Direktlänk till inlägg 16 maj 2017
... Idag...
...
Jag har sovit mycket, idag... -Väldigt mycket...
Jag åkte iväg imorse, som vanligt. Promenerade omkring på bergen i skogen... Satt och stirrade utöver naturen, ner på fordonen som körde på vägen, lite längre bort...
Förflyttade mig sedan, till "mitt berg"... Satt där en stund. Ca en halvtimme, vilket är lika länge som jag satt på det andra berget...
Sedan bestämde jag mig för att börja gå tillbaka igen, -eftersom att jag inte hade någon lust att sitta kvar längre, och inte orkade gå något mer i skogen...
Jag gick en omväg. Runt, så att det tog ca en och en halv timme. Svängde in på affären och köpte mig en smoothie och lite nötter, innan jag tog mig till en hållplats och åkte hem.
...
Hemma...
Jag har sett på tv... Ätit... -Ätit alldeles för mycket. Men det var mest för att jag ville ta slut på allt(allt) godis som jag hade, -så att jag kunde sluta äta det, sedan...
Jag har mått dåligt. Känt mig deppig, ängslig.. Som om livet är helt meningslöst... Ensam... Och jag har bara känt mig dum och misslyckad... och frustrerad över vetskapen om att jag aldrig kommer att avsluta det hela... -Livet.
... Jag har skrivit av mig, i min känslobok... Sovit i soffan... Sovit på sängen...
Jag har vattnat mina var-dags-växter...
Och jag har skickat min adress till PersonligtOmbud, då hon undrade vart jag bodde, -efter att ha funderat, fram och tillbaka, då jag varken känner mig bekväm i att ta hit någon... eller, med att komma till hennes kontor... -Men, men. Jag måste ju träffa henne, om hon ska ha en chans att hjälpa mig.
...
... Det får vara allt... För att, jag orkar inte fundera över ifall jag har glömt något...
Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...
Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...
Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...
Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera... ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...
Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 | 5 | 6 |
7 |
|||
8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 |
|||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 |
28 | |||
29 | 30 | 31 | |||||||
|