Jag sitter här och stirrar på min elektroniska skärm. Stirrar och stirrar. Utan att riktigt tänka, sitter jag här och desperat försöker komma på någonting att göra. Hjärnan känns som tuggummi, och någonting att göra, kan jag inte komma på...

Kanske är min dag slut nu(?). Kanske är det bara så att det är dags för mig att gå och lägga mig. För att vad ska jag göra annars, liksom? Tv:n känns inte särskilt lockande. Att kolla hundar på blocket... Nej, det har jag inte haft lust med alls idag. Tittade in en gång igår och en gång idag... Men backade ut lika fort igen. Det där jättelika suget som jag kände för några dagar sedan, har nu plötsligt lämnat mig. Orkar inte kolla alla dessa annonser. Spara de intressanta och allteftersom de blir sålda eller borttagna, plocka bort dem igen.

Jag har inte heller känt någon dragningskraft mot att föra in några siffror i sina diagram... Bloggarna har jag bara skummat igenom, typ... Och ja. Egentligen har jag inte haft lust med mycket. Allt där jag behöver tänka, lägga ner tid... Ja, engagera mig, har liksom inte bryts (heter det så?) om...

Så vad har jag gjort idag då? Jo, efter en natt med mycket funderingar och kanstateranden. Mycket pepp och övertalningar till mig själv, för att få må bättre... Efter en natt då jag ÄNTLIGEN kände att jag hade löst min inre konflikt och kunde slappna av... men ÄNDÅ inte tycktes kunna sluta tänka... Ja, efter den natten, vaknade jag imorse efter att ha drömt jättekonstigt. Minns inte vad det var, nu. Men jag minns att min gymnasielärare var med i drömmen, och skolan som jag befann mig på, var en annan variant av min gamla gymnasieskola. Mer minns jag inte. Tyvärr.

Men jag vaknade iallafall, redo för arbetsförmedlingen. Klädde på mig, åt frukost och gjorde mig iordning. Sedan gick jag på mitt lugna lilla vis, stressande :P ner mot bussen. Ja, trots att jag går en halvtimme innan bussen ska gå, en promenad som tar tio minuter, så känner jag ALLTID att jag måste stressa :P Konstigt det där. Men NÄR jag än går, "kommer jag försent" om jag inte går i rask takt =P

När jag kom in till stan, var jag bara TVUNGEN att gå på toaletten. Ja, nöden kallade. Så jag knallade ner till biblioteket, för att sedan gå åt det tvärtomma (finns det säkerligen inget ord som heter :P Men nu finns det det =P) hållet, för att komma till arbetsförmedlingen. Lagom där är jag en halvtimme för tidigt. Hade inget annat att göra. Så skit samma, liksom. Kunde väl sitta där, likväl som på en bänk i stan ;)

Ja. Mötet då. Ointressant jag kände mig nu :P Ja. Mötet är väl inte så mycket intressantare. Jag kan väl säga att mina känslor när jag väl satt där, var tomhet. Hade inget att säga, och när han inte pratade, var det knäpptyst i säkert fem minuter. Man skulle kunnat höra en knappnål falla. Jobbig tystnad, där det enda som hördes, var "gubbens" tunga andning och tangenternas långsamma "tackande". Ja, han skrev lååångsamt. Snacka otålig :P

Jag kände mig även lite smått förvirrad och trög i skallen. Visste inte riktigt vad jag ville... Vad jag ville få ut av vårt möte. Hur jag ville ha det... Vad jag hade för förhoppningar och förväntningar. Frågorna han ställde, knöt sig i skallen på mig, och jag visste inte om jag skulle säga ja eller nej.

Jag kan tänka mig att jag blev lite stressad också. Helt plötsligt var jag där jag hade väntat på i flera månader. Ett steg närmare ett arbete... Klart man blev ställd! ... Ja, jag vet inte. Det var dags. Och en massa frågetecken kom upp efter mötet, om hur jag egentligen hade tänkt mig. På vilket sätt skulle allt skötas och vad är jag beredd att göra för att få denna praktikplats(?). Vad var det nu jag hade för tanke med min praktikplats?

Fast egentligen när jag tänker efter, så kom aldrig de där frågentecknena upp i tanke. Utan de var känslomässigt. Hjärnan själv verkade ha låst sig helt, under detta möte. Vet inte vart den tog vägen. Men den ville inte hjälpa mig att reda ut situationen idag, iallafall. För att. Där satt jag, och svarade vad jag TRODDE att jag bestämt mig för innan. Men utan att egentligen vara säker på någonting... Och hjärnan låg och sov :P Lugnt och tyst därinne =P Och efteråt kändes allt fel... 

