... Hade känslor kunnat väga, hade jag rasat genom golvet nu... Jag känner mig så tung. Så ängslig...

Det känns så rörigt alltihop och det har bara varit för mycket de två sista dagarna...

... Igår var en heldag med 28åringen. Inatt blev jag moster till en liten pojke. Idag har jag haft messkontakt med både 28åringen, 24åringen, 20åringen, Bästisen och Xsambon...

28åringen föder känslor och tankar kring hennes och den övriga familjens relation till varandra... -Och det tynger mig såå...

Xsambon säger sig vara påväg in i en djup depression, och går på starka piller... Honom bjöd jag hit för att jag själv saknar mening...

20åringen har fått barn under natten...

Bästisen har jag ingen kontakt med(inte heller Xsambon, i och för sig), men var den enda(förutom Xsambon) jag kunde vända mig till för att kläcka nyheter till någon alls...

... Och det har bara hänt så mycket och givit så många intryck i tillvaron, de senaste två dagarna, att jag inte orkar lyfta det... Det känns så rörigt. Så... "mycket"... att bara... leva, just nu...

...

... Idag har jag, förutom att ha blivit stressad men samtidigt uppspelt varje gång som min mobil har vibrerat(alltför) ljudligt, sett på tv...

Jag har ätit, men enbart choklad och AfterAight...

Och jag har varit glad för 20åringens skull, samtidigt som jag känner mig mer... hopplös, själv...

... Och förutom det, har jag inte orkat med någonting annat...

...

Jag behöver sova.

Jag behöver somna, och sedan inte vakna igen... -Det är inte nödvändigt...