svälta. För att jag saknar det varje gång som jag börjar äta. Jag trivs i svälten. Trivs med hungerkänslan. "Smärtan"... Det är NÅGONTING jag saknar när jag inte svälter.. Eller är det kanske bara en trygghet? Mår man dåligt, så är man trygg(?)...

 

Jag vet inte. Men...

Ja, jag tror vi lämnar det, där :)

Idag har varit en bra dag. En dag fylld av tankar och funderingar. Jag har drömt. Fantiserat och föreställt mig. Jag har längtat och sett framåt... Men jag har också känt saknad, och fått kämpa för att hitta denna saknad i min skalle. VAD det var jag saknade... För att det var inte så klart. Huvudet segt som gummi. Vars trådar knöt sig i varandra. Näst intill omöjligt att reda ut.

 

Och så skriver man texter på texter. Punkter efter punkter... Planeringar, önskemål och drömmar. Tror att jag har uppåt hundra sådana där "kort" nu! Och de bli bara fler.

Och idag i denna sega förvirring och med en hjärna som inte ville hjälpa mig få klarhet, samlade jag ihop alla dessa kort i en enda stor bild och satte som bakgrund på datorns skrivbord...

Så nu behöver jag bara titta där ;D

 

Okej. Annars. Dagen idag.

Jag klev upp vid halv nio imorse. Japp. Idag var en ätandets dag. Jag FICK äta. Det var TILLÅTET =)

Så upp ur sängen och ner för att äta frukost. Jag bestämde mig för att äta lite MER än vad jag brukar. Men bara lite mer... För att annars visste jag att jag riskerar att känna mig tvungen att svälta igen. Att få lust att aldrig äta igen... Om mättnadskänslan blir för stor..

 

Så. En lite större skål med yoghurt.. och så den normala mängden müsli till det. Ett glas apelsinjuice...

Ja, och det fungerade bra. Iallafall vad jag minns nu. Jag kände mig lite mätt. Men inte sädär "ångestmätt" :)

 

Sedan tänkte jag klippa gräset. För att jag hade tråkigt, men kände inga planer på att åka iväg till stan eller gå på promenad. Men klippa gräset, hade jag superlust med! Och nu var gräset tillräckligt högt för att jag skulle klara av att klippa det.

MEN. Däremot var det inte tillräckligt torrt. Alltså. Det var fuktigt i gräset. TROTS att jag stod ut med tråkigheten av att bara sitta och glo. Vänta på att solen skulle hinna torka upp lite... Ja, trots det, var det fortfarande för fuktigt när jag började klippa det!

 

Vissa områden på tomten, gick bra. Gräsklipparen körde utan större problem. Jag njöt av "arbetet", och kände att jag fick ut den fysiska aktiviteten som jag hade längtat efter.

Och nu efter att ha stått och samlat pinnar i ca en halvtimme, från gräsmattan, för gräsklipparens skull, fick jag äntligen börja! ...

MEN så blir gräsklipparen tyngre att skjuta på, och gräset klumpar sig under klipparen... Och så stannar den. Och efter att ha försökt få igång den en stund, utan framgång, märker vi att bensinen är slut(Så antagligen berodde det inte på fuktigheten, trots allt). Fyller på den, fullt. Men får inte igång gräsklipparen!

 

Irriterad och frustrerad. Stressad jag. Försöker några gånger. Ältar det faktum att jag MÅSTE klippa gräset klart imorgon eller idag. För att jag gillar inte att sluta mitti en uppgift. Då det är så svårt att fortsätta på samma ställe. Svårt att komma in på nytt i vad man tidigare påbörjat...

Allra helst när det gäller att klippa gräsmattan. Då gräset växer hela tiden, och jag har såå svårt att se skillnad på saker, om de inte är STOR skillnad på dem! Varav jag väntar tills gräset är LÅNGT, för att kunna se vart jag redan klippt, vartefter jag klipper!

 

Men hinner gräset bli halvlångt och långt, så vet jag inte om jag skulle orka försöka få struktur på klippandet! ...

 

Jaja. Vidare.

Jag accepterade iallafall vad som hänt, och gick tillbaka in för att äta ett mellanmål. Fick bli en liten banan och ja, ungefär en halv deciliter yoghurt. Ett glas apelsinjuice.

Kändes okej. Men lite protest inombords. Något som jag inte brydde mig så mycket om. Jag SKA ju äta nu!

 

Efter det, en dusch. Skulle ju hinna det, innan vi ska åka iväg för att kolla på hus. Mamma, pappa och jag.