Men det löser sig nog. För att trots att jag kanske har svarat på ett sätt som jag egentligen inte hade tänkt göra, går det ju att ändra på de svaren. Saker som jag sa nej till idag, för att jag trodde att det var vad jag ville, kan jag ju säga ja till, nästa gång de frågar. Jag menar. Jag hinner ju. Jag ska ju eventuellt få prata med en arbetspsykolog. Så jag hamnar nog på en praktikplats tids nog ;)

Annars känns det svårt. Att söka praktikplats själv, är ett stort hinder för mig. Vad ska man säga? Och vad är det jag egentligen VILL med min praktikplats? Vart vill jag vara? Och skulle jag klara av att gå dit sedan? Vem skulle jag höra av mig till, om det skulle hända att mitt sinne vänder upp och ner på tillvaron igen, mittuppi en praktikperiod? Det vore bara så mycket skönare att bli tilldelad en :)

Ja, nog om det. Måste bara säga att guuud vad min hjärna krånglar just nu! Det är helt otroligt! Den är allmänt seg och att skriva detta inlägget, känns som att försöka dra dragkamp med tangentbordet :P Nej, men ärligt. Det går trögt. Och jag får inte fram ett ord. Hur ska jag formulera mig? Vad ska jag skriva? ... Ja-a. Ovanligt svårt, för någon som brukar låta orden TRILLA ut i fingrarna på henne! Hoppas det är bättre imorgon. Sega hjärna =P

Ja, så ursäkta för detta inlägget. En ofokuserad hjärna till bloggtorka idag, kanske :P Men kanske låter det bättre i era öron när ni läser det :)

Annars har jag inte gjort mycket. Sett på tv, ätit kladdkaka med grädde, kommenterat lite med min kära bloggvän, och pratat i telefon med min Xsambo. Då jag var "upprörd". Hade lite ångest för att... Äsch. Vi går inte in på det, förresten. Men jag har iallafall lärt mig att ALLTID titta i kuvertet en extra gång innan jag slänger det. Om det är något kort man fått eller så ;) För att, annars kan man råka slänga betydelsefulla saker :P

Långt trögt och onödigt utdraget inlägg. Men god natt med er <3

Jag tar mitt inlägg nu då. När jag ändå är såpass "aktiv" som jag är :P

Idag kan jag med handen på hjärtat, säga att jag har haft en ren skitdag...

Det började med kvällen och natten igår. Efter mitt inlägg igår, mådde jag väldigt dåligt. Jag hade beslutsångest som få, och vilket håll jag än la mitt beslut åt, kändes det som om jag valt fel. Och perfektionist som jag är, var det jordens undergång. Mitt sista andetag.

Jag testade skriva av mig på min andra bloggen. Bloggen vars inlägg jag brukar sno till den här ibland. Blev inte lugnare. Ångesten försvann inte, och jag kände mig fortfarande lika hjälplös och inombordsligt stressad och upprörd. Jag testade att skriva av mig på min tredje blogg. Bloggen för jobbiga texter och inlägg... Men ångesten kvarstod. Stressen och pressen... Hjälplöshetskänslorna likaså...

Jag KUNDE bara inte få ordning på mina känslor. Inte få fram en bra tanke ur min hjärna. Vad var "rätt" och vad var "fel"? Hur skulle jag lösa detta JÄTTESTORA bekymmer? Bekymret som egentligen inte var värt ett sandkorn på denna planet. Det problem som egentligen bara spelade min perfektionisthjärna ett spratt.

Jag VISSTE så väl att det som jag egentligen kände en sådan PRESS för att välja rätt angående... Det jag var och är så himla rädd att aldrig klara igen, att misslyckas med... Jag visste så VÄL att det egentligen bara var en skitsak i detta stora universum. Att egentligen skulle jag ju inte ALLS dö... Jorden inte ALLS braka samman bara för att jag inte lyckas PERFEKT med någonting som till och med JAG bestämmer hur det ska vara och se ut!

Men jag var orolig, osäker och ångesten tryckte ner mitt hjärta och gjorde det psykiskt svårt att andas. Jag låg där i min säng. Ältade, och BAD om att inte behöva vakna upp till ännu en morgondag. Behövde en vila från detta livet. Var RÄDD för att behöva känna på det där bekymret ÄNNU en gång...

