Livet ur D:s synvinkel

Alla inlägg under februari 2015

Av D - 22 februari 2015 23:30

... Okej. Lite bloggning nu då. Innan jag går och lägger mig..

Haha. Går och lägger mig :P

 

... Idag vaknade jag vid halv två... Igen. Klev upp klockan tre... Och har sedan dess inte gjort mycket alls.. Vilket liv :P

 

Jag har precis suttit och skrivit en ny shoppinglista.. Ja, vad jag behöver/vill/ska handla när jag väl tar mig FÖR att börja handla mat..

Det gick bra. Då jag fortfarande hade hela min utförliga lista för två veckor, på WordDokument på datorn. Så det var bara att skriva av den, och lite sådär ocharmigt(ja, visste inte vad jag skulle kalla det), känna tyngden lägga sig över huvudet och ångesten gnaga lite lätt i själen... Men det är sådant man får ta.. Var nog mest det att det blev så MYCKET på en gång.. IGEN. Men ju fler gånger jag handlar, desto enklare kommer det att kännas... Tryggare.. Det är iallafall vad jag hoppas...

 

Men. Jag ska beskriva dagen i några få(många) ord...

Igår natt, innan jag gick och la mig.. Ja, jag minns inte så mycket.. Mer än att jag satte mig i köket. Tände ljusen på köksbordet... Och löste lite korsord... Ja. Det har inte blivit så mycket AV det på sistone. Då det bara är dessa tråkiga svåra kvar. Som jag har varit PÅ, typ FYRTIO gånger redan! Men inte KOMMER särskilt långt MED..

 

Satt en stund. Tills jag började känna mig såå trött. Och gick då och stängde av datorn.. Och bäddade sedan ner mig...

Minns inte natten... Men vaknade iallafall vid halv två på eftermiddagen... Låg och drog mig till tre... Och klev sedan upp...

 

... Jag vet inte vad jag GJORDE "imorse"...

... Jo, jag satt iallafall, minns jag, i köket och löste korsord... Medans jag väntade på att börja laga någonting att äta... Ja, jag vet inte vad det var som gjorde att jag VÄNTADE.. Men det hade nog mycket att göra med... För det första, att jag FORTFARANDE bråkar lite grann med mig själv, angående ätandet. Då jag känner mig osäker, utan struktur, trygghet och kontroll.. När jag inte riktigt vet HUR jag ska äta... Och inte heller hur jag ska få handlat! ...

 

DET, och att jag ville vänta tills klockan fem. Då jag vill ha någon slags struktur på mattider.. Och inte som det senaste, äta när jag känner för det. Inte alls... Eller HELA TIDEN!

 

.. Kokade sedan makaroner och korv... Och till det, hade jag krossade tomater som jag vill att går åt. Lite vitlöksdressing... Majs...

Ja, jag minns inte riktigt. Men det blev gott. Helt klart ätbart.. Hade bara varit roligare... Mer NJUTNINGSBART om jag hade haft mer hemma att använda mig av... Men säkert också mycket rörigare och mer ångest/stressladdat...

 

Åt..

Och sedan blev det dator... Som jag by the way inte vet om det blev INNAN maten också.. Då jag inte kommer ihåg..

Men jag betalade iallafall räkningar, och skrev in en massa siffror i min nya budget som jag har gjort på WordDokument.. Känns kul och bra att ha den där.. Där skriver jag varje gång som jag har handlat något.. Hur mycket jag har gjort av med under dagen. Och vilket datum det var.. Hur mycket jag har på kontot... Och hur mycket av månadens inkomst som har gott åt, respektive, finns kvar..

Spännande att följa budgeten månad för månad.. Och att alltid ha koll..

 

Idén kommer från appen som jag hade på mobilen... Men den krånglade en del.. Så känns bättre att ha den fulla kontrollen. Och skriva in alla siffror själv.. Annars använder jag samma "områden", om man säger så.

 

... Efter det, började jag se på den här Vloggen som jag har börjat se på... En, efter en... Efter en... Ja, avsnitt alltså.

Ja, man kan ju säga att jag har hittat min största kärlek(Ja, inte pojkvänskärlek.. Ingen attraktion här inte :P) i pappan på den Vloggen. Han är helt underbar. Rolig och charmig... Han slår NÄSTAN ut sina döttrar i gullighet :P

... En Vlog som ger mig VÄLDIGT mycket! Idag gav den mig inspiration och vilja till att börja ÄTA ordentligt. Då de tar upp mycket matlagning och sådant... Inspiration till att laga mat... Och inspiration till att HANDLA mat..

Men dock märkte jag att jag nog måste se på något avsnitt och sedan skriva UPP alla ideér och intryck som jag får, när jag väl FÅR dem... För att jag glömmer väldigt fort. Får väl påminna mig själv. Genom att aldrig sluta följa dem.. Så håller jag lågan vid liv ;)

 

... Jag har druckit en kopp kaffe, och nu, precis innan jag kom hit igen, ätit några minimorötter doppade i vitlöksdressing..

Återigen. Man tager vad man haver :)

 

... Hade det inte varit för att det känns så svårt och överväldigande att handla, hade jag tagit tag i det, det första imorgon. Bussen in till stan. Handla några av sakerna från listan... Och sedan hem igen...

Borde ju inte vara så svårt.. Men bara jag TÄNKER det... Osäkerhet, ångest... Nästan lite RÄDSLA..

 

... Ja, det var nog min dag.. Men antagligen fortsätter den till MINST klockan två inatt. Med tanke på när jag vaknade, respektive klev upp..

Men god natt med er iallafall <3

 

 

Av D - 21 februari 2015 22:25

... Dagen idag... Nej, jag mår inte bra...

Jag menar. Det känns FEL att säga att jag inte mår bra.. Då jag faktiskt MÅR bra.. Det beror snarare på vad jag INTE gör... Vad mitt liv INTE får.. Att jag känner såhär...

 

För att allmänt mår jag bra.. Jag blir till exempel någon HELT annan när jag träffar någon som jag tycker om.. Om jag är beredd på det, och SJÄLV har tagit initiativ till kontakt!