Middag. Och sedan bilen till ett litet område ca 30 minuter härifrån.

Huset var NEDGÅNGET och väldigt dåligt strukturerat. Små "fiffiga" lösningar på de problem som uppkommit. Konstiga saker på fel ställen, och VÄLDIGT små rum! ... Trädgården HELT nedgången(!), och området runt omkring, ett rent verkstadsområde! ... Vilken fullträff :P

 

Nej det var ingenting för oss.

Hem igen. Fika med mamma, pappa och 13åringen... Vid det HÄR laget började jag känna på riktigt att jag hade dragit i mig för mycket idag! Jag har liksom känt hela dagen, att jag har lyckats hålla näringsintaget på en lagom nivå. Jag har blivit mätt, men inte överdrivit. Precis som det ska vara. Jag som har så svårt att hålla balansen...

Men nu kände jag inte att jag hade ÄTIT för mycket... Jag hade DRUCKIT för mycket! Jag var medveten om att jag hade druckit både mjölk och juice, som är 45kcal var, per dl. Två glas juice och två glas mjölk. Och i min skalle, kändes bara DET, för mycket.

 

Men jag visste också med mig att jag skulle sluta tänka så. Jag tänker för mycket, helt enkelt. Jag måste börja slappna av, och lita på att min kropp klarar det här själv. Utan för mycket invikande(är det ett ord?) från mig. Jag behöver äta. Jag behöver motionera hälsosamt. Och jag behöver göra saker som gör mig lycklig. Sedan borde min kropp kunna ta hand om resten :) Så länge som jag inte börjar BOBBA i mig mat!

 

Sötsakerna jag tillät mig själv "idag också", störde mig lite grann. Men även där... Jag DÖR inte av att bli fet... om det nu skulle hända ;)

 

Med det säger jag god natt. Långt inlägg detta :P

God natt med er <3

Jo. Jag la ut en annons idag, också. Funderar på att bli hundvakt igen. Saknar ju hundar, och tror att dessa kan ge mig lite livsglädje och den nära kärlek som jag saknar =)

 

 

ANNONS
Av D - 30 juni 2014 12:25

 

Här är 21åringens tårta som hon gjorde till pappas födelsedagsfirande. Gissa om han blev glad när hon hade "skrivit" att han fyllde 25 =P Men så fick han veta att mamma hade gett 21åringen tipset att vända på siffrorna istället =P Inte lika glad =D ... Egentligen fyllde han 48 ;) Men det vill han inte veta ;P

 

Vi hörs ikväll <3

 

 

ANNONS
Av D - 23 juni 2014 21:08

Nu har jag sovit i en timme... Så nu blir det sängen igen. Ska bara blogga först.

 

Om jag nu vill det... Känns bara som om det jag har att dela med mig av, är sådant som inte är så roligt att dela med sig av. Inte så kul att läsa. Sådant som jag egentligen borde hålla för mig själv, eller dela med mig av till någon som kan knuffa mig mot förändring..

Ja, jag vet inte vad jag vill och inte vill dela med mig av. Vad som är värt att säga. Och vad jag bara borde hålla för mig själv..

Men kan väl säga som så, att jag oroar mig en del just nu. Har svårt att få veckan att gå ihop. Svårt att avgöra om jag ska gå åt det ena eller det andra hållet. Jag vet inte vad som är bäst för mig. Och om jag borde se det ur min egen synvinkel och handla därefter... Eller om jag istället borde känna tillit till folk runt omkring mig, och våga se det ur omvärldens synvinkel.

 

I min egen värld...

 

... Ja, i min egen värld... Där är bra, dåligt, och dåligt är bra. Där är smärta och skada, önskat... och välmåendet är överskattat..

Mer än så, kanske jag inte ska säga.. Ni vet ju redan vad detta handlar om. Så det får räcka så...

 

Ja, idag iallafall. Jag vaknade imorse vid halv åtta när klockan ringde. Jag hade ställt den så tidigt idag... Ja, och hela resten av veckan. För att hinna iväg innan mamma och pappa vaknar på morgonen. På det sättet, slipper jag frukosten utan några frågetecken eller konfrontationer. Utan några misstankar..

 

Just idag, skulle mamma och pappa åka iväg till.. Ja, en stad ca en timme härifrån. Så jag tänkte att eftersom att någon röjde i köket på morgonen när jag klev upp, klev jag istället i säng, och väntade tills efter att de hade åkt. Väntade och väntade. Hörde prat... Länge. Tills jag förstod att de blir hemma, och insåg att jag kommer att bli tvungen att slänga i mig lite lunch idag. Allra helst eftersom att jag skulle CYKLA till stan idag! Det är ju ändå 10km dit.