Och jag KÄNNER av det. Även idag. Jag är rädd för att behöva ta beslutet och inte bli nöjd. Rädd för att återigen inte kunna lita på mig själv och min magkänsla. Rädd för att "jorden ska gå under"...

Ja. Vidare till dagen idag... Annars blir det ingen plats över till det :P Blir ett långt inlägg, detta :)

Dagen började iallafall lika illa som den slutade igår. Jag kände mig nere och stressad. Vädret var mörkt och tråkigt. Bara anblicken av den vita snön utanför mitt fönster, fick mig att frysa. Och... Ja-a... Det var ingenting som var särskilt bra, EGENTLIGEN.

Jag satt här på min stol. Min svarta snurrstol. Försökte lösa ett problem som inte tycktes gå att lösa. Ville göra reklam för min blogg, tänkte jag. Bara för att det är kul att pyssla ihop en banner. Men så försökte jag få in min banner på en bannerutbytessida... Men det gick inte. Försökte igen och igen och igen. Blev bara mer och mer stressad... För att det GICK inte!

Så. Efter att ha hållit på halva dagen. Ja, några timmar sådär... Så gav jag upp. Tackade för mig på den där sidan, och kom fram till att "varför?". Det är väl roligare EGENTLIGEN, om bloggen växer av sig själv? Av att folk med tiden, hittar in och blir intresserade?

Ja, så efter att ha gett upp med det där och bara accepterat det, TRODDE jag att jag skulle börja må bättre. Men fastän avsaknad av anledning till depp och ångest, höll den i sig. Jag kände mig deppig, orolig och osocial. Hade inte lust med någonting och ville varken höra eller se någon. Inte BRY mig om någonting.

Men jag började trots allt, måla lite grann. På det där programmet där jag gjorde headern. Den lila. Skriva lite texter med deras "pensel". Och medans jag satt där och klottrade. Skrev lite grann... Så kom jag också fram till att ibland måste man nog TILLÅTA sig själv att må DÅLIGT. Ja, man måste bara acceptera att det ÄR så ibland. Ibland ORKAR man helt enkelt inte peppa sig själv. Tänka positivt och le. Man måste bara få ge upp och må DÅLIGT för ett tag. På så sätt, kan man hämta nya krafter och kämpa ÄNNU hårdare, när man väl hämtat sig :)

Och så var det ju. Efter ett tag så vände det. Nu till kvällen, känner jag bara av en HINT av ångest. Träningsverk i hjärtat, kanske :P Och jag är på bra humör. Ser fram emot arbetsförmedlingen imorgon.

Och jag måste bara ÄLSKA denna underbara person som klivit in i mitt liv, och på mindre en en månad, fått ljuset att uppenbara sig i slutet av tunneln. Kära T. Hon gjorde mig så GLAD med sina fina ord idag =) Tack för det, kära vän! Jag är säker på att vi kommer att göra varandras liv SÅÅ mycket enklare =)

Ja. Annars har jag inte gjort så mycket idag. Jag har inte läst bloggar. Förutom Lev-i-nuet. Och jag har inte kollat hundar på blocket. Jag har nu till kvällen, gjort en ny header. Ännu ett rehabiliteringssätt för mig ;) Och så har jag suttit med mamma, 17åringen och 13åringen, i tv-soffan och pratat. Och även haft en del diskussioner med mamma.

Nu blir det nog sängen. Arbetsförmedlingen imorgon. ÄNTLIGEN skall min dom falla! Mina frågetecken redas ut!

God natt med er <3

Jag testade även att göra den nya headern med ram. Tycker nästan att det blev snyggare. Då det bröt av själva motivet från bloggens svarta bakgrund :) Kan jag ha denna? Eller ser det helt förfärligt ut? =P

Okej. Nu ser man ju inte ramen så bra. Då den är vit :P Men ni ser ju headerna på toppen av bloggen ;)

Hmm... Är jag nöjd? ... Jag tror det. Men kanske blir det för mycket?

Nu har jag iallafall dessa tre alternativ...

1. Den jag nyss pysslat ihop. Säger kanske inte jättemycket om mitt liv. Min situation. Men samtidigt lite mer än bara klotter:

2. Den jag har haft tillfälligt sedan igår. Eller när det nu var... Förrigår(?). Ett riktigt hullerbuller. Säger en del om hur mitt liv ser ut just nu:

3. Den som jag rätt så länge har haft. Ett stadie som jag tycker att jag lite lätt har tagit mig ifrån, just nu. Det där funderarstadiet. Då man typ har gett upp och inte riktigt vet vart man vill eller ens om man ska försöka:

Så frågan är ju vilken jag borde ha. Jag tror ju på nummer 1 eller 2. Men vet inte hur fin jag egentligen tycker att 1:an blev... Eller om det kanske känns bättre med den vanliga fyrkantiga bilden...

