Livet ur D:s synvinkel

Direktlänk till inlägg 25 augusti 2014

Nu gör jag natt

Av D - 25 augusti 2014 17:55

Jag känner bara att jag vill avsluta dagen här och nu. Så det är vad jag tänker göra...

Oförklarlig ångest. Instängdhet och grumlig hjärna... Nu går jag och lägger mig...

Oj, vad jag måste få någonting att göra om dagarna!

 

Dagen idag.

Jag klev upp imorse vid niotiden, som jag brukar göra. Märkte att pappa var hemma från jobbet idag. Han hade frossa igen, och mådde väldigt dåligt...

Jag åt iallafall min frukost. Plockade ur  diskmaskinen på ren disk, och packade sedan i den endast avsköljda disken från igår..

Sedan gick jag som vanligt upp hit och la mig igen. Bäddade ner mig, och halvsov ett tag. Tills klockan... elva, tror jag. Satte igång datorn. Kollade mailen. Och blocket... Ja, jag läste lite bloggar. Som vanligt, bara.

... Spelade Bejeweled för att det är en så himla bra sak att ängna sig åt medans man funderar. Bara klicka på skärmen. Flytta diamanter, och låta tankarna flöda. Rätt så lugnande på sätt och vis.

 

När det började bli dags för lunch... Vänta lite. Jag måste bara nämna. Jag fick svar från min handläggare på arbetsförmedlingen idag. Där hon... Ja, hon skrev att det var hon som var min handläggare, och så frågade hon om jag var intresserad av ett möte med en av de två kollegorna som enbart jobbade med att finna praktikplatser... Jag svarade såklart "ja"... Och sedan har jag inte hört något mer från henne.

 

Men iallafall. När det var dags för lunch, så märkte jag hur jobbigt min pappa verkligen hade det. Han hade ännu inte orkat sig upp ur sängen, och mamma var sådär irriterat orolig mot honom. Sådär så att man får känslan av att hon skäller på honom och är arg. Men att hon egentligen bara är rädd, och orolig för hans tillstånd...

Ja, han hade frossa, hög feber, och han verkade inte riktigt vara med på vad som hände runt omkring honom...

 

Klockan blev ett. Och när mamma väl lyckades få honom att kliva upp, åkte de direkt in till sjukhuset. Mamma är fortfarande där. Och pappa ligger med antibiotika i dropp. Och kommer hem imorgon. Det var någon infektion som spökade..

 

Själv hade även jag en rätt så jobbig stund. Önskade nästan att jag hade varit en av dem som gick i skolan idag. Så att jag slapp bevittna denna jobbiga händelse. Jag menar. Jag visste ju inte vad jag skule svara på mammas oro. Visste inte hur jag skulle prata med pappa...

... Så jag undvek helt enkelt att se honom imorse. Blev väldigt tyst och tillbakadragen, och efter min lunch, drog jag mig upp till min dator igen..

Jag blev nog lite rädd och orolig, jag också. Jag har ju verkligen lärt känna pappa nu. Den nya förbättrade pappa. Jag har kommit att börja älska honom som en... Ja, just pappa. Innan har jag aldrig känt någonting alls när andra mår dåligt. Kanske låter hemskt. Men jag har inget svar på varför heller. Har bara trott att jag inte älskar någon, och att det är därför.

... Men idag. Ja, kanske. I händelsens stund iallafall.

 

Det har blivit mycket dator. Ingen lust till någonting annat idag. Tänkt ta fram systemkameran. Men ingen ork till att tänka. Jag har bara haft en sådan unken känsla inombords. Tjock i skallen. Instängd, och ett tungt tryck om hjärtat hela dagen...

Och mitt svar på det frågetecknet, varför... är att jag inte GÖR någonting om dagarna. Klart att man mår dåligt om man inte gör någonting för att må bra. Klart att inaktiviteten tar ut sin rätt... Jag behöver både FRAMÅT i livet och ett händelserikare liv! STORT BEHOV!!!

 

Försök till att skriva av mig, och sedan blev det tv:n som sista försök till avkoppling. Åt ALLDELES för mycket mat, och kände mig ÄN mer hjälplös. Då behovet av självkontroll, blir ÄNNU större när jag inte känner mig på topp psykiskt.

 

Så. Jag går och lägger mig nu. Jag vill avsluta dagen. Inte veta av den mer. Gå på nästa och hoppas på att imorgon är en bättre dag.

God natt med er <3

 

Det är så vackert utanför mitt fönster nu. Det spöregnar på de fylliga täta träden. Och solen lyser upp dem så där underbart. Ger mig känslan av regnskogen. Lugn.

 

 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av D - 27 augusti 2018 10:22

Jag blev gravid. Var orolig för missfall, hela tiden. Föreställde mig att jag aldrig skulle sluta oroa mig för missfall. -När barnet skulle födas, skulle det födas dödfött. Efter födseln, skulle det dö i plötslig spädbarnsdöd. -Aldrig skulle jag kunn...

Av D - 2 april 2018 13:56

Jag har fått svårt att blogga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, -och skriver sällan i varken den fysiska dagboken, känsloboken på datorn eller någon annanstans. En del(många!!) listor såklart, eftersom att det är helt omöjligt att orka leva annar...

Av D - 13 januari 2018 18:19


 

Av D - 22 september 2017 19:23

Det är så svårt... Jag tycker verkligen om dig.. väldigt mycket.. Men jag vet bara inte på vilket sätt.. Jag är ju helt bombsäker på vad du känner, eftersom att du förmedlar det så himla starkt. Men lika förvirrad som du blir över mina känslor, lik...

Av D - 5 september 2017 13:39

Det smärtar i bröstet. Jag känner mig tung i huvudet... Livet känns kaotiskt... Och nu har jag en ny relation på det, -som jag, ibland, inte orkar hantera...   ... Idag går jag med en känsla om att vi aldrig kommer att ses igen. Vet inte varför...

Detta är jag...

Glöm inte att du kan ställa frågor till mig, skriva en snutt i gästboken, och gilla eller följa bloggen :)

  

Vad vill du veta? :)

20 besvarade frågor

Dela med dig :)

RSS

Viktkampen

           

Kan ni lösa denna?

Dagens gåta

Dagens Citat!

Dagens citat

Länkar

 

Jag tipsar

Starkt filmtips till den känslosamma =)


Kalender & klocka

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8
9
10
11 12 13 14 15
16
17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28
29
30 31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Mina senaste tankar

       

Checklista

 0% uppnått

 

    

Det jag skriver om...

 

         

Allt jag skrivit :)

Vad söker du?

Besökare hittills

 


Skapa flashcards