 

Så. Jag klev upp vid tolvtiden. Nej lite tidigare. För att jag satt här en stund först också. Innan jag gick ner på nedervåningen. Kollade väl blocket. Läste en av bloggarna... Ja, jag minns inte.

 

Sedan gick jag iallafall ner. Åt lunch tillsammans med mamma och pappa. Ja, och 13åringen.

Sedan gick jag upp hit igen, och skrev loggbok över min lunch. Räknade och sådär.. Spelade lite Bejeweled. Kollade foton på datorn... Ja, och sådär. Svårt att minnas dessa småsaker, med allt annat skräp spinnandes i huvudet.

 

Klockan 13.40, drog jag på mig cykelhjälmen och började min väg mot stan. Jag minns för några veckor sedan, när jag cyklade. Det var såå tungt! Men inte idag. Nej idag gick det av bara farten. Jag trampade på och tog mig framåt, i en takt som enligt mig, var helt okej... Tills jag blev omcyklad med hästlängder, av en halvknubbig dam, och senare även en rätt så vältränad kille. Ja, då kanske det inte gick så fort för mig, ändå :P

 

Under min sådär 90minuter långa cykeltur, regnade det flera skurar och det haglade pärlor några gånger. Dyngsur, lite lätt darrig i benen, klev en nöjd jag upp för trappan till mitt rum. Räknade ut min cykeltur och förde loggbok.

 

Sedan så kollade jag lite bloggar på datorn. Spelade lite Bejeweled, och åt middag tillsammans med mamma. Gott som tusan...

Lite mer dator, och så ner till tv-soffan för att vila. Satt där en stund. Funderade lite till och från... Och gick sedan upp hit och bäddade ner mig i sängen. Somnade till, lite halvt... Men kände sedan att det vore bra att kliva upp en stund emellan. Så att jag kan sova inatt. Ska ju upp imorgon igen.

 

Så jag säger god natt nu. Nya utmaningar väntar. God natt med er <3

 

 

Av D - 13 maj 2014 21:22

Ja-aww... Klockan är snart halv tio, och mitt huvud är redo för sängen. Det småbråkar lite med mig idag. Lite smått huvudvärk. Men det kunde varit värre. Kommer ihåg när man var liten och ibland inte ens kunde gå i trappan utan att hjärnan höll på att studsa ut ur huvudet på en :P Sådan huvudvärk har jag iallafall inte haft på ÅR! Nu känns den bara ;)

 

Ja. Min dag idag.

Jag klev i vanlig ordning, upp vid halvtio när klockan ringde. Kände mig piggare än igår. Åt samma frukost som jag gör varje dag, och gick sedan som vanligt, upp hit och satte mig vid datorn, i väntan på att ta bussen till stan, som även DET har kommit att bli något av en liten rutin...

Här vid datorn, spelade jag som varje dag, Bejeweled. Kollade hundar på blocket. Lite lägenheter och sådär. Läste bloggarna som jag har lagt till som bokmärken... Ja-a... Undrar om jag gjorde något mer vid datorn idag(?)... Hmm. Hmm. Hmmm...

 

Då vi inte hade någon Rågkuse hemma. Mackan som jag äter till varje lunch, så fick jag åka iväg till stan, även idag, utan någon lunch med mig. Fick köpa ute igen. Och på vägen till stan, var mitt största bekymmer, vad jag skulle äta till mellis. För att jag ville ju ha smoothie som jag äter VARJE dag. Då rädslan att byta mellanmål för rutinens skull(vänja kroppen osv.), gjorde att tanken på annat mellanmål, knöt en knut i skallen på mig.

 

Väl i stan, gick jag direkt till en affär för att köpa lunch och mellanmål. Men på den affären hade de inte några lunchmackor som jag kunde tänka mig att köpa. De hade bara baghuetter(stavning)... och jag ville ju ha ost-och skinfralla som VARJE dag.

Så jag köpte mig en smoothie till mellanmål, som jag alltid gör, och en Latte Kaffe på tetra... som jag även DET, gör VARJE gång. Sedan gick jag vidare till min standard affär och köpte samma mackar som jag alltid köper... och även samma smoothie fast i större format... För att kilopriset var nästan hälften så högt på den.