... Jag blir någon HELT annan. När vi busar, skrattar och ler... När man går in i en sådan bubbla, där man skrattar åt allt. Och det sprutar ur både mun och ögon...

 

Nej, men typ..

Jag vet mina syskon alltid brukade säga att jag var så rolig för att jag hade en sådan speciell humor. Och var så lätt att flumma tillsammans med. Hur man kunde skratta åt mig, då jag kan börja skratta åt ett gammalt skämt, en HALVTIMME senare än det var sagt!

 

Ja. Jag kan inte säga att jag mår dåligt nu heller..

Men det är lite mer komplicerat än SÅ, det där..

Nu går det ju ABSOLUT inte att jämföra varken mig själv eller min situation, med hur det var då. I H*vetets stad! ... Men faktum är, att jag mådde inte dåligt då heller.. Jag menar. Jag mådde SKIT. Men när jag satt därhemma. Busade med Xsambon, med VÄRLDENS största leende på läpparna. Till den grad att tårarna rann, det kom helt OBETYDLIGA ord ur munnen, som inte gick att tyda för ett ÖRE. Då jag skrattade för mycket för att hinna med en full och ren mening..

 

... Ja, jag kom av mig lite grann där..

Men jag går vidare..

DÅ kunde jag inte HELLER säga att jag mådde dåligt. Fastän jag låg och grät... STORTJÖT, nästan varje dag. Skrev långa(långa) texter på min dator, flera gånger om dagen.. Som till största del... Ja, eller i stort sätt BARA, innehöll självmordstankar. Brist på ork.. Tårar och desperata rop på hjälp..

Där jag HELA tiden, under mina stunder i sovrummet, försökte finna enkla sätt att skada mig själv på, och sökte på internet efter det "ultimata självmordet"...

 

... "Ja, men jag mådde ju bra".. "Jag skrattar tillsammans med Xsambon. Leker och gosar tillsammans med hunden.. Jag VILL saker.. Och kan SE min framtid.. Det är bara LIVET som är fel. Situationen som jag lever i" ... Och att ingen kunde förstå.. Vem jag än pratade med... "Nej, man kan inte må bra när man vill ta livet av sig" ... Nej, det var frustrerande.. För att JAG kunde...

 

... Men iallafall. Jag går tillbaka till där jag började, en snabbis. Innan jag tar dagen som varit.

Det jag ville säga var iallafall att jag inte kan säga att jag mår dåligt. Hur mycket ÅNGEST jag än har. Hur många jobbiga texter rakt från hjärtat jag än skriver... Hur J*VLA desperat jag än KÄNNER mig!

... För att jag VET det inte är måendet.. Eller ja. På sätt och VIS är det ju det. Men jag kan SE så VÄL, hur mitt liv bara FÖRÄNDRAS om jag skulle göra saker bättre. Förändra på min livssituation och vardag! Jag SER vad som saknas för att jag ska kunna skratta och le. Känna ångesten lätta och huvudet befrias..

... Och varje(nästan) gång jag träffar någon som jag tycker om, får jag en del glada och bekymmerlösa stunder...

 

... Där dog det.. Inom mig alltså.

... Så nu tar jag dagen idag. Ska nog gå och lägga mig sedan...

 

... En meningslös dag idag... Japp. MENINGSLÖS.. VARFÖR levde jag denna dagen? DET är vad jag känner nu. Det känns nästan som om dagarna bara blir mindre och mindre värda. Och frustrationen över att inte TA mig någonstans... Ja, den bubblar och växer... Jag vill inte BLI 25, utan att ha känt för en enda GÅNG, att jag hade tagit del utav det vuxna livet och allt vad det innebär.. Att fortfarande stå stilla... Ja, det oroar mig lite. Efter att faktiskt ha haft såå många drömmar och full hopp och tro inför framtiden, när jag flyttade hemifrån som nittonåring..

 

... Men. Nu. Dagen idag. Detta kommer att bli ett LÅNGT inlägg..

Igår natt.. Ja, jag tror jag satt uppe och såg på videos fram tills två på natten..

Och sedan MINNS jag inte vad jag gjorde när jag lagt mig. Men sov nog rätt så bra, gissar jag. Då jag inte VAKNADE förrän klockan TVÅ idag! TVÅ IDAG! Hör på DEN. Nu kanske jag däremot har vänt på dygnet! ... Eller så var det bara en engångsföreteelse.. Kan väl hoppas det.

 

Ja, då kände jag mig ju nästan TVUNGEN att kliva upp..

Jag började dagen med att äta lite grann. Pytt i panna med stekt ägg.. Ja, man får ju göra det bästa av vad man har. Har pytt i panna i frysen. Knäckebröd.. Men varken smör eller pålägg.. Jag har pasta och ris.. Korv i frysen... Och en HEL del te! ... Ja, det var nog det.. Måste handla. Japp.

 

Efter att ha ätit, blev det lite dator. Jag läste alla bloggarna som jag har bland "bokmärken" och sådär. Kollade blocket och mailen... Och sedan FÖRSÖKTE jag hitta en bra video.. eller SERIE att titta på, på datorn.. Men nej. Ingen framgång..

 

Klockan var väl runt fyra. Halv fyra kanske. Och jag gick åter och bäddade ner mig. Blundade.. Och ja, jag kände. Men tänkte nog inte så mycket.. Missnöjd, var min största känsla..

 

Klev upp igen, vid sjutiden.. Och satte mig vid datorn igen.. Gjorde ett schema på ett kort. Och satte det som bakgrundsbild på skrivbordet. Ett vanligt dagsschema.. Dock är jag inte nöjd med det. Då det känns fattigt, meningslöst och tråkigt. Inte långt ifrån hur vardagen ser ut NU.. Så jag ska göra ett nytt, när jag orkar.. Och när jag vet HUR..

 

Sedan blev det några videos på youtube.. Har börjat följa en Vlog.. Alltså en blogg där man ser videos ur vardagen istället för text och bilder..

