Livet ur D:s synvinkel

Inlägg publicerade under kategorin Roligt/ tokigt om mig

Av D - 17 oktober 2014 23:18

Ja-ha.

Då blir det lite bloggning nu då.

Har svårt att slappna av och ta mig till att blogga. Men sängen kallar..

 

Jag börjar från natten igår, och tar mig till nuet. Om man säger så.

 

.. Igår var ju en jobbig kväll, när det gällde min nya matstruktur. Jag tänkte alldeles för mycket. Kände mig pressad. Orolig. Osäker... Det var en enda röra i mitt huvud..

 

... Okej. Där tog det stopp. Men det finns ju i gårkvällens inlägg.

Men...

Nej, sorry... Jag tycks inte kunna minnas gårnatten så väl...

 

Får väl hoppas att jag kan minnas denna dagen, iallafall.

Jag vaknade vid kvart i åtta, av larmklockan. Klev direkt upp och började koka gryngröt.

Det gick bättre denna gången. Och det blev lite mer i min smak. Konsistensen och sådär...

Men däremot brände jag mig som f*n på skålen som jag värmde gröten i. Jag har fått en står hård bubbla på pekfingret, som ömmar när jag trycker lite lätt på den.

 

Aj. Aj. Aj...

Efter gröten, blev det upp och bädda ner sig igen. Halvsov eller sov en stund till. Och så när klockan blev tio, gick jag ner och hämtade mig ett äpple och ett glas juice.

Vid det här laget, hade precis en av bilarna utanför vårt hus, kört iväg längsmed grusvägen. Frågan om det var bara pappa som åkte eller ifall jag nu var ensam hemma, slog mig. Men jag tänkte inte mer på det. Det spelade ju inte så stor roll, när jag ändå tänkte ligga nerbäddad till tolvtiden som alltid.

 

Så låg jag där en stund.. Funderade kanske lite grann. Antagligen på hur jag borde äta. Att jag inte fick ihop det, det eller det. Inte vågade äta det, det eller det, vid den, den eller den tiden. Inte byta ut det, det eller det. Då jag inte ville missa det, det eller det vid just den tiden. Att byta ut NÅGON näringskälla, kunde ju betyda att kroppen inte får samma näring VARJE dag(!)...

 

Ja, jag vet inte. Det är svårt att förklara hur jag tänker och känner. Men det är en rädsla för att inte få i mig samma sak varje dag. För att inte kunna äta med samma tids mellanrum varje måltid... Och att inte äta tillräckligt varierat, så att jag får i mig allt jag behöver. Samtidigt som jag har svårt för att byta från en slags måltid, till en annan. "För att då får jag ju inte i mig samma sak som igår". Svårt för att äta samma slags livsmedel(eller sånär samma) två gånger per dag. Då det kanske blir för mycket av någon slags näring då...

 

Ja. Men jag går vidare.

Tydligen råkade jag somna till, någon gång där efter tio. Och vaknade sedan vid tio i elva och såg att min mobil blinkade. Kollade. Och det var mamma som hade messat "Kaffe sex koppar tack"... Det var fem minuter sedan. Och när som helst kunde de vara påväg in genom ytterdörren och förvänta sig kaffe(!).

 

... På med morgonrocken. Ner för trappen. In i köket. Och helt nyvaken, under stress, försöka förstå vad jag gjorde när jag spolade vatten i perkylatorn(stavning). Och sedan räknade mått efter mått, i all hast.

... Upp för trappen igen. Och snabbt som jag vet inte vad, börja dra på sig kläderna.

 

Mamma och pappa kom hem medans jag fortfarande höll på att klä på mig, och sedan blev det lunch tillsammans.

... Efter lunchen, gick jag upp till datorn. Vattnade mina växter... Och sedan läste jag nog lite bloggar. Kollade mailen och blocket... Och spelade kanske lite ColourChain...

.. Jag minns även att jag började kolla upp lite gamla diagram och sådant som jag hade gjort FÖRRA gången som jag gick igenom en sådan här period. Ja, förra gången som jag hade PRECIS det här problemet med ätandet! ... Bara för att se om jag kunde få lite ny förståelse och kunskap om dessa saker som jag är så rädd för. Och därmed våga äta. Våga variera min kost. Våga äta samma sak två gånger under en dag. Inte vara rädd för att äta med liiite varierat tidsmellanrum...

 

...Jag vet inte... Allt det där kollade jag ju inte upp. Bara typ vad  som är bra och dåligt att äta. Vilka näringsämnen som är mer eller mindre bra... Samtidigt som jag försökte övertyga mig själv om att jag inte behövde VARA så noggrann. Orolig. Då jag egentligen kan äta ALLT. Bara det är i lagom mängd.

... Men allt det sista i förra stycket, är saker som jag VILL kunna lära mig, däremot.

 

.. Kort därefter, var det dags för mellanmål nummer två. En knäckemacka med någon slags "tubost".. Ja, ost på tub :P och ett par otillagade falukorvskivor på. Har aldrig testat den kombon förut. Men det var väldigt gott =) Och så ett glas juice till det.