 

Ja. Så satte jag mig på samma bänk som jag de senaste dagarna suttit på, och åt min lunch. Tog sedan första bästa buss hem. Ja, hade tänkt gå på Cubus och kolla lite idag. Men orken och lusten fanns inte. Och kassen kändes jobbig att släpa på. Så jag såg ingen anledning att INTE åka hem.

 

När jag kom hem, satte jag mig här och spelade lite till Bejeweled. Ren rutin, har det kommit att bli. Tycks det som :P Läste lite mer bloggar. Och kollade lite mer blocket. Lite lägenheter som jag står på kö till. Sedan gjorde jag iordning ett mellanmål. Smoothie med äpple, banan och apelsin... med lite annat gott.

 

Och så började jag kolla upp lite grann, hur min ekonomi kan komma att se ut när jag har flyttat. Sökte lite på internet, och gjorde upp en någorlunda budget. Svårt det där. Men jag har nog precis råd att leva. Så det blir när man går på aktivitetsersättning. Ska ju precis klara sig. Men. Ja-a... Jag blir glad bara av att få känna mig fri och vuxen. Bara av att få något eget =)

 

Ja, och så har jag, då jag mådde dåligt efter maten, finslipat mitt matschema lite. Så nu vet jag ungefär PRECIS hur MYCKET och VAD jag ska äta till varje måltid! Inga frågentecken och ingen ångest... Ja, det är ju min förhoppning. MÅDDE ju mycket bättre efter det schemat iallafall ;D

 

Och nu till kvällen, har jag legat i soffan och sett på tv. Eller ja. Stirrat. Men knappast tittat. Är trött och ska krypa ner i sängen. SKÖNT ;) God natt med er <3

 

"Vad är det som luktar banan?". "Det är mina fötter. Och det luktar INTE gott!"... *Skratt* *Skratt* *Skratt* =D Japp. Jag och 13åringen =P

 

 

Av D - 28 april 2014 21:36

Och den inre konflikten fortsätter!

... Japp. Det känns helt klart som om jag har låst mig i mig själv ordentligt. Inte en endaste liten smula får jag i mig, förutom middagen. Idag hade jag till och med problem att köpa en dricka, när jag satt och väntade på bussen. Hade varken ätit eller druckit någonting, och klockan var närmare halv tre på eftermiddagen. Men efter mycket velande fram och tillbaka, klarade jag iallafall av att köpa mig den där drickan. Och GOTT var det! Fort som självaste f*n gick den ner ;P

 

Det känns inte som om det spelar någon ROLL hur mycket jag diskuterar med mig själv, hur mycket jag funderar på anledningen till detta beteende, eller hur mycket jag försöker övertala mig själv att börja äta "För att jag vill ju inte dö, inte hamna på sjukhus... inte bli smalare... Så varför inte äta? ...".

 

Men nu till kvällen, frågade jag mig själv(ÄN en gång) vad jag egentligen håller på med. Jag ÄLSKAR mat! Ser fram emot att börja laga mat, göra eget godis och baka... Och jag känner att jag VILL äta, lite rätt som det är. Önskar att jag kunde göra det... Önskar att den ANDRA starkare delen av mig, hade kunnat tillåta mig det. Och då jag inte ens hittar anledningen till min svält, och faktiskt NJUTER av naturen om dagarna, borde jag ju egentligen bara kunna trotsa min andra hälft och göra denna svagare del, starkare.

 

Kom igen nu, D! Livet är underbart! Och vad du än är rädd för, kommer du att klara detta ;) Varför göra det svårare än vad det redan är?

Så från och med imorgon(hoppas jag), ska jag börja äta TRE mål om dagen! Ja, det har jag inte gjort på ÅR! Men SKA jag nu börja trotsa mig själv, så ska jag väl göra det ORDENTLIGT!!! ... Ja, just det ja. Det som fick mig att bestämma mig för att vinna mot mig själv i detta hjärnans underliga spel, var att jag nu kämpar mig mot en praktik... En praktik som jag inte kommer att orka ta mig till, om jag fortsätter rasa i vikt. Har gått ner ca två kilo, den här veckan!

 

Så. Jag ska försöka. Vågar inte säga att jag från och med imorgon, kommer att börja äta ordentligt igen. Men jag kan säga att jag ska ge mig själv en chans ;) Annars får jag nog lite sådär motvilligt, prata med någon om det...

 

Ja. Dagen idag. Jag åkte som vanligt, tidigt iväg imorse. Smet från frukosten/ lunchen... Gick med nästan ingen energi, och satte mig utanför någon kyrka. Skrev lite dagbok och försökte övertala mig själv om ett och annat. Diskuterade, "brottades"... funderade.