Har druckit en kopp te... Och ätit ett par knäckemackor med krossad tomat(blev över från Xsambons och min middag), majs(också över), vitlöksdressing och krydda.. Jo, det blev gott. Dock rann det lite väl mycket om de krossade tomaterna..

Man tager vad man haver ;P

 

... Det sista godiset, åt jag upp, LIGGANDES i sängen, med HUVUDET på kudden.. Snacka att saker inte är HELT rätt då.. Äta godis när man samtidigt ligger och bara vill SOVA... I MÖRKRET! SÅG inte ens vad jag åt!

 

... Nu blir det nog sängen iallafall. Inte för att jag har LUST med det! Önskar det var måndag imorgon.. Inte för att jag vet varför DEN dagen skulle bli något BÄTTRE...

Men en söndag... Ja, den känns som den HÄR dagens LÖRDAG...

 

God natt med er <3

 

 

Av D - 20 februari 2015 22:52

... Från och med på måndag.. Jag VILL. Jag VILL.. Men jag vet bara inte HUR!

Hur GÖR man? Hur orkar man hålla gnistan vid glöd tillräckligt länge? Tanken i huvudet för en såpass lång TID, att man hinner TA sig något steg i rätt riktning? ... Om än bara ett ynka MYRSTEG? SNIGELSTEG? SENGÅNGARSTEG?

 

... Ja, ni kanske förstår..

Men ärligt. Jag kan skriva dessa scheman.. Det KAN jag. För att trots att hälften av jag tycks envist som f*n vilja åt FEL håll, kan jag även se en KLAR bild av vart den ANDRA hälften vill.. Vad jag vill UPPNÅ.. Och VAD som skulle göra livet mer värt att leva... Vad som skulle ge mitt liv, LIV!

 

... Jag vet inte hur.. Jag skriver. Jag planerar. Jag önskar och vill... Men SEDAN då?

... Jag vet jag önskade, hade lust häromdgen.. Om det var igår eller i förrigår... Att plocka ut den del av hjärnan som bråkar med mig och gör livet tungt som sten... Som håller mig fastkedjat vid berget där lavan ligger het... Bränner mig levande... Ja, eller tråkigare än SÅ, har jag nog :P

... Ta ut den och stampa på den..

Låter inte sant någonstans, och är ju heller inte särskilt möjligt eller så... Men ja... Man kan ju KÄNNA för det ändå!

 

... Från och med på måndag, vill jag ge mig själv en sista chans.. Ja, VILL säga sista.. Men faktum är ju att mitt liv kommer att BESTÅ av alla dessa chanser. Mina chanser till mig själv, kommer inte att ta slut så länge som jag inte har lyckats ta mig dit jag vill!

 

Men det är frustrerande som F*N att veta med sig att man har gjort alla dessa scheman... Ja, säkert närmare FEMTIO GÅNGER... Och FORTFARANDE inte känner att man kan ta dem till sig och ge hundra!

 

.. MEN. Dagen idag.

Ja-a... Mindes gårnatten, så sent som för någon TIMME sedan.. Men nu tycks jag ha glömt. Bara för att min hjärna är inne på annat..

Ja, just det.. Jag hade iallafall JÄTTESVÅRT att sova inatt.. Låg och bara vilade. Till en början..

Men tröttnade. Och klockan två någon gång.. Eller om det var senare. Tog jag fram mobilen och började se på lite videos på youtube..

 

Klockan halv fyra... Eller om det var halv fem, la jag undan mobilen. Då jag var för trött.. och batteriet skulle dött annars. Mobilens.

... Låg vaken ytterligare någon timme. Trött. Lite smått frustrerad..

 

Klockan halv sex på morgonen. Utan att ha fått en ENDASTE blund, kollade jag upp vilken nästa buss till stan, skulle vara...

Men konstaterade att det kändes lite TIDIGT att vara i stan redan vid kvart över sex på morgonen... Och DESSUTOM utan någon som HELST SÖMN!

 

... Lyckades iallafall somna någon gång därefter.. Men vaknade och kände mig alldeles äcklig, någon gång mitt i natten, höll jag på att säga.. Kom på att det måste ha varit på morgonen. Då jag SOMNADE på morgonen!

 

... Jag minns inte när jag klev upp.. Men när det var en halvtimme tills bussen skulle gå, traskade jag iallafall iväg..

Halsduken HÅRT virad runt halsen.. Såpass att jag UTAN några problem, om jag hade varit tillräcklgt trött... och VÅGAT! Hade kunnat somna sittandes där i bussbåset...

 

När jag kom in till busstationen, gick jag direkt till affären. Handlade mig lite smått..

Godis, en liten kruka till sovrummet och så duschtvål, var något av vad jag fick med mig.. Minns inte om det var något mer...

 

Och så gick jag tillbaka till busstationen..

Satte mig i väntsalen... Och ja... Väntade.

Väntade. Väntade... Och.. VÄNTADE.

 

Väl hemma... Ja, det blev nog datorn.. Godis. Då jag var SUPERHUNGRIG! Japp. LEVER på det just nu! .. Av MÅNGA olika anledningar.. Eller ja. Egentligen bara två..

Vilket jag känner att INTE är acceptabelt länge! .. Jag behöver ta TAG i mitt liv. Och inte BARA ätandet! Utan jag behöver ta tag i ALLT!

... För att. Varför LEVER jag, när jag dag efter dag, lider? Känner mig olycklig. Misslyckad. Och missnöjd med det mesta... Varför... HUR orkar jag LEVA? Och till vilken MENING?

 

... Nej. Godis till frukost, lunch och middag... INTE okej.

Och det känns inte heller hållbart. Då jag äter kanske EN gång om dagen. Och då när jag väl ÄTER, så blir det MASSOR! Och LÅNGT utöver att jag har blivit MÄTT! LÅNGT utöver att jag är sugen.. Och LÅNGT inpå att jag mår illa! ... Av EN enkel anledning! ... Godiset BRÅKAR med blodsockret! ... Jag TROR att det är därför iallafall...(Eller för att kroppen behöver näringen)..

 

... Satt iallafall här vid datorn. Läste bloggar. Kollade blocket. Mailen.. Och tittade sedan på några avsnitt av Teen Mom, varvat med att kolla tradera i pauserna.. Under reklamen.