 

... Och det var HÄREFTER som det blev för mycket, och för mig, helt oacceptabelt. Jag insåg att jag inte kunde tillåta mig själv att HA det sådär. Man får nog ta och välja ibland, på den fysiska och psykiska välhälsan. Och jag sitter ju trots allt inte i sjön med min vikt, heller. Och inte heller mår jag dåligt på ANDRA sätt, rent fykiskt, av hur jag äter... Så. Det är inte värt det.

 

... Jag satt nämligen häruppe på rummet, efter att ha fått för mig att jag måste räkna ut när jag bör äta nästa gång, för att få PRECIS lika långt mellan restrerande dagens måltider. Det vill säga, lika långt mellan lunhen, mellanmål nr2, middagen och kvällsmaten.

Försökte räkna EN gång.. Det blev fel. En gång till. Fel igen. En tredje, fjärde och femte gång. Frustrationen steg. Bubblade. Jag försökte igen, och igen och igen. Beredd att gå på promenad. "Men jag MÅSTE ju räkna ut när jag ska äta resten av måltiderna, först!" .. Och det blev bara FEL, FEL, och FEL! HUR jag än gjorde, blev det olika låg tid mellan alla målen. Eller två av dem. Och jag KUNDE bara inte ACCEPTERA att det var en kvarts skillnad någostans(!)...

 

... Jag satt väl i någon timme. Och lyckades aldrig få det rätt. Insåg hur befängt det var att hålla på med en sådan sak. Hur onödigt dumt det var att känna ett sådant tvång, "på grund av vad? Rädsla?" ... Men jag KUNDE inte tillåta det SKE. Att jag åt med olika tidsmellanrum(!)...

 

... Men jag la mig iallafall på sängen. Bestämde mig för att gå tillbaka till "frukost, lunch och middag... och kvällsfika tillsammans med mamma och pappa, varannan vecka" ... För att, så är jag van att äta. Och där kan jag hantera mig själv. Ja, bättre än nu, iallafall! Jag har ju mina "tvång" eller vad man ska kalla det, DÅ också.. Men inte ALLS i samma utstreckning och intensivitet! Och inte heller så att det blir jobbigt på samma sätt.

 

Tankarna gick dock. Om att jag faktiskt VILLE kunna äta mellanmål. Då det, rent fysiskt och i småätar - och stressätarperspektiv, är BARA positivt... OCH eftersom att DET var vad jag hade planerat! Ställt in mig på, och sett fram emot...

"Men det skulle aldrig gå..."

 

Det var kallt och jag frös. La mig på sängen och drog morgonrocken likt en filt, över mig. Kurade ihop mig ordentligt, och vilade hjärnan ett tag. Kände hur trött jag blev. Hur stilla och tyst det blev.. Rent känslomässigt...

 

Sedan blev det ner för middag. Idag skulle det bara bli PanPizza och Pirog. Jag tog en av varje. Lyckades bränna sönder tandköttet lite... Japp. Att bränna sig. Dagens otur.

... Efter det. Upp hit och hämta dagboken, punktlisteboken och mina två pennor. För att sedan sätta sig vid tv:n. Tillsammans med mamma.

Mamma halvsov iochförsig. Men jag var ändå inte så med. Jag funderade fortfarande på kosten. Alla dessa måltider. Hur jag ville äta och vad. Hur jag INTE kunde äta(!)... Och det faktum att tanken hade slagit mig, att jag kunde ju åtminstone äta ett KVÄLLSMÅL utöver det andra! "Men hur skulle jag lägga upp mina måltider DÅ?" "Vad skulle vilken måltid innehålla DÅ?" ... Ja, och så alla dessa återvändsgränder med "kan inte" vågar inte" vill inte" ... borde inte" behöver" behöver inte" Det går inte" ... Ja, och alla frågetecken om de saker som jag inte förstår.

 

Så. Nej. Inget kvällsmål. Inget annat än det jag är van vid... ÅTMINSTONE inte förrän jag har flyttat till eget, och får FULL kontroll över både mattider och vad jag stoppar i mig! Ja. Inte för att DET kommer att göra av jag vågar mer och inte låser mig!

... Japp. Det känns jobbigt. Men så är det...

 

Fika tillsammans med mamma och pappa. När han hade kommit hem från jobbet. Och Idol på tv:n...

 

... Nu blir det sängen. God natt med er <3

 

 

ANNONS
Av D - 26 augusti 2014 20:05

Jag har varit kissnödig halva dagen.. Men har jag gått på toa då? ... Nej. Inte alls.

.. Någonting som har hängt med sedan barnsben. Toaletten har alltid funnits högst femton meter bort. Då vi bodde superlitet. Men istället för att ta stegen till toan, har man suttit ner på huk och försökt hålla sig.. Ja, DET gör jag inte nu! Låter det gå så långt att jag måste sitta på huk :P Inte bra att hålla sig... Jag vet..

