... Det har varit en tung dag, idag...

Så, för att orka med alls, kommer jag att strunta helt i vart jag sätter mina kommatecken och punkter, och vart dessa saknas... -Jag orkar inte...

...

Idag, testade jag Cyklo-F, för första gången. Dessa tabletter som ska minska menstruationerna, -så att man inte behöver springa på toaletten, en gång varannan timme... och(!) läcka, likt förbannat!

Grejen är väl, att jag har så mycket frågetecken inombords, vad gäller dessa... När de ska tas "Vadå, tre gånger om dagen? -Hur länge verkar pillren?" ... Och "Vadå, två tabletter per gång? -Vad händer om man tar en? Blir det mindre effekt eller verkar den kortare tid?" ... "Och, kan man, om man vill, ta en istället för två, "bara för att man ska vara hemma".. och sedan ta två, vid nästa dos?".. "Kan man ta två stycken, tre gånger dagligen, vid de rikligaste dagarna, och sedan, en tablett, tre gånger, den sista rikliga dagen?" ... "Kan man ta två, enbart till natten, och en, de övriga doserna, -eller tvärtom?"...

... Ja-a, och jag blir bara så trött...

Jag mailade, till slut, företaget som tillverkar medicinen, och frågade lite grann... Men idag, har jag kört på, -en tablett, tre gånger... Eller, ja. Än sålänge, har jag bara tagit, två gånger... eftersom att jag valde att ta, -när jag vaknar på morgonen, när jag lägger mig på kvällen.. och så, mitt emellan.

...

Annars, har bekymren varit, -bara tröttheten, ängslan och uppgivenheten, som kommer med att ha mens...

Det har varit, ätandet... ensamheten, och det meningslösa i att inte ha någonstans att ta vägen om dagarna...

... Och det har varit, att vara olycklig samtidigt som jag "mår bara bra"...

... Ja, jag har velat svälta, idag... Jag har velat svälta, samtidigt som jag har ätit lite chips, druckit juice, och ätit äpplen och päron...

Jag har skrivit av mig, i min känslobok.

Gått på toaletten, ett par gånger... -Ja, tabletterna funkar. Men jag är ändå osäker på, hur bra effekten är, och om det skulle vara mer lönt att ta hela dosen... -eller ifall det skulle vara "överdriven medicinering", från min sida...

... Jag har sett på tv...

Legat på sängen och halvsovit...

Jag svarade på 24åringens mess om midsommarfirandet... -Sa att jag inte visste om jag skulle komma, men att jag ska ha det(firandet) i åtanke...

Jag har.. såklart, vattnat mina var-dags-växter...

... Och jag har gett mig själv, poäng, för de få uppgifter som jag ändå har utfört...

Ja. Och så har jag fryst in kiwin från kylen, också, som har legat där i flera veckor...

...

Men det får vara allt. Och jag kommer ignorera de fel i texten, som jag ser, och bara spara inlägget som det är, nu. För att, jag orkar inte med ångesten jag känner när jag ska försöka rätta "det omöjliga"...

... Okej, omöjligt att ignorera. -Blir så trött i huvudet...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...