... Tog mig en kopp te... Och proppade i mig OLIDLIGT mycket godis! OLIDLIGT!

 

... Vilket tog mig till det faktum att "Nu får det RÄCKA." Det RÄCKER!

Jag VILL inte mer! Är TRÖTT på att känna mig missnöjd, olycklig och ensam.. TRÖTT på att känna mig handfallen. Handikappad... Och ONÖDIGT DUM! ... Och jag är TRÖTT på att LEVA med denna självinsikt, utan att göra NÅGONTING åt hur jag lever och mår!

 

Förändring tack.. Jag fyller 25 nu i början av mars. Mitt vuxna liv står fortfarande på vänt, och drömmarna kommer snart till att gå förlorade, mitt framför näsan på mig! Japp. Stressad. Jag ser typ mig själv förstöra precis ALLT som jag än sålänge har chansen att åstadkomma! FÅR INTE HÄNDA!

 

... Jag får se hur jag löser det... Men det borde ju inte vara någon OMÖJLIGHET. Jag menar. Folk GÖR det ju. Lever sitt liv med en viss framgång.. Så det borde ju jag OCKSÅ kunna göra.

 

... God natt med er <3

 

 

Av D - 20 februari 2015 22:37

 

Ja-a... En kortsiktig plan... Ska jag klara det denna gången?

Bestämma sig. Göra upp plan.. Och sedan utföra...

... Det här BORDE jag klara!

Av D - 19 februari 2015 23:05

Nej. Jag vet inte hur jag ska skriva det här inlägget. Då jag varken har ork till att blogga... eller lust till att hålla mig vaken fram tills jag vet vad jag ska skriva..

Sitter här och bara, utan att tänka på någonting speciellt, grubblar och känner mig rastlös. Medans jag med båda mina händer, om vartannat, pillar, rivet i både ansikte och hårbotten... Inte för att det kliar... Utan för att... Ja. Vet egentligen inte riktigt.

 

Så vi går vidare.

 

Jag tänker göra det enkelt för mig. Då hjärnan känns tom... Tillvaron likaså..

Så. Jag rabblar dagen. Uppifrån och ner.. Eller hur man nu säger..

Börjar med gårnatten..

 

Ja, det finns nog inte så mycket att säga om den.. Satte mig och läste mer från den där bloggen, om jag inte missminner mig.. Och sedan... Ja, efter att ha ätit det ALLRA sista av mitt naturgodis, gick jag och la mig..

 

Sov väldigt konstigt. Och drömde väldigt verkligt. Jag var på en tågbana. Den här borta, som jag passerar varje gång som jag ska till bussen...

Mer minns jag tyvärr inte...

 

Men vaknade iallafall på morgonen.. Tidigt. Säkert vid...

Ja, jag vaknade ganska MÅNGA gånger inatt... Hämtade min mobil från laddaren, vid halv fem eller om det var halv fyra, på morgonen...

 

Klev väl upp någon gång efter elva, tror jag. Kanske närmare tolv... Och hade FORTFARANDE inte fått något svar från bovärden! Visst. Jag skrev igår vid ettiden.. Men svarar han inte under första delen av dagen, får jag känslan av att han har SETT det.. Men att han inte kommer att svara utan en påputtning...

Men jag väntade... HELA dagen har jag väntat.. Men nej. Inte ett knyst.. Men jag ger honom några dagar till.. Tills NÄSTA gång som jag ska slänga soporna!

 

... Bestämde mig för att jag skulle åka in till stan även idag.. Ja, nu känns det som en omöjlighet att stanna hemma hela dagarna. Märker ju att jag MÅR så mycket MINDRE dåligt när jag reser lite fram och tillbaka... Och så mycket SÄMRE när jag befinner mig mellan alla dessa väggar!

 

Så. Jag gjorde mig klar. Och så gick jag ut.. Det var sju plusgrader.. Men det blåste lite svalt. Och solen var inte särskilt närvarande... Så, kallt ändå...

 

Ehhmm...

Vad kan jag SÄGA om dagen i stan? ...

Jag hade ingen ANING om vad jag skulle hitta på.. Hade idag, ÄN mindre lust till att göra någonting. ÄN mindre lust till att prata med folk... Eller att ens SE folk! ... Så gallerian var inget alternativ...

Nej, trots hälen som störde mig rejält med sin domnande smärta, bestämde jag mig för att ta en kort promenad och sedan åka hem igen... Sätta mig på busstationen och vänta in bussen. Sedan..

 

Ja-a...

Så jag tog mig promenad.. Stapplande. Svidande... Inte särskilt härlig... Och lite smått kall..

... Och sedan gick jag mycket riktigt, tillbaka till busstationen... Satte mig inne i väntsalen. Då det var kallt ute. Och ganska länge kvar tills bussen skulle gå... 55 minuter ungefär. Om jag inte missminner mig...

 

... När det var tio minuter kvar tills bussen skulle gå, tog jag modet till mig och gick in på pressbyrån för att köpa mig något litet att äta och dricka..

... Och så gick jag ut och väntade de sista fem minuterarna...

 

Åkte hem... Under en del dagdrömmande...

Och satte mig sedan vid datorn. Åt lite av det jag hade köpt. Och sparade resten till kvällen..

Läste lite bloggar. Och kollade blocket... Ja, och allt det där som jag ALLTID kollar..

 

Sedan såg jag några fler avsnitt av Teen Mom 2... MÅNGA avsnitt! KÄNNS det som iallafall! Jag hade inget annat för mig, och stängde alltså inte av förräns jag började känna mig trött och seg. Pumpad med deras problem och bekymmer. Dov i öronen och stressad av deras ofta förekommande skrik...

 

Och så... Ja-a... Jag har suttit här och bara kollat samma sak, gång på gång på gång...

... Flyttade till slut in till köket och tände lite ljus för första gången på flera... veckor? ... Vet fakiskt inte riktigt när jag gjorde det sist...