 

Men från något ointressant, till någonting annat.

... Vet inte om jag vill prata om det. Nämna det just idag. Har inte särskilt stor lust... Orkar inte fundera. Tänka.. Bry mig... Anstränga mig...

 

... Så vi går vidare. Kanske dyker det upp ändå, under inläggets gång.

Dagen idag.

Hmmm.. Tråkigt, som vanligt. Jag har typ bara...

 

Nej, USCH. Vilket skitinlägg detta blir. Jag har liksom ingen lust. Men eftersom att det är en rutinaktivitet att skriva om varje dag, varje kväll, är jag envis nog att göra det idag också.

 

Mamma åkte iallafall iväg till pappa på sjukhuset, klockan tio imorse. Eller om den var halv tio. Vet inte riktigt.

Men det var iallafall inte aktuellt, vad som var sagt igår. Han blir kvar på sjukhuset i några dagar, och skickas kanske tillbaka till det sjukhus där han blev transplanterad för tre år sedan, om några dagar. Så det var ju lite tråkigt. Nu ska han iallafall få penicillin på dropp i några dagar. Varför han ska vara kvar.

 

Mamma har iallafall inte kommit hem ännu. Men jag räknar med att hon kommer hem runt nio idag också. Likt igår...

 

Annars. Min dag har jag spenderat i sängen. Ja, jag har legat halva dagen i sängen. Ytterligare lite tid PÅ sängen... Och resten vid tv:n och datorn. Blocket hundannonser. Kattannonser... Mailen... Lite bloggar... Jag har spelat Bejeweled..

 

... Och jag har känt mig INTE ALLS redo för en praktikplats! Nu när jag fick ett mail från min handläggare på arbetsförmedlingen, och insåg att det kunde faktiskt bli av snart. "Är jag redo för det vuxna livet och ansvaret återigen?" ... "Klarar jag av att behöva prata med folk, att känna pressen att göra saker och ting på ett bra sätt, efter regler?" ... "Kommer jag att våga ta steget?" ... Japp. Läskigt. Det känns som för mycket på en gång..

 

Annars har jag suttit vid tv:n och stirrat. Haft lite ångest. Men tror inte att det störde mig så jättemycket. Vad som stör mig, är att inte ha någonting att GÖRA. Ingen MENING i mitt liv.. D-E-S-P-E-R-A-T-I-O-N. Jag VILL ju så mycket. Men GÖR så lite. Drömmer så mycket. Men åstadkommer så lite... Jag är 24. Jag var knappt 20 när drömmarna började blekna..

 

Men iallafall. Jag har tagit en MASSA foton med systemkameran. Japp. Batteriet dog. Jag testade inställning på inställning. Lärde mig mer. Samtidigt som jag inte fattade eller ens kom ihåg vad jag tryckte på...

Och så har jag försökt få kamerabatteriet att ladda. Men laddaren tog inte emot ström på NÅGOT sätt. Försökte än det ena, än det andra. Men ingen reaktion. Min tillfälliga bärbara dator, all over again...

Men så tog jag fram info om laddaren på internet. För att se om det var någonting jag missade. Och där såg jag någonting om att man kunde använda en nokialaddare till denna. Så jag öppnade min skrivbordslåda och hoppades att jag hade en gammal laddare där... Och jackpot!

Testade. Och den lilla lampan började lysa rött! Problem löst. Nu får vi bara hoppas att batteriet blir laddat också!

 

Fick ett mess från Xsambon... Okej, här kommer det som jag inte hade ork att prata om... Men jag nämner det kort ;)

Xsambon messade och meddelade att han kanske inte behövde flytta tillbaka till H*vetets stad. Att han kanske kan få en lägenhet fixad till sig, i staden som han jobbar i nu... Och så sa han att jag gärna får flytta hem till honom ändå om jag vill. Jag har ju inte sagt till honom ännu, att jag inte har några planer på att flytta längre..

Men grejen är den... Att jag skulle säkert gärna fortfarande flytta ihop med honom... Och jag bryr mig inte alls om vad A-K säger...

Inte heller vad mina föräldrar tycker... Men något som jag inte kan låta bli att bry mig om... Någonting som jag inte bara kan köra över, är deras känslor. Hur de mår..

Jag såg hur dåligt de båda började må... Hur oroliga och rädda de blev för min skull. När jag berättade att jag ville flytta tillbaka. 35mil ifrån dem. Till staden där helveltet gjorde sig påmint gång på gång... Och jag kan VERKLIGEN inte göra så mot dem!

 

Men Xsambon sa idag(när jag förklarade mitt tvivel), att han håller en plats till mig ändå. Ifall att jag vill komma tillbaka... Gå vidare kära du. Det är vi båda värda =) Ibland fungerar det bara inte... Om vi inte kan vänta i ett år på varandra. Då alla parter kan känna sig trygga med min flytt ;)

 

Med det, säger jag god natt. God natt med er <3

 

 

ANNONS
Av D - 5 maj 2014 17:03

 

Det är så kul att min lilla nyfödda vattenmelonplanta fortfarande lever! Jag trodde först inte att det skulle gå, när det tog hela två veckor för den att ens titta upp ur jorden!