Kanske byter jag tillbaka till den vanliga lila"lurviga" :) 

Ja-a... ... Det här är min dag idag. Men...

Inte så mycket att göra åt saken. Kan ju inte vara stark jämt :) ...

Inlägget kommer ikväll ;)

Jag har varit inne på din blogg idag, kära T. Men har tyvärr inte orkat kommentera de inlägg som jag egentligen hade velat göra det på :( Men jag kommer igen ;) Hoppas du har det super, käraste bästaste bloggvän =) Jag tänker på dig. Kram D.

Jahapp. Vet ni vad? Vi slänger ihop ett inlägg nu, och ser om det blir något av det. För att, varje dag känns det som om jag inte har NÅGONTING att dela med mig av, och varje dag blir det ändå nästan ett helt A4 med text :P Så kanske HAR jag ändå något att förmedla :P

Känns bara som om det inte HÄNDER någonting om dagarna... Och idag har jag dessutom knappt tänkt eller känt något. Förutom nu till kvällen. Då jag har känt av en hel del prestationsångest över just min blogg. Jag VET ju hur onödigt det är. Att det är en väldigt dum sak att få ångest över. Men ibland kommer det bara stunder då jag känner att... Ja, jag VET egentligen inte ens. Men jag känner mig kanske lite otillräcklig och ointressant. Jag menar. Idag är en dag då jag känner att det jag skriver, kanske inte alls kommer att vara av samma nivå som annars... Dagen har flugit förbi i en väldans fart... Och jag har knappt hunnit med att varken tänka eller känna. Inga intryck. Ingenting.

Men klargnällt :) Jag VET att jag ofta är onödigt hård mot mig själv. Att jag inte ens borde BRY mig om vad jag skriver. För att denna bloggen är min dag, helt enkelt. Och den ska inte vara annat än just det. Min dag. Och HAR det då varit en dag där det inte hänt så mycket. Där jag varken tänkt eller känt... En dag då jag egentligen inte HAR någonting att dela med mig av... Ja, då ÄR det så. Och då ska min blogg spegla just det :)

Så hädanefter. Upp med hakan, kära överspända D. Dra lite på mungiporna. Och låt herr Ångest hitta någon annanstans att bo. För att här är vi glada :D Här är vi positivt inställda till livet och tar saker som de kommer ;) Ler man stort, försvinner bekymrena. Iallafall för en stund :) Det är min erfarenhet. Det finns inget bekymmer viktigt nog att tillåtas dra ner en i sanden och förstöra ens liv och tillvaro ÄNNU mer, när livet är så kort :) Så. Bort med onödiga bekymmer!

Ja. Om jag nu går vidare, från onödiga bekymmer och pepp, till min dag idag :) För att dagen idag, har innan denna lilla skjunkning i sanden, varit lugn som få. Jag har mått bra, känt mig positiv (ja, det lilla jag hunnit känna), och dagen har flutit (heter det flytit?) på utan bekymmer eller ångest. Vet faktiskt inte riktigt vart den har tagit vägen! Fastän jag har spenderat min dag härinne på rummet, som vanligt, har dagen inte alls känts lång, som den brukar göra! Den har bara flygit förbi, utan att hälsa :P

Jag har vattnat mina växter. Suttit någon timme och fyllt i nästan ALLA siffrorna för nästan ALLA dagarna fram till idag, i sina diagram. Så snart är jag ÄNTLIGEN klar med min besökarstatistik för "Dagen Min"! Sedan får jag bara se till att hålla igång det varje dag. Men jag har ett LITET bekymmer vad gäller det... För att, ju större bloggen blir, desto fler siffror måste jag föra in i diagram. Det känns som om det kommer att bli mycket jobb med denna bloggen, om jag ska hålla på med DET varje dag! Allra helst om jag samtidigt ska praktisera!

Men men. Får se hur det blir med det. För att det vore ju samtidigt kul att kunna kolla tillbaka på hur bloggen har växt och krymt med tiden :) Får se hur envis jag känner mig :P

Annars. Jag har läst lite bloggar. Kommenterat lite med T. Min kära bloggvän som jag känner att jag kommer alltnärmre :) Jag har som vanligt, kollat hundar på blocket... ... ...