Då det gör ont att sitta på hårda träbänkar, nu de senaste dagarna, gick jag vidare. Gick ner till hamnen och satte mig i en trädgård av något slag. Längre än så, kom jag inte. Då jag inte orkade gå. HELT slut på energi!

Där satt jag och bara var. Jag gjorde ingenting. Bara tittade omkring mig och lät tankarna flöda...


Tills jag till slut fick nog, och gick till busstationen istället... När jag satt där, efter sådär en halvtimme, kommer en liten mörk kille, kanske nio år gammal, fram och ställer sig i samma bås som jag sitter i. Frågar mig om jag glor på honom. Varpå jag inte reagerar, eftersom att jag tittar åt ett HELT annat håll! Så han frågar igen. Varpå jag tittar på honom och säger "va?". När han då frågar igen, svarar jag bara "Nej. Glor du på mig?". Lite sådär i ett trevligt tonläge. "Stirra inte på mig", säger han. Och jag svarar "Nej, tittar inte du på mig, så tittar inte jag på dig". Efter det, så börjar den här lilla pojken göra ALLT för att få mig att reagera och titta på honom! Börjar fråga mig frågor, sjunga högt och klappa händera och slå. Han börjar tjata på mig. "Tar du min buss, ska jag slå dig", och allt vad han säger. En liten nioåring! Men jag ignorerade honom. Ingen idé att bry sig :)

 

Hemma kollade jag sedan posten. Och igen. Men så kom 13åringen hem med den, efter ett tag... Och gissa vad... INGET INTYG! Nej. Hon skickade det med A-post i torsdags eftermiddag, och det har inte kommit ÄN! Ja, jag vet inte vad. Men det känns inte som om jag kommer att få det där intyget från försäkringskassan. Så jag mailade henne och sa "Det kanske helt enkelt inte går att skicka post från er till mig"... Och så mailade jag personligt ombud, så att hon får hjälpa mig att ta kontakt med psykiatrin... DE kommer ju iallafall att skicka mig det där förb*nnade intyget!

 

Annars. Mormor är här idag. Inte mer med det. Har inte så bra relation till henne.

Jag har spelat Bejeweled. Kollat hundar på blocket. Vattnat mina växter. Jag har läst bloggar... Och så har jag sett på tv :)

 

God natt med er <3

 

 

Av D - 21 april 2014 21:52

Jag börjar med natten. För att usch :P Dessa j*vla nattfjärillar! Jag menar. De får järna vara i mitt rum. Bo här. Sova här... Ja, vara här, helt enkelt. Men behöver de flyga? Och allra helst attackera! Jag sätter hjärtat i halsgropen och flyger upp från stället, varenda gång som de anfaller mig :P

Så. Inatt började de attackera mig. Minst fyra stycken äckliga små nattfjärillar kunde jag hitta i mitt rum, när jag flög upp ur sängen för första gången. De flyger ner på en och sprätter med sina läskiga små vingar. Och sedan bort igen.

 

Men jag somnade iallafall till sist. Det tycktes även fjärillarna göra. För att det blev lugnt och jag kunde inte höra dem flyga längre. Och idag när jag kom hem från stan, sov de allihopa på fönsterbrädan. Fyra stycken, även denna gången. Så det är vällan antalet =P

 

Kvällen igår, var inte så rolig annars. Jag var inte vän med mig själv... Och frustrationen över att inte kunna komma överrens med mig själv... Inte riktigt känna att jag kan kontrollera min hjärna... Eller ens VILL göra det, gjorde att jag bestämde mig för att hädanefter bara lyssna på min hjärna. Alltid lyda den, vad den än vill, och sedan bara dö när jag dör, liksom...

 

Men dagen idag... Ja, jag kan inte heller idag, avgöra vad jag tänker och känner. Om jag har mått bra eller dåligt. Vad jag vill... eller vart jag är påväg...

Ja, jag är helt enkelt inne i en SUPERjobbig period, som jag VET att skulle varit helt underbar och en ren fröjd för livet och mitt välmående, om jag bara hade kunnat tillåta mig själv att sväva på livets bana...

Ja, för att det som händer VARJE dag nu, är att jag stannar upp mitt välmående och börjar tvivla. Hjärnan lägger sig i för mycket och jag FÅR inte må BRA! En av anledningarna är att jag inte kan SE framtiden. Alltså jag kan inte SE mig själv ha ett liv. Ett liv som jag TRIVS med och tycker om. Jag kan inte se mig själv uppnå några drömmar eller klara av de saker som jag borde klara av... Ja, och varför leva och må bra, när det senare kommer att visa sig vara förjäves?

 

Ja, jag vet inte vad anledningarna kan vara. Men min hjärna ställer sig ivägen för livet just nu, iallafall. Men nog om det.

Idag åkte jag till stan. När jag vaknade imorse... Eller ja. Klockan var halv tolv. Då var jag lite stressad och visste inte riktigt om jag skulle hinna till stan. Skulle ju duscha och sådär också. Och det är ju "Söndag"... Men det har ändå blivit som ett slags beroende att åka in. För att.. Ja, det känns som en drog. Jag BEHÖVER komma ut. Få dagarna att gå, och lugna mitt sinne. Ja, trots min hjärnas oförklarliga spel, njuter jag av sommarvärmen. Den vackra blå himmelen, träden med nya knoppar på. Folk som fikar och äter glass. Cyklar och joggar. Barn som leker i lekparken. Hundar som springer i hagen... Och den helt UNDERBARA solen <3

Ja, det behövs inte mycket. Att bara sitta, gå och stå där och stirra. Det räcker gott och väl för mig. Men trots det, är jag JÄTTEförväntansfull inför en praktikplats! Jag är mer än redo att bli aktiverad och få göra nytta ;)

 

Idag åkte jag iallafall in med mamma och pappa. Jag satte på mig en svart skjorta, ett par svarta tajta jeans(Ja, svårt att hitta byxor som sitter bra. Men dessa älskar jag!)... Ja, och så min lilla bruna ryggsäck. Kände mig kvinnlig och snygg :P

 

De släppte av mig någonstans där jag inte visste vart jag var. Men jag gick, med en aning stress i själen, mot vart jag trodde att hamnen låg. Och det var inte alls svårt att hitta =) Sedan satt jag i hamnen en stund. Men tröttnade omgående och gick vidare. Idag gick jag mest. För att jag hade ingen ro i sinnet att sitta stilla. Men stannade till en stund och satt och tittade på antingen kanoter eller kajaker. Korta små båtar som man sitter fast i. De hamnade upp och ner flera gånger, men lyckades vända sig rätt, utan att ramla ur... Kanske vet ni vad jag menar(?)... Men de försökte iallafall ta sig uppför forsen. Och SOM de KÄMPADE! Intressant att se =)

 

Sedan gick jag vidare. Bestämde mig, efter MYCKET velande fram och tillbaka, att köpa mig en glass. Sista innan jag slutar med godsaker. Men då planen snarare handlar om att sluta äta helt, så försöker jag nu övertala mig själv om att jag VILL leva. Borde TILLÅTA mig själv att äta. Borde VÅGA må BRA. Inte lätt, då jag egentligen inte vet varför jag tänker och känner som jag gör... Det borde väl bara vara att må bra, när det ändå är så verkligheten ser ut...

 

Men men. Glass åt jag iallafall =D Sedan gick jag och väntade på bussen. VARMT var det då. Så jag tog en promenad. Fläktar ju lite mer ;) Sedan väntade jag igen... Och väl hemma har jag ätit mat. Kebabrulle :P Ja, middagen är inget större problem. Då jag äter tillsammans med familjen. Hur dåligt jag äter eller hur jag känner... Det vet de inte om...

Sedan har jag spelat "Bejeweled", läst bloggar. Slumpat bland bloggar. Och vi har sett på film. Mamma, pappa, 13åringen, 19åringen och jag. "Tekken" såg vi. Rätt så bra. Men kampsport är väl inte riktigt min grej. Inte på film iallafall! Har dock gått på karate själv :) En familjegrej =)

 

Och med det, säger jag god natt. God natt med er <3

 

 

Av D - 18 april 2014 21:34

Idag har jag varit väldigt fotoinriktad. Redigerat foton efter foton, och experimenterat lite grann. Man får en sådan inspiration från andras bloggar, och det är så kul att hålla på!

 

Jag har saknat min hund lite grann. Längtat tills jag kan börja träffa hundar om dagarna. Sett fram emot en praktikplats på något hunddagis...Och jag har bestämt mig för att ta en trip till stan imorgon. Gå lite i hamnen. Utforska lite nya gator och områden, och titta på lite hundar, folk och barnvagnar. Drömma mig bort till framtiden, och bara fantisera lite grann. Jag ska ta det lugnt en stund och bara njuta av solen... Hoppas det blir sol, bara! Sminka mig och framhäva mina ögon... Se om jag kan få en sådan där underbar dag igen! Medans jag får tiden att gå fram tills på tisdag ;)

 

Oj. Nu blev det visst morgondagen istället :P Men men. Blivet är blivet =P Nu tar vi dagen idag ;)

 

Hmm... Om jag nu kan minnas :P

Jag minns iallafall att dagen började med att jag satte mig och spelade Bejeweled i brist på annat... Nej förresten. Jag började med en dusch. Sedan satte jag mig och spelade. Funderade och väntade på att 17åringen skulle säga någonting om sin påskpresent... "Hade hon sett den ännu?", "Struntar hon bara i den?", "Blev hon inte glad?", "Bryr hon sig inte?"... "Eller är hon bara otacksam?". "Kan hon ha varit inne i sitt rum så många gånger, men ändå missat den?"... Ja, jag visste inte VAD jag skulle tro. Hon sprang ut och in i sitt rum hela morgonen, men hon hade inte ännu NÄMT sin present! Inte ens när jag gick FÖRBI henne!

 

Men så efter mycket om och men, när jag satt härinne och tråkade. Åt påskgodis utan att vara sugen... Ja, och bara VAR... Då kommer hon in. Säger tack. Pratar lite och går igen. Inte mer med det. Och det var bara för att mamma frågade henne om påskägget! Så jag vet inte... Har inte HON något intresse, så tappar ju jag lite det också. Nästa år blir det väl bara 13åringen :)

 

Annars så har jag som sagt pysslat en del med foton idag. Jag har läst lite bloggar. Hittat några nya bloggar att läsa. Jag har bloggat själv...

 

... Ja-a... Känns som om jag inte har GJORT så mycket idag! Nu till kvällen, såg vi på film. "Den fördömde" med Rolf Lassgård. Ja, den näst sista, tror jag. Och sedan såg jag på liten del av "Let´s dance", innan jag gick upp hit igen.

 

Jo, just det ja! Nu när jag kommer ihåg det! För det första, dök en nattfjärill ner i vatnet på diskbänken, medans jag höll på och diskade. Hemskt! Då jag är livrädd för alla flygande småkryp! Ja, förutom myggor och flugor. De är bara irriterande. Men jag är störträdd för allra helst fjärillar och trollsländor. Humlor och getingar. Bromsar... Ja, ALLA hemska små bevingade småkryp! Och så dyker den ner i vattenpölen på diskbänken och bestämmer sig för att FASTNA där =P Jag går och hämtar mamma, så att hon får ta bort den åt mig =D Japp, hemska ting =P

 

Ja, och för det andra, fick jag ett mysterium av mamma i present idag. Påskpresent. Hon hade köpt ett jättekonstigt linne, med typ en slags halskrage(eller något) som hänger under armhålan :P Och HUR jag än försökte sätta den där "kragen" eller vad det nu var, så verkade det HELT fel =P Jag kunde bara inte få på mig det där mystiska linnet RÄTT =D Är man duktig då, så säg :P  Ibland kan kläder vara skumma =P Svåra att få på sig rätt xD

Jag får helt enkelt försöka igen och igen och igen. Klura på det tills det känns rätt ;)

 

Och med det, säger jag god natt. God natt med er <3

 

 

Av D - 12 april 2014 23:14

Helgerna är ju alltid en dag mittemellan, liksom. En dag av ingenting. Jo, jag trivs bäst med vardagarna just nu, och mina helger går ut på att vänta in måndagen...

Idag sa jag med ett stort leende på läpparna att "Snart är det måndag". Mina föräldrar blev lite förvånade över att jag blev så glad för att MÅNDAGEN ska komma! För att för dem är ju helgerna dagarna som de ser fram emot. De få dagar i veckan, som de faktiskt kan pusta ut och vila. Göra vad de känner för och LADDA inför den nya veckan!

Och jag vet. Jag har ju också haft vardagarna fulla av arbete. Ja, jag har ju gått i skolan. Och då var även JAG en av dem som ÄLSKADE helgerna! Men nu när jag befinner mig där jag faktiskt gör i livet, vill jag bara ha vardag. För att vardagarna är de enda dagar som jag har en chans att ta mig dit jag vill. Arbetsförmedlingen och försäkringskassan för praktik. Hyresbolag eller liknande för egen bostad. Personligt ombud för hjälp med kontakten... Och om saker VERKLIGEN skulle krisa(!)... Vården för att få hjälp att ta mig upp när jag faller ner.

Helgen är för mig, bara ett par dagar att sega. Att ta sig igenom helskinnad. Ett par dagar där allt står stilla. Ett par dagar av ingenting...

 

Ja. Nog om det. Det jag egentligen skulle skriva, var att dessa helger HÄNDER inte så mycket! Så det finns inte heller särskilt mycket att SKRIVA om. Inte för att det gör det någon annan dag heller. Men ändå. Det blir ÄNNU mindre på helgen!

Men egentligen bryr jag mig inte. För att jag skriver ju trots allt för mina minnens skull. Och jag skulle lika gärna kunna skriva det i ett dokument att kunna läsa i om några år. Men det är ju så mycket ROLIGARE att blogga! Det blir snyggare. Mer välorganiserat... Ja, och så har ju folk CHANSEN att läsa om mina dagar och ta del av min vardag, precis som jag! OM de nu skulle råka bli eller vara intresserade.

Men det ÄR inte särskilt viktigt för mig. Det är ju klart att det uppskattas om man får känna sig intressant. Men då vill jag ju såklart att de blir intresserade av det jag skriver. Och inte att jag ska skriva någonting så ATT de blir intresserade!

Nej, jag är nöjd bara jag faktiskt skriver. För att det är guld värt. Jag BEHÖVER skriva. Jag BEHÖVER minnas... Och jag BEHÖVER kunna återuppleva. Och dessutom är min blogg som en bebis för mig. Den ligger mig såå kärt om hjärtat. Liksom de få besökare som tittar in då och då. Och kanske slänger in någon kommentar! Tack Käraste Annie och T.

 

Oj vad långt jag babblar om ingenting =P Men vad har man annars att babbla om på dessa dagar av just ingenting =)

 

Ja, jag ska ju såklart som bloggen lyder, nämna vad jag gjort idag, också ;) ... Ja och det var ju lättare sagt än gjort :P Minnet är ju som bortblåst ibland. Och jag får väl snällt ta och gissa mig till dagen :P Halvt som halvt!

 

Jag vaknade iallafall och klev upp imorse när jag hörde att mamma och pappa körde iväg på våran grusväg utanför huset. De skulle och handla. Så jag passade på att sno duschen medans de var borta. Blev sedan pålurad att hänga tvätten. 17åringen kom in till mig och sa att mamma hade sagt att NÅGON skulle hänga tvätten klockan halv ett. Snäll som jag är, tog jag såklart på mig den uppgiften. För att, ska det bli gjort, så ska det bli gjort. Så enkelt ÄR det ju =)

Men sedan när mamma kommer hem och frågar mig om 17åringen hade hängt upp tvätten nu, så fick jag veta att det tydligen var HON som skulle ha gjort det :P Lilla latoxen =D Jaja. Jag gjorde det gärna. Så ingen fara skedd ;)

 

Efter tvätten, tog jag mig an att plocka ur diskmaskinen, medan jag väntade på att få ett sms från mamma "Kaffe tack". För att då betyder det att de snart är hemma så att vi kan äta lunch. Klockan halv två eller två, kom de hem, och vi åt lunch tillsammans.

 

Annars har jag suttit härinne på mitt rum idag. Jag har sjungit. Och idag gick det faktiskt bättre. Mindre spänd, kanske :) Jag har läst bloggar. Kommenterat till käraste T. Och fått reda på lite om hur det går för henne på sjukhuset. Fått lite tillbakablickar på hur JAG hade det! Och jag har kunnat relatera till hennes upplevelser. Ja, hon har kommit att bli en viktig vän i mitt liv. Hennes resa känns som MIN resa! Och den är PRECIS lika viktig för mig, som min egen! Därför kollar jag in på hennes blogg oftare än oftast. Måste ju se hur det går och kommentera hennes inlägg på mitt egna lilla vis ;)

 

Och så har jag suttit och tråkat framför Bejeweled. Kollat hundar på Blocket. Jag har bäddat rent min säng. Skönt att bädda ner sig inatt ;) Och nu på kvällen har vi sett på film tillsammans. Pappa, mamma, jag och delvis 19åringen. Ätit tårta och godis. Fråga mig inte varför tårta. För att det vet jag inte. Föräldrarna mina kände väl för det :P Inte mig emot =P

 

Nu blir det sängen. Bara en helgdag kvar. Sedan blir det måndag, och ett steg närmre mitt efterlängtade läkarintyg. Vilket tar mig ett minimisteg närmre en praktikplats ;) God natt med er <3

 

 

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

Vill du följa mig? :)

Följ Livet ur D:s synvinkel med Blogkeen
Följ Livet ur D:s synvinkel med Bloglovin'

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2018
>>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se