 

Kom sedan på, medans jag satt där, och FORTFARANDE irriterade mig på och mådde dåligt över grannarnas höga musik som hade pågått i ett par timmar eller mer, att jag kunde ju lyssna på lite lugnare musik själv..

Så det gjorde jag. Lyssnade på några lugna låtar på youtube, på behaglig ljudnivå...

 

... Men började ganska snart att se på lite videos istället...

Såg på video efter video... Efter video..

... Tills jag nu för en stund sedan, hade så ont i nacken, att jag bara behövde vila. Byta ställning... Och ja...

 

Men innan jag började lyssna på denna videon, pratade jag väldigt mycket med mig själv. Men det positiva med att diskutera med sig själv, är ju att jag kan göra det utan att låta ;)

... Nej, jag diskuterade det faktum.. Förklarade för mig själv, att dagarna går bra... Men ensamheten under kvällarna, känns alltid jobbigare..

 

Jag menar. Visst är det TRÅKIGT att gå hela dagar utan att prata med NÅGON. Utan att LYSSNA på någon som inte befinner sig på insidan av en skärm... Men DET kan jag hantera.. Det är liksom någonting som jag är VAN vid.. Och faktum är, att jag ALDRAG har haft särskilt stort behov av att socialisera med någon under dagarna. Då jag är en dagdrömmare och mer DRAR mig för att behöva umgås med folk...

... Men under kvällarna, efter att ha varit ensam hela dagen... Ja, det blir lite ensamt..

 

Jag menar.. När jag bodde hemma(nu innan jag flyttade för ANDRA gången).. Ja, då vantrivdes jag rätt så mycket med att bo hemma.. Allra helst av den enkla anledningen att jag kände påtvingad kontakt... Vilket jag INTE mådde bra av... Så jag höll mig oftast för mig själv på dagarna... Med vissa undantag...

Men till kvällen sedan.. Ja, då hade vi... Mamma, pappa och jag, som rutin att titta på en film varje kväll.. Ja, varje vecka som pappa jobbade dag... Och det STORTRIVDES jag med! Den korta, inte så intensiva kontaken med föräldrarna.. På mina EGNA villkor! ... Det var liksom VÅRAN grej! ... Och DET är en sak som jag VERKLIGEN saknar NU! SAKNAR! Skulle gärna åka dit varje kväll, bara för att se på en film tillsammans med dem... Men det är tyvärr för långt..

 

Men vidare.

Jag satte mig iallafall här igen. Efter att ha sett på de där videosarna i köket...

Grubblade. Stressade... Utan att egentligen veta vad jag TÄNKTE på.. Saker kändes bara inte rätt.. Och jag var frustrerad.. Lite smått förtvivlad... Kanske uppgiven... Ja, saker är inte rätt, helt enkelt...

 

... Jag kan säga att jag bara vill att nästa dag ska börja... Men det VILL jag inte. Jag vill inte påbörja en ny dag.. En dag av ingenting... Där SAMMA dag uppenbarar sig framför mig, gång på gång på gång.. Vakna. Dra sig i sängen tills man har lust att kliva upp. Kliva upp. Klä på sig... Promenera ALLDELES för tidigt till bussen. För att åka till stan.. Ta en promenad. Utan någon större mening. Mer än att det åtminstone känns BÄTTRE än att vara hemma...

Och sedan tröttna efter närmare en timme... Gå tillbaka till busstationen.. Vänta i ungefär en timme, på bussen... Utan någon som helst social kontakt... Och sedan när bussen äntligen kommer, åka hem för att sitta vid datorn... Grubbla lite grann. Blogga... Och sedan så småningom, gå och lägga sig... ALLTFÖR sent..

 

Ja.. DET är min dag.. Mitt dygn... Min vardag..

... Men jag behöver mer... HELT klart MER...

 

God natt med er <3

 

 

Av D - 18 februari 2015 21:01

Nej, nej.. NEJ. Är det enda jag har lust att säga..

... Jag ORKAR liksom inte.. Av ingen anledning alls egentligen.. Önskar jag kunde säga att livet är hårt.. Skylla på själva livet i sig..

Och visst är livet hårt.. För vissa. Men inte för mig.. I ärlighetens namn. Inte för mig.. JAG må vara hård mot mig själv.. Men livet skulle faktiskt kunna vara någonting HELT annat, enklare än vad jag TILLÅTER det att vara, om jag bara hade gett det hundra procent av min vilja..

 

Nej. Livet är inte hårt. För många är det det. Men inte för mig. Jag KAN saker. Mer än vad jag tar mig för att göra. Jag... Ja, hela mitt LIV har potential! Men samtidigt som jag gnäller och tjatar. Önskar och känner mig desperat.. Så gör jag inte mycket för att faktiskt TA mig dit.. Närmare på ingenting alls.. Jag är inte öppen för det. Tar inte... VÄLJER att inte ta tag i de saker som jag LÄNGTAR efter. Dessa relativt lättillgängliga saker som skulle höja min livskvalitet till en MER än trivsam nivå! ... "Vad sägs om att börja med att le?".. Att dra sig till de situationer där det automatiska leendet uppenbarar sig...

 

Just nu sitter jag här. På datastolen som jag har suttit på sedan jag vaknade efter en lur, vid halv sjutiden(eller något)... Ångesten sitter som en klump i bröstet. Och hjärnan är för trött för att orka räkna ut varför.. Vilket av dagens alla intryck och förändringar.. Små, likt som stora, som har gjort att denna enorma(egentligen rätt så lilla) klump har satt sig kring mitt hjärta igen och kramat det hårt.. En riktig björnkram..

 

Önskar starkt att jag hade bott ute på landet, så att jag kunde sätta mig i skogen någonstans, på en sten, och bara skrika allt vad jag hade.. Avsluta det hela med att sjunga med tårarna rinnandes nerför kinden... Bara för att... Ja. Av ingen anledning alls..

Jag har paradiset utanför min dörr.. Bara jag vågar besöka det.. Och satsa på den rätta vägen.. Det är inget som säger att det kommer att vara lätt eller väldigt lättillgängligt... Men det FINNS där, och jag har både potential och möjlighet att joina det... Om jag bara tar mig förbi bommen...