Ja. Och så har jag gjort en banner till min blogg. Har inte fått den godkänd ännu. Men jag hoppas att det ska gå igenom. Kanske kommer lite fler intressenter in hit då :) Inte så viktigt egentligen. Men vore kul att få dela mitt liv och mina erfarenheter med er alla ;) Och så tycker jag ju att det är så kul att göra olika kort. Och bannern var jätterolig att pyssla ihop :)

Ja-a... Som sagt. En bra dag. Men väldigt förbipasserande. Om man kan säga så :P Nu till kvällen, åt vi vattenmelon och såg på "Farmen" och "Bygglov", mamma, 13åringen och jag.

Har jag inte glömt någonting "JÄTTEviktigt" nu, så var det allt av min dag idag :) Så. God natt med er <3

Ja... Som sagt, vet jag inte vilken header jag vill ha på den här bloggen. Jag är ju störtförälskad i denna lila virrvarrbild... Men samtidigt så beskriver även min förra header så bra, vad jag känner. Hur mitt liv ser ut. En bild på mig, där jag sitter och funderar med armarna runt knäna. Helt ensam och bara stirrar rakt ut. Ja, det är mitt liv det. Men denna nya headern är ju också mitt liv. Ett rent virrvarr av olika trådar, som sträcker sig både hit och dit. Rent omöjliga att följa för att hitta rätt ände...

Men jag får göra som så att jag behåller denna headerna ett tag. Börjar det kännas fel, byter jag tillbaka till den gamla, eller gör en ny om någon annan skulle passa bättre ;) Men säg gärna vad ni tycker, i inlägget nedan :)

Hmm. Vet inte om jag vill skriva om denna dagen. Har liksom ingenting att dela med mig av. Då dagen har varit såå tråkig. Ovanligt, hysteriskt tråkig.

Jag vaknade imorse. Efter att ha drömt JÄTTEkonstigt, och vaknat ett antal gånger under natten. Sovit väldigt lätt, med andra ord. Jag drömde typ om mig och mina gamla klasskamrater i våran gamla grundskola. Mina gamla mobbare och jag, var kompisar, tror jag. Vi tjafsade, busade och retades med varandra. Drev kanske lite grann... En jättekonstig dröm. Har ofta drömt liknande förut också. Jag och grabbarna, liksom :P

Annars var en rätt så jobbig känsla i hemmet idag. Mamma orolig och lättirriterad. Pappa rätt så tyst och nere mot vad han brukar vara... Och jag som blir lite osäker och tillbakadragen när jag märker att inte allt står rätt till. När jag inte vet ifall jag bara är ivägen om jag råkar prata med någon av dem... Så jag satt mest på mitt rum. Stirrade som vanligt in i dataskärmen...

Mamma och pappa, åkte stressat fram och tillbaka, mellan samhället och här. Först var det möte som handlade om 17åringen. Sedan kom de hem igen. Och så skulle mamma in och vaccineras. Sedan kom de hem igen. Och därefter åkte pappa till jobbet...

Inne på mitt rum, har jag skött om mina växter och även planterat om en gammal kaktus som 21åringen köpt för några år sedan. Som hon sedan bara lämnade i sitt rum när hon flyttade. Och nu har jag efter flera år, börjat vattna den igen. Vet inte om den tar sig eller ens hur den SKA se ut. Men kul att utforska iallafall. Tycker om att få saker att växa och se de utvecklas :)

Jag har även suttit och nött på detta med bloggstatistiken. Som jag sa härom dagen, så har jag kommit efter med att föra in alla olika siffror i dess respektive diagram. Och jag har en HEL del kvar, efter dagens arbete! Hann med alla siffror från förra månaden, iallafall ;) Så imorgon får jag väl försöka ta hälften utav det som är kvar. Vore skönt att komma ikapp, så att det bara är att fylla i ett fåtal siffror varje dag sedan ;)

Sedan har jag även kollat hundar på blocket, som alltid. Jag har kollat mailen ett antal gånger. Skrivit lite med min kära bloggvän. Läst lite bloggar...

Ja-a... Och så har jag klottrat lite i ett målarprogram. Varav min nya header blev av. Hade verkligen JÄTTETRÅKIGT. Så att klottra utan att tänka, var ett bra alternativ :)

Vad har jag mer gjort, de många timmar som jag spenderade på mitt rum idag? Hmm. Hmm. Hmm... Jo. Jag har varit inne och uppdaterat min intresseanmälan på de sidor som jag står i kö för lägenhet. Och så har jag sökt tre nya lägenheter...

HