Direktlänk till inlägg 12 januari 2016
Efter en gårdag med inombordsligt kaos och tårar i massor, känns allt lite lugnare idag.
Jag kämpar på med att mota bort de dåliga sidorna av hjärnan och fortsätter försöka övertala mig själv om rätt och fel.
Jag är fortfarande lika förvirrad. Känner mig lika kluven, och att jag nu går mot en oviss framtid.
Jag trivs inte med den jag är. Och blir förvirrad och vilsen av mitt egna sätt att tänka och känna...
Blir frustrerad på mig själv. Uppgiven om vartannat...
Och jag litar inte på hemgången. Livet.
Jag tvivlar ständigt på att äta. Och ältar olika orsaker, gång på gång...
Och allt som blir sagt till mig, utvärderas och funderas kring, under krig och lätt ångest, gång på gång. I hopp om att kunna acceptera det med hela hjärnan...
…
Men efter MinKontaktPåKommunens mail imorse, om stt de skulle försöka få till en vårdplanering nu i veckan, och en del inombordsligt krigande ifall jag ens behövde en, lyckades jag ändå äta min frukost...
Ångest efter det. Ingen lunch... Men nu, trots motstridiga känslor och tankar, är det ändå hanterbart... för stunden.
Mamma var här och pratade. Och trots att det.. och mötet med läkaren, har fått mig att känna mig tung och förvirrad, känner jag mig nu rätt så lätt i sinnet än tidigare dagar...
Men vågar knappt slappna av. Vila, i rädslan för att börja tänka för mycket... Känner mig så ängslig..
Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...
Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...
Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...
Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera... ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...
Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|