 

... Men jag ska väl ta dagen idag..

Jag fortsatte trots allt att läsa ikapp någon månad på den här bloggen som jag har börjat läsa helt från början.. Snart... Ja, kanske inte. Det är nog en tredjedel som jag har avverkat nu... Så en del kvar att komma ikapp..

 

Och sedan gick jag och la mig.. Klockan var någon gång vid tvåtiden tror jag..

Minns inte hur jag somnade... Eller NÄR, rättare sagt. Minns inte hur jag mådde...

... Men vaknade iallafall... Vid elva någon gång imorse. Tror jag. Och klev väl upp någon gång därefter..

Klädde direkt på mig kläderna och plockade ur båda diskställen efter gårdagens diskning..

 

Och sedan blev det en snabb vända vid datorn.. Minns dock inte vad jag gjorde...

Gud. Minnet. Minnet. Minnet... Men kanske inte är någon aktivitet som NÅGON normalt sätt kommer ihåg.

Och så klädde jag på mig ytterkläderna. Tog med mig soppåsen med matavfall i... Och gick till soprummet några hus bort. För att testa nycklar.. Hittade den rätta... Och gick in...

 

*Suck* säger jag bara. Först blev jag glatt överraskad. Lättad. Men det dog ganska snabbt. Då jag inte kunde hitta NÅGON soptunna för just MATSOPOR! Nej, det fanns ALLA dessa returtunnor, för tidningar, papp, plast... Metall... Och ALLA dessa! TILL och med BATTERIER! ... Restavfall fanns det typ fyra soptunnor på rad, för... Men jag läste på skyltarna. Läste, läste och läste. Kände mig som en yr höna. Där jag gick omkring, stressad och förvirrad, för att försöka hitta en soptunna... som inte FANNS!

 

Så. Jag slängde den i restavfall. Skulle ju till bussen.. Så kunde ju inte stå DÄR och stirra efter en soptunna som jag med största sannolikhet inte skulle hitta... Då den inte FANNS i rummet!

... Gick, om än med lite mer uppgivenhet.. Och frustration. Till busshållsplatsen. Satte mig på bänken i båset... Och skickade iväg ännu ett mail till bovärden. Frågade.

 

... Har dock inte fått något svar ännu...

Jaja. Det är ju inte LIKA illa NU, iallafall. Stör mig bara på att behöva slänga soporna i FEL soptunna ÄVEN nu EFTER att jag har hittat soprummet! ... NÄR ska allt vara klart med alla oupplösta problem i LÄGENHETEN!? ... Ja, jag lovar jag önskar mig bort ifrån det vuxna livet.. Alla dessa SMÅPROBLEM.

 

"Ska jag dö, så måste jag radera mina texter.. Raderar jag mina texter, så måste jag dö..."

... Ja, det är en mening som bara ploppat upp i mitt huvud... Inget allvarligt MED det.. Och vet inte ens varför jag tänker det... Jag vill inte dö.. Inte nu. Har liksom ingen TANKE på det.. Men i tröttheten och den psykiska bristen på ork, funderar jag bara på vad som måste till OM det någon gång skulle hända.. Vilket är en omöjlighet. Då jag inte vågar radera alla mina texter, IFALL att jag inte dör.. Eftersom att dessa är viktiga för mig. Och inte heller vågar RISKERA att någon läser det allra mest privata och hemliga som jag har skrivit.. De texter varav JAG och bokstäverna på pappret, är de enda som vet...

 

Men som sagt. Jag befinner mig inte där. Inte på NÅGOT sätt. Jag må inte komma framåt.. Och inte heller bakåt. Jag står hjälplöst och stampar på det onödigaste stället i livet... Jag kanske är dum mot mig själv ibland.. Inte riktigt VET vart jag vill... Men jag har ändå en rätt så stark dragningskraft framåt... Och rör mig med stapplande, alltför långsamma steg i rätt riktning. Villigt. Likt som ovilligt..

Det är DÄR jag befinner mig.

 

Men. Ja.

Klev på bussen. Och åkte in till stan. Trött. Slut.. Ja, det blev ingen härlig bussresa... TROTS att bussresan, idag var det ENDA som fick mig att åka iväg! ... Jag hade(har) så ont i hälen, att jag knappt kan gå. Känner mig som en gammal tant när jag haltar omkring.. Tror att det är ett blåmärke. Och det sitter och TRYCKER på hälsenan! ... Och vädret var grått och trist. Trots sina fyra till fem plusgrader, var det idag ingen vidare vårvärme ute. Som det var för några dagar sedan..

 

Inte heller hade jag lust att sitta i gallerian ute bland folk..

Men det var ändå så det blev. Jag gick och satte mig på gallerian och stirrade... Alldeles DOV inombords... Och tröttheten gjorde att det BRÄNDE i ögonen. Huvudet gjorde sig påmint med en konstig ilande känsla... Och ja.. Jag orkade inte sitta där längre... Behövde RÖRA på mig!

 

Så efter ungefär... Ja, närmare en timme kanske, tog jag mig en kortare omväg tillbaka till busstationen.. Satte mig ute på bänken. Då jag från trettio meters avstånd(kanske), kunde tydligt se att väntsalen var stimmig och full.. Orkade INTE.

 

... Men det var kallt... Så när jag med ögat kunde tyda att det kanske var LITE mindre folk därinne nu, så traskade jag dit och satte mig istället... VILLE köpa någonting att dricka... Men var inte sugen...

Så jag hoppade det..

 

Hem..

Var väl hemma vid halv fyra. Satte mig då här. Och åt lite grann.. Alldeles för mycket egentligen. Läste lite bloggar. Kollade blocket... Ja. Det gamla vanliga...

Och sedan så MINNS jag inte vad jag gjorde.. Men jag mådde dåligt. Kände mig frustrerad och onödig... Ja. Så jag hämtade resten av mitt godis, och började proppa. Utan att smaka. Bara VRÄKA i mig... Av vilken anledning som jag inte kommer ihåg... NÅGON tanke var det nog som utlöste det.. Men jag minns inte..

 

Och sedan gick jag in i sovrummet och bäddade ner mig med kläderna på, under täcket och två filtar.. Vilade. Slappnade av.. Såå trött.

Jag råkade somna till.. Men var en kort stund halvt vid medvetande, och trodde att klockan hade blivit natt.. Gick väl och la mig vid halv fem..

 

Orkade dock inte kolla klockan. Låg bara där och med slutna ögon, nyvaken, försökte tvinga mig själv att kliva upp och blogga. För att sedan lägga mig för natten igen..

Men när jag väl kollade klockan, var den halv sju, tror jag.. Så klev då upp.. Såg på några avsnitt av teen mom 2 på datorn...

 

Och nu sitter jag här... och bloggar...

 

Ja-a.. Det var nog det. God natt med er <3

 

 

Av D - 17 februari 2015 22:28

Egentligen har jag ingen större lust att blogga.. Men klockan börjar bli sent..

Jag är HELT på andra tankar just nu.. Kissnödig, och på andra tankar :P

 

... Men jag ska ändå rabbla dagen som varit. Då det ju är något av det viktigaste som finns :P

 

Minns inte riktigt vad jag GJORDE igår efter kvällsinlägget...

Löste jag korsord?

Läste jag bloggar?

... Ja, jag minns inte. Eller rättare sagt. Det FINNS därinne. Men jag orkar inte anstränga mig för att tänka efter. Vill ju låta fingrarna vibrera över dessa tangenter i en hisklig fart. Och inte stanna upp för att fundera, och glömma ÄNNU mer på vägen :P

 

... Okej. Onödig info.

Men vidare..

Eftersom att jag inte minns gårnatten, går jag direkt vidare på morgonen.. För att DEN minns jag!

... Jag vaknade vid halv nio ungefär, och kollade nästan direkt mobilen.. Jag hade fått mail från husvärden.. Eller heter det bovärden? Samma sak, iallafall..

Han hade svarat på mitt mail om soptunnorna.. Dessa alltför osynliga soptunnor som jag inte fattade vart de hade tagit vägen... Dessa soptunnor som givit mig ångest och gjort att jag inte vågat slänga SOPORNA på typ tre månader.. Sedan jag flyttade hit. Har väl slängt sopor två gånger, tror jag..

 

Men han svarade iallafall att vi har ett soprum i hur 3 a b... Alltså. Huset med portarna a och b...

... Och GUUUD vilken lättnad det var! Att ÄNTLIGEN kunna gå ut och slänga soporna... FEM DAGAR I VECKAN, om jag hade velat det! ... Och HUR många gånger jag vill per dag!

... Ja, jag kan lova jag låg där med ett leende på läpparna, i några minuter, efter det =)

 

... Så nu är det alltså så.. JAG bor i 3F. Ett litet hus med bara en port.. Bredvid vårt hus ligger ett tvåportshus.. 3 D och E... Och bredvid DET, ett enporthus.. 3C... Och så har vi, nästa på samma sida gatan, ett till tvåportshus, 3 A och B... I 3f BOR jag. I 3 D E har jag tvättstugan... Och i 3 A B har jag soprummet... Lite utspritt :P

 

Men nu VET jag iallafall ;)

 

... Vi går vidare..

Efter att ha legat en stund till, började glädjen lägga sig... Lättnaden lätta... Och jag började känna en hint av ångest.. Inte stark.. Bara sådär lätt märkbar... Sådär så det näst INTILL, förändrar humöret... Ängslan liksom...

 

Men jag funderade inte mer på DET... Tänkte bara "Ja, alla bekymmer i VÄRLDEN försvinner ju inte bara för att SOPTUNNORNA hittas.."

 

... Klev väl upp... Ja, rätt så tidigt. Skulle ju trots allt DISKA idag.. Och så efter det, ville jag ju in till stan och köpa SEMLA! Tycker inte om att gå till butiken här i byn.. Då den är så LITEN och därför är SAMMA igenkända personal där VARJE dag! ... Tycker inte om att se folk som känner igen mig... Rädd för uppmärksamhet...

Men IBLAND går jag dit och handlar ändå..

Å andra sidan, så HAR jag ju busskort, och åker därmed "gratis" in till stan.. Och ÄLSKAR att åka buss! När inte DEN är full...

 

Klev iallafall upp.. Och började direkt diska... Disk efter disk... Efter disk.. Smutsigt och ofräscht... Diskmedlet försvann direkt ur vattnet... Och jag fick byta det näst intill SVARTA vattnet i diskhon, minst FYRA gånger under dagens diskning!

 

... Jag kände mig ofräsch.. Och trivdes inte med hur diskbänken såg ut... Och det ständigt uppdykande problemet att pussla ihop disken i dessa DISKSTÄLLNINGAR... Ja, det... Det är ett pussel, helt enkelt.. MÅSTE börja diska oftare! Har måndagar och torsdagar på schemat... Kanske ska börja GÖRA det också.. så att det åtminstone blir diskat när diskhon är full ;)

 

Ja.. Det TOG sin lilla tid.. Men jag blev klar. Har dock inte orkat plocka UNDAN all ren "disk" ännu.. Men det tar jag imorgon :)

... Efter diskningen, satte jag mig vid datorn en stund.. Gjorde ett kort om soprummet och la in här på bloggen. Och klädde nog sedan på mig ytterkläderna och gick till bussen.. Då jag inte hade någonting annat att göra.. Orkade ingenting efter dagens diskning.. Inte ens läsa bloggar..

 

Nej, nu ville jag ut. Hemifrån.

Så. En halvtimme innan bussen skulle gå, traskade jag iväg.. Kollade upp soprummet när jag ändå skulle ut... Och det fanns! Hittade det. Och imorgon åker åtminstone matsoporna ut ;) De andra får nog vänta.

 

Satt och väntade.. Länge. Länge.. Det var relativt kallt. Det blåste. Och man småfrös lite grann.. Några känslor kommer jag dock inte ihåg... Så säkert inte så viktiga...

 

Väl i stan... Ja, min enda plan var ju att gå till coop och köpa semla... Vilket såklart var tvunget att bli tvåpack.. Då man sällan kan köpa bakelser i enpack på matbutiker..