Men å andra sidan, planterade 21åringen och jag, ett solrosfrö ur pappas frukostflingor, när vi var små :P Och det blev en stor solros! Mitti mammas kruka med andra växter =D

 

Vi hörs ikväll <3

 

 

Av D - 4 maj 2014 23:16

Idag har verkligen varit en fullspäckad dag... Så vi tar det från början ;) ...

 

... Ja, om jag nu kan minnas början :P

 

Jag åt iallafall som vanligt, frukost klockan halv tio. Vid bordet satt även pappa och 22åringens kille. Idag på mycket bättre humör än igår. De pratade med varandra precis som innan. De drack kaffe och själv åt jag youghurt och musly... Som jag gör varje morgon. Bra med rutiner nu i början ;)

 

Efter frukosten, diskade jag. Och pappa och jag kom fram till att jag skulle åka iväg och handla en vända, efter att jag hade städat klart. Jag skulle dammsuga hela nedervåningen. Då mamma och mormor kommer hem från Holland idag.

 

Så jag dammsög. Pappa fixade och donade, han också. Sedan gjorde vi upp en handlingslista. Satte mig vid datorn en stund... Vid tolvtiden, åt vi lunch. Pappa, 13åringen och jag. Diskning igen. Lite iodningplockning på diskbänken och tömning av soporna.

 

Efter lunchen, väntade jag bara ut tiden. Satt här och kollade blocket, läste bloggar... Ja-a. Jag minns inte.

Sedan var det dags att gå till bussen. Denna gången VÄLDIGT stressad! Ja, jag gick en kvart senare än vad jag brukar göra... Gick fort, fort, fort... Och kom dit tio minuter innan bussen skulle gå. Onödig stress.

Väntade, väntade och väntade. Härligt att komma på bussen. Satt och njöt av den varma solens strålar i ansiktet. Härligt =) Ville inte kliva av.

 

Jag bestämde mig för att kliva av på busstationen och sedan promenera till köpcentret därifrån. Då jag hade FÖÖÖR mycket tid mellan ankomsten och bussen hem! Men då det inte går så mycket bussar en söndag, blev jag stressad. Blev nämligen osäker på om jag hade räknat fel på tiden och inte ALLS skulle hinna både gå till köpcentret, plocka det jag skulle ha i affären, stå i kassan OCH promenera till närmaste busshållsplats!

 

Så jag började, med andan in halsgropen och snabba, långa steg, promenera mot köpcentret. På tio minuter, hade jag tagit mig dit... ALLDELES för tidigt! En timme tills bussen går...

Så gick in på affären och köpte mig en smoothie. Världens godaste! Satte mig på en sten utanför, och drack/åt den till mellanmål ;)

Sedan tänkte jag att jag fortfarande har fööör lång tid på mig att handla. Så ville få tiden att gå. Gick in på en klädbutik och kollade lite. Men blev plötsligt stressad IGEN. Jag skulle kanske inte alls hinna. Tänk om kassakön var lång, osv...

 

Så in på affären for jag. Började superstressad och alldeles trögt förvirrad, försöka hitta allt som jag skulle ha, i denna labyrint till affär. Fram och tillbaka bland hyllorna, springer jag likt en yr höna :P Stressen gjorde att jag till slut bara tog någonting. Det första jag såg, som liknade det jag skulle ha. Jag måste ju hinna till bussen och jag har bråttom!

 

Kassakön var som tur var, kort. Jag var först ;) Betalade för mig... och konkade sedan dessa tre relativt tunga kassar till närmaste busshållsplats. Och gissa vad! ... 20 minuter för tidig! 20 minuters väntan vid denna blåsiga, kalla busshållsplats! Oroliga jag...

 

Väl hemma, blev det en del häng vid datorn. Lite Bejeweled och allt annat som jag brukar hitta på framför datorn. Sedan började 19åringen och jag, att göra pannkakssmet. Så blev det till att steka pannkakor i två timmar, för min del. Kul kul. Nej, men faktiskt. Inte helt fel ;) Tycker om att laga mat. Men kanske inte sådär länge! Men blir väl lätt så, när man är såhär många.

 

Åt mat, och väntade sedan in mammas och mormors ankomst. När de kommit, var det en hel del prat om deras resa, och efter mycket om och men, blev det gófika ;D Mums.

 

"Beck"filmen på 4an, och nu blir det sängen ;) God natt med er <3

 

 

Av D - 30 april 2014 22:54

Idag har jag inte suttit här särskilt mycket. Jag har haft fullt upp, i princip hela dagen, med pauser framför tv:n. Men jag har iallafall kollat lite hundar på blocket och läst bloggar... Mer minns jag inte om jag har gjort på datorn idag. Tror jag var inne och kollade lägenheter tidigare idag... Och så har jag skrivit ut ett foto på mig, 25åringen, 22åringen och 21åringen som små. Jag är väl ca 3-4år på det fotot =) Det var i färg från början. Men jag har nu gjort det lite suddigt, lagt till lite skärpa och gjort det svartvitt. Japp. En helt UNDERBAR bild!

