Direktlänk till inlägg 22 maj 2017
... Hmmm...
En lång promenad i skog och mark. På asfalt, i uppförsbackar och i nedförsbackar... Lugn, till en början. Stressad, till slutet...
...
Jag åkte iväg senare, idag... Tänker börja ta bussen som går en timme senare än vad den fulla skolbussen som jag brukar ta, går... Eftersom att det känns så meningslöst att åka in så tidigt på morgonen, -när jag ändå inte har någonstans, där jag måste vara.
... Jag tvättade mitt ansikte, smörjde med krämer, tog min hårtablett, och så gick jag iväg till bussen...
Promenerade den där långa promenaden. Den runda som jag aldrig hade testat förut, -och märkte att den blir en perfekt runda att gå, för att sedan ta nästa buss hem igen...
... Köpte mig en Ramlösa, på Pressbyrån. Väntade, de tio minuter som var, -och åkte hem...
... Hemma, har jag...
Jag mådde rätt så dåligt, där, ett tag... Tog fram min TrygghetsBurk, -då jag kände tårarna, pressade, bakom ögonen... La mig på sängen, en stund... och beslutade mig sedan för, -att jag måste börja svälta, igen "så att jag känner kontroll över någonting alls"...
... Ja, jag kände mig deppig, menlös, uppgiven.. ensam... Och jag kände bara för, att låsa in mig i lägenheten och.. svälta... Gå ner så många kilon, det bara går...
... Jag gjorde upp en ny plan... Gick iväg och köpte mig propparmat för idag...
.. Ja, det får räcka...
...
Jag har vattnat mina var-dags-växter.
Jag har ätit, en massa...
... Jag har sett på tv...
... Och jag har skrivit av mig, i min känslobok...
...
Ja. Just det!
Jag sa upp sysselsättningen(insatsen som jag har genom kommunen), idag, också...
Det kändes bara som om jag ändå inte hade någonting mer, hos dem, att hämta... Och även fast det ger mig ångest och gör mig otrygg, -får jag förlita mig till arbetsförmedlingen, nu... -Det är min enda väg...
Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...
Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...
Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...
Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera... ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...
Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 | 5 | 6 |
7 |
|||
8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 |
|||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 |
28 | |||
29 | 30 | 31 | |||||||
|