... Hittade även naturgodiset idag! Så med en LITEN ångest angående det, köpte jag även med mig en påse utav det godaste.. Inte lördag. Inte fredag.. eller helg... Men trots allt fettisdagen... Får ju skylla på det :P

 

... Och.. så tillbaka till busstationen... Kallt. Kallt. Kallt... Jag frös.. Men det hade iallafall blivit lite varmare än vad det var när jag GICK vid halv ett!

... Satte mig och väntade i väntsalen... Var... Ja, jag MINNS inte hur länge det var kvar tills bussen skulle gå.. Men mer än en halvtmme... Närmare en timme, tror jag, iallafall..

 

Och så hem. Satte mig direkt vid datorn. Och åt lite godis... Påmindes sedan om semlan... som jag TILLOCHMED glömt bort att jag hade! Som alltså fortfarande låg i påsen i hallen... Av en bloggerska som skrev att det var fettisdagen idag..

 

Åt semlan...

... Och ja-a... Jag har väl typ suttit här sedan dess.. Messat lite med 22åringen.. Då hon och mamma, båda hörde av sig idag och sa att vi skulle fira mig den 28:e hemma hos dem.. Mamma och pappa alltså.. Ja. Hade inte DE hört av sig, så är det inte säkert att det hade blivit något firande alls! ... Men det blir säkert bra :)

 

Vi diskuterade tårtan. Då jag vill ha en nostalgitårta.. Den tårta som vi ALLTID gjorde till alla födelsedagar när vi var SMÅ! ... Så vi behövde komma fram till hur den egentligen var uppbyggd.. Det var LÄNGE sedan! Men jag tror nog att vi får till det.. Eller HON. Jag hade önskemål om att hon skulle göra min tårta =)

 

... Och så messade Xsambon. Överraskad blev jag, då han aldrig hör av sig annars.

Han "pratade" lite... Och kläckte sedan ur sig vad han EGENTLIGEN ville.. Han behövde låna 500 kronor... till någonting. Frågade aldrig vad. Men jag skulle sedan få tillbaka dem när han fick pengar, på onsdag nästa vecka..

 

Klart han får! Jag menar. Xsambon och jag levde i princip på luft och vatten.. Hade inte råd med varken mat eller räkningar... Pengarna tog slut och mer därtill, innan de knappt hade hunnit IN på kontot(!) ... Och DET... Ja, det var på grund av mig! ...

.. Och samvetet..

 

Jag tror att jag lämnar det där, idag.. Kanske berättar mer om hur Xsambon ställde upp och vad han stod UT med under den tiden(och att han inte bara slänge ut mig!), en annan dag..

Men iallafall. Dessutom så går ju ändå inte mina möbel-och inredningspengar åt just nu, kan man ju säga :P

 

Så jag förde över pengarna. Blev kallad "ängel"... Och så sa jag "hejdå" för att jag ville se på lite dokumentärserier på datorn.. Ja, GUD vad jag saknar tv:n!

... Den, och soffan som det blev förhinder med! Ja, de erbjöd inte inbärning(-burning?) i lägenheten för en rimlig summa, i MIN stad, sa de. Så jag får försöka komma på en annan lösning. Kanske att de levererar den till mina föräldrars hus. Och så tar DE hit den på sitt släp?

 

... Ja, vi får se.

Jag började iallafall söka efter olika serier. Ville se någonting med förlossningar. Eller iallafall nyfödda.. Då DET har varit någonting som rört sig i mitt huvud idag!

... Men det är så svårt att HITTA på internet, tycker jag!

Hittade trots allt en serie.. Som jag nu får vänta på nästa del av. Då andra delen inte tycktes ha kommit ut ännu. En serie på två delar.. Minns dock inte vad den hette..

 

Sedan blev jag trött.. Mådde nog lite sådär... Men minns inte så mycket OM det!

Så jag tog med mig mitt godis och gick och bäddade ner mig under täcket i sängen. Klockan var sju.. Åt mig LITE för mätt på godiset.. Men hejdade sedan mig själv.. Grubblade lite grann. Skrev några punkter på mobilen.. Och la sedan ner huvudet för att vila..

 

Funderade bara lite grann. Dagdrömde. Visionerade(om det nu finns) ...

... Och nu har jag klivit upp för att blogga... Då jag fick tråkigt. Blev trött. Och klockan börjar bli mycket...

 

.. Ja, just det ja! Höll nästan på att glömma det som inlägget BÖRJADE med!

Jag såg, medans jag låg där nerbäddad, på en dokumentär på youtube.. En sådan där hd-film på en bebis utveckling från ägg till foster och så vidare... Och utan att veta om det, lyckades jag välja en som handlade om tvillingar, trillingar och fyrlingar! Olika slags tvillingar... Och hur allt kan gå till på typ... Ja, MÅNGA olika sätt! Såå intressant! Och jag som är superfascinerad(stavning) av flerlingar! ÄLSKAR. Och man lär sig så mycket nytt! ... En VÄLDIGT intressant sak om vänsterhänta, bland annat ;P

 

Så. Nu i skrivandets stund, har jag lite svårt att koppla av.. För det första, vill jag lära mig MER, MER... MER! Jag vill se fler videos...

Och för det andra, så känner jag en viss abstinens. Då jag inte har läst ikapp NÅGONTING på den här bloggen som jag började läsa från början, idag!

 

... Ja, men det ska nog bli sängen nu..

Kanske blir det till stan imorgon. ÄLSKAR att inte vara hemma!

 

God natt med er <3

 

 

Av D - 17 februari 2015 12:05

 

Klockan 08.40 i morse, föll en tonviktare från mina axlar.

Nu är nästa steg att gå dit och se om detta rum är mer synligt för ögat, än vad de soptunnor som jag trodde skulle finnas, var :P

 

Men det gör jag antingen imorgon eller ikväll. Har diskat ALL disk.. Och tänkte snart åka en vända till stan :)

 

Vi hörs ikväll <3

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26
27
28
<<< Februari 2015 >>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Ovido - Quiz & Flashcards