 

Men nu till dagen idag ;)

Jag ställde klockan igår, ifall att jag skulle försova mig så att jag missar min frukosttid... Ja, det känns tryggast och enklast att följa schemat på tid ;) Så klev jag upp vid halv tio imorse. Tog fram en lagom stor skål. Ja, rymmer väl 1,5dl eller något. Gjorde iordning en skål med youghurt och musly. Och till det, tog jag ett litet glas juice.

Det känns så BRA att äta! Att veta NÄR man ska äta och ungefär hur mycket. Inga frågetecken och inget småätande :) Då kan jag matvägra mellan måltiderna ;P Det är ju bara bra. Ingen skada skedd =) Och en annan sak som känns såå bra, är att jag inte äter så mycket onyttiga saker! Idag var det enda onyttiga, ett par små hemgjorda chokladbollar till mitt kvällskaffe ;)

 

Ja. Medans jag åt och även en stund efter, satt jag vid tv:n och stirrade på något program som inte ALLS föll mig i smaken! Men hade inget annat för mig.

Sedan blev det lunch med pappa och 17åringen. Det var lite tidigt egentligen. Men pappa skulle till jobbet, så jag åt tillsammans med honom, innan han drog.

 

Efter lunchen, tog jag en dusch, för att sedan i princip direkt börja städa. Ja, mamma hade bett mig att tvätta av alla dörrar, dörrkarmar, handtag och lysknappar. Ja, hur många dörrar kan ja ha tagit idag? Säkert närmare 15-20 stycken! Och imorgon har jag ÄNNU fler kvar att ta! För att jag var tvungen att ta en paus för att fylla på med energi.

 

Första gången på LÄNGE, som jag lever idag! Jag menar. Verkligen LEVER! Jag kände mig så fri. Så levande... Så vuxen och påhittig. Jag tog egna initiativ... Ja, jag var den jag VILL vara ;)

Till mellis, gjorde jag iallafall iordning något smoothie(stavning)liknande. Lite banan, ett halvt äpple, några russin(ett misstag:P), lite naturell lättyoughurt och så en hel del apelsinjuice. Så mixade jag det.

Det blev gott. Väldigt gott, faktiskt. Om man inte drack för mycket av det ;) Det enda som var lite halvvidrigt, var russinen :P Önskar det funnits vindruvor hemma istället.

 

Så såg jag på lite tv och vilade mig. Sedan blev det "bakning". Jag slängde ihop några chokladbollar. Men guuud vad jag misslyckades! Råkade hälla i typ en halv kopp kaffe, istället för två matskedar! Så det blev ju väldigt geggigt. Ville rädda upp situationen genom att dubbla resten av ingredienserna. Men det hjälpte inte. Nej, fortfarande helt omöjlig att göra bollar av :P

Så ner med smeten i soporna och börja om igen. Slöseri, slöseri =P Men jag lyckades ;D Till slut så!

 

Ja. Sedan såg jag på lite mer tv, tillsammans med 13åringen. Kokade lite varmkorv till middag... Och efter det, en film "Pretty Woman" eller något sådant. Med ett par chokladbollar och en kopp kaffe ;)

 

Ja. En lyckad dag, och jag känner mig förväntansfull inför nästa. Livet kan bara bli bättre. Och jag är påväg framåt ;)

 

God natt med er <3 Från en idag, tanketrög bloggare. Japp det var svårt att skriva detta inlägg :)

 

 

Av D - 18 april 2014 21:34

Idag har jag varit väldigt fotoinriktad. Redigerat foton efter foton, och experimenterat lite grann. Man får en sådan inspiration från andras bloggar, och det är så kul att hålla på!

 

Jag har saknat min hund lite grann. Längtat tills jag kan börja träffa hundar om dagarna. Sett fram emot en praktikplats på något hunddagis...Och jag har bestämt mig för att ta en trip till stan imorgon. Gå lite i hamnen. Utforska lite nya gator och områden, och titta på lite hundar, folk och barnvagnar. Drömma mig bort till framtiden, och bara fantisera lite grann. Jag ska ta det lugnt en stund och bara njuta av solen... Hoppas det blir sol, bara! Sminka mig och framhäva mina ögon... Se om jag kan få en sådan där underbar dag igen! Medans jag får tiden att gå fram tills på tisdag ;)

 

Oj. Nu blev det visst morgondagen istället :P Men men. Blivet är blivet =P Nu tar vi dagen idag ;)

 

Hmm... Om jag nu kan minnas :P

Jag minns iallafall att dagen började med att jag satte mig och spelade Bejeweled i brist på annat... Nej förresten. Jag började med en dusch. Sedan satte jag mig och spelade. Funderade och väntade på att 17åringen skulle säga någonting om sin påskpresent... "Hade hon sett den ännu?", "Struntar hon bara i den?", "Blev hon inte glad?", "Bryr hon sig inte?"... "Eller är hon bara otacksam?". "Kan hon ha varit inne i sitt rum så många gånger, men ändå missat den?"... Ja, jag visste inte VAD jag skulle tro. Hon sprang ut och in i sitt rum hela morgonen, men hon hade inte ännu NÄMT sin present! Inte ens när jag gick FÖRBI henne!

 

Men så efter mycket om och men, när jag satt härinne och tråkade. Åt påskgodis utan att vara sugen... Ja, och bara VAR... Då kommer hon in. Säger tack. Pratar lite och går igen. Inte mer med det. Och det var bara för att mamma frågade henne om påskägget! Så jag vet inte... Har inte HON något intresse, så tappar ju jag lite det också. Nästa år blir det väl bara 13åringen :)

 

Annars så har jag som sagt pysslat en del med foton idag. Jag har läst lite bloggar. Hittat några nya bloggar att läsa. Jag har bloggat själv...

 

... Ja-a... Känns som om jag inte har GJORT så mycket idag! Nu till kvällen, såg vi på film. "Den fördömde" med Rolf Lassgård. Ja, den näst sista, tror jag. Och sedan såg jag på liten del av "Let´s dance", innan jag gick upp hit igen.

 

Jo, just det ja! Nu när jag kommer ihåg det! För det första, dök en nattfjärill ner i vatnet på diskbänken, medans jag höll på och diskade. Hemskt! Då jag är livrädd för alla flygande småkryp! Ja, förutom myggor och flugor. De är bara irriterande. Men jag är störträdd för allra helst fjärillar och trollsländor. Humlor och getingar. Bromsar... Ja, ALLA hemska små bevingade småkryp! Och så dyker den ner i vattenpölen på diskbänken och bestämmer sig för att FASTNA där =P Jag går och hämtar mamma, så att hon får ta bort den åt mig =D Japp, hemska ting =P

 

Ja, och för det andra, fick jag ett mysterium av mamma i present idag. Påskpresent. Hon hade köpt ett jättekonstigt linne, med typ en slags halskrage(eller något) som hänger under armhålan :P Och HUR jag än försökte sätta den där "kragen" eller vad det nu var, så verkade det HELT fel =P Jag kunde bara inte få på mig det där mystiska linnet RÄTT =D Är man duktig då, så säg :P  Ibland kan kläder vara skumma =P Svåra att få på sig rätt xD

Jag får helt enkelt försöka igen och igen och igen. Klura på det tills det känns rätt ;)

 

Och med det, säger jag god natt. God natt med er <3

 

 

Av D - 15 april 2014 22:23

Idag har varit en bra dag, där det enda negativa har varit att jag hoppade över middagen och att jag har haft lite lätt huvudvärk sedan imorse... Men ingenting att gnälla på ;)

 

Jag hade redan igår när jag la mig, bestämt mig för att jag skulle kliva upp tidigt idag, för att hinna duscha och sedan ta bussen till stan. För att. Det känns väldigt viktigt för mig att faktiskt FULLFÖLJA min plan denna gången. Att det inte blir som det alltid blir. Att jag bestämmer mig för att "skaffa mig ett liv", att göra saker om dagarna... men att det sedan inte håller mer än ett par dagar. Som med cyklingen tillexempel. Och även att ta sig ut ur huset varje dag, är något som jag bestämt mig för såå många gånger.

 

Så. Jag vaknade iallafall tvärt idag, klockan halv tolv. "Tidigt" tänkte jag, och rusade upp ur sängen. Gick ner i källaren och hämtade upp mina rena kläder som mamma hade lagt på hög. Letade fram de kläder jag ville ha. Åt frukost med mamma och pappa. Diskade och hoppade sedan in i duschen.

Sedan var det bara att sätta sig vid datorn och vänta på att håret skulle torka. För att inte ger jag mig ut i halvkylan med rinnande hår!

 

Jag läste lite bloggar och kollade mailen medans jag väntade på att bussen skulle gå. Spelade nog lite Bejeweled, om jag inte minns fel. För att få tiden att gå. Men jag minns inte. Vet bara inte vad det var jag ANNARS gjorde medans jag väntade :P

 

Jag gick iväg till bussen, ungefär en halvtimme innan den skulle gå. Då solen sken så underbart utanför mitt fönster. Härliga känslor väcks inombords när man ser våren lura fram sommaren =)

Men ute var det inte särskilt varmt. Solen sken ju underbart... Men den hårda blåsten, gjorde att jag frös, där jag gick med uppknäppt vinterjacka, munkjacka och linne. Det var väl lugnt ett tag. Men desto längre vinden fick tortera mina öron, desto närmre inpå mig, smög sig huvudvärken. Ja, jag fick ont i huvudet. Och där jag stod på vägen och sjöng ut till "Concrete Angel", önskade jag bara att bussen kunde komma och rädda mig. Det dånade lite lätt på insidan av mitt pannben... Men värre än så, var det inte ;)

 

Väl i stan, hade jag inga planer. Mitt enda krav på mig själv, var ju att ta mig ut, hemifrån en gång per dag. Då till stan. Men vad jag skulle göra där... Ja, det visste jag inte!

Satte mig på en bänk i solen på torget. Tittade på folk, hundar, barnvagnar. Njöt av solen. Spände mig av den kyliga vinden. Kände mig vacker, där jag satt sminkad, med mitt långa blonda hår. Ja, det är inte ofta jag känner mig vacker. Men med kläderna jag hade, som visade min form så himla bra, och mitt idag så perfekta hår, mörka ögonfransar... Ja, jag kände mig kvinnligt fin ;) Det är nyttigt att göra det ibland också. För att det är inte så vanligt för en tidigare flera år mobbad tjej med dåligt självförtroende och minst lika dålig självkänsla. En ljus dag det här =)

 

Men man behöver ju röra på sig efter en stund. Så jag bestämde mig för att gå ner till mataffären och handla något lätt att äta. Tog en annan väg den här gången... och virrade bort mig ordentligt =P Men jag hittade dit till slut. Jag visste ju ungefär vart jag var, iallafall =D

 

Gick ner till hamnen och satte mig på en annan bänk och åt och drack. Solade mig. Satt en stund, och gick sedan vidare till den tredje :D Japp. Sitta kan jag allt :P Där satt jag en stund. Den hårda vinden som gjorde att jag fick huvudvärk och har det än, lugnade ner sig efter en stund och tillät solen värma sig med sina harmoniingivande strålar. Jag satt där på bänken, med hakan i händerna och bara njöt av solen i mitt ansikte. Drömde mig bort och lät tankarna föra mig till världen där jag trivs. För att på insidan av mitt huvud, kunde jag göra precis vad jag vill. Ha det precis hur jag ville... Och allt går min väg. ÄLSKAR att promenera, sitta, stå och bara låta tankarna ta mig på en resa. Jag mår så bra av det!

 

Det är bara så verkligt. Jag drömde om att jag hade min hund med mig. Och det var så starkt för mig, att jag till och med kom på mig själv med att knyta min vänstra hand hårt när jag gick. Jo, jag höll i kopplet :P Jag behöver ingen riktig hund. Mina drömmar är starka nog =P Mindre jobb på det viset ;)

 

Sedan, efter ungefär två timmar, bestämde jag mig för att börja gå hem. Gick en ny väg, även denna gång. Hamnade vid ett hundcenter. Kollade in omgivningen och började sedan gå mot busstationen. Klockan blev mycket. Missade precis 19.00 bussen. Så. Satt i en timme på busstationen och solade. Och åkte sedan hem.

 

Ja, jag mådde bra. Kände mig vacker, lugn och harmonisk. Kände att jag LEVDE, för en gångs skull! Jag VAR någon, och jag GJORDE någonting med mitt liv! Utforskade. Ja, det var härligt =)

 

Väl hemma, satt jag vid tv:n. Huvudvärken gjorde att jag inte orkade någonting annat. Middagen avsade jag mig. Sa att jag åt i stan. Men det gjorde jag inte. Jag har nog lite matproblem kvar ändå. Men jag ska bli bättre på det ;) Måste bara lösa en sak i taget. Nu går det ju ändå rätt så bra ;)

 

Har även haft kontakt med min bästis. Ska dit på Torsdag och stanna tills på Lördag.

 

Men nu säger jag god natt. God natt med er <3

 

 

Av D - 14 april 2014 22:32

Jahapp... Dagen idag.

 

Den började långtråkigt. Jag satt häruppe på mitt rum. Stirrade rakt in i dataskärmen, som jag alltid gör. Spelade lite Bejeweled som jag också alltid tycks göra nuför tiden. Kollade mailen hundra gånger om, och bara väntade på att tiden skulle gå. Att någonting skulle hända... Som jag alltid gör.

 

Jag lyssnade på lite musik. Låg i sängen. Kände mig både otålig och uttråkad...

Jag har säkert kollat blocket några gånger. Ja, löst lite korsord har jag faktiskt också gjort. Sådär tre ord på tjugo korsord :P Ja, jag kan ju inte kalla mig själv uthållig =P Finns inget tålamod här inte! Så, jag gav upp efter några stycken :D

 

Sedan minns jag inte om jag har gjort någonting mer idag innan jag gick ut... Ja, förutom att vänta och vänta och vänta, då da. Det jag har väntat på, är ju det där intyget. Jag vill komma igång nuuu. Men allt tar för lång tid. Och eftersom att jag är tjejen som bara sätter mig på ändan och väntar på vad hon vill ha, istället för att göra det bästa utav situationen sålänge, så har dagen idag(liksom alla andra dagar) känts väldigt lång...

 

Men vid halv fyra-tiden någon gång, bestämde jag mig för att gå ut en stund... "Jag är TRÖTT på att vänta... Jag behöver GÖRA någonting...".

Och nu börjar den konstiga känslan. Eller kanske inte på en gång. Det minns jag faktiskt inte. Jag minns inte hur början av promenaden var. Hur jag tänkte och kände då... Men jag minns att promenaden kom att bli en väldigt konstig promenad. Jag började föreställa mig saker framför mig. Först har vi den svarta väggen. Ja den var ju faktiskt rätt så smart. När jag mår dåligt psykiskt och känslomässigt, vill jag helst inte SE någon. Inte möta någons blick. Jag vill inte att någon ser MIG, och jag vill bara vara ifred.

Så. Då kom jag på att föreställa mig en svart vägg framför mig, när jag skulle gå förbi någon grannes hus. Och det fungerade! Det gjorde mig lugnare. Och jag kunde med gott självförtroende och lugn i sinnet, gå förbi det som jag annars tyckte var väldigt jobbigt ;)

 

Så DET var ju inte så konstigt. Men det var hur jag MÅDDE, som var det konstiga. Jag kände mig bara så vilsen. Borttappad. Men ändå så säker och trygg. Jag kunde inte riktigt komma underfund med vilken sida av mig som var starkast... Eller vad inom mig som försökte lura vad. Jag visste inte(vet fortfarande inte) vad jag egentligen vill i livet. Om jag vill leva eller dö... Om jag är svag eller stark. Om jag mår bra eller dåligt. Jag kunde inte bestämma mig för åt vilket håll jag skulle titta. Framåt eller bakåt. Åt höger eller vänster... "Vem ÄR jag? ... och VART är jag?"...

 

Jag... Äntligen, för första gången sedan jag återfick känslan. Har nu satt mig på en sten i skogen och gjort ingenting. Jag satte mig inte där för att tyna bort, dö, som jag egentligen ofta känner för. Men jag satte mig där för ingenting. Bara satt där och stirrade. Ville inte gå hem. Aldrig någonsin igen. Och det var ju inte så kontigt. Vem skulle INTE bli trött på att leva som jag gör?! Det är ju inget liv...

 

Men där satt jag. Funderade på vad jag egentligen ville. Om jag ville leva eller dö. Vad jag känner för livet, liksom döden. Men jag kunde inte komma fram till NÅGONTING. Jag känner mig helt likgiltig. Vilket i mitt huvud, känns väldigt jobbigt. Varför kämpa, när man inte känner motivation? Men varför dö, när det egentligen inte finns anledning till det?

Jag försökte föreställa mig ett svart hål i marken framför mig... När jag kunde se hålet klart, så började jag sedan föreställa mig att jag tippade ner från stenen som jag satt på, rakt ner i hålet. Om jag kände mig trygg med den känslan och även VISSTE att det faktiskt var vad jag skulle ha gjort om situationen uppstod, så visste jag om jag ville dö eller inte...

Men nej. Det fungerade inte särskilt bra. Jag föreställde mig det både en och två gånger. Tre och fyra. Men känslan blev olika varje gång. Jag tror inte att jag har något emot döden, om den kommer och knackar på min dörr. Men frågan är om jag skulle haft något emot livet, om jag hade befunnit mig i döden, och DET hade knackat på min dörr.

 

Ja. Och varför då allt detta snack om liv och död? Det är väl mycket för att jag befinner mig i just den krisen, just nu... Inte mer med det. Vet helt enkelt inte vart jag hör hemma eller vart jag vill vara. Vad jag klarar av, och vart jag kan ta mig... Vad som är bäst för mig... Rätt för mig.

 

Men nog om det. Efter ett tag, fick jag nog och tog fram min mobil. Började sjunga till Youtube, där jag satt på min nyligen funna bästa vän "stenen". Sedan började jag gå hem, med den beslutna tanken i huvudet. Jag ska ta mig ut VARJE dag. Till stan ska jag åka. Jag ska köpa mig ett busskort och få ett liv! Nu är det slutväntat! För att, SKA jag leva, så ska jag också LEVA!

 

Japp. Och nu när jag kom hem, har jag sett på finalen i "Junior Masterchef Australia". Sedan var det "Talang", tror jag(om det inte var något emellan), och efter det "En svensk Talkshow". Och GUD vad jag älskar det programmet. Som man skrattar! Tycker om hans svenska =D Även "Talang" är ett nyttigt program, om man tycker om att skratta! Och vem gör inte det =D

 

Annars har jag sms:at en del med bästisen som jag inte hört från på länge. Och mailat lite med personligt ombud. Så. imorgon blir det en tripp till stan ;)

 

God natt med er <3

 

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

Vill du följa mig? :)

Följ Livet ur D:s synvinkel med Blogkeen
Följ Livet ur D:s synvinkel med Bloglovin'

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2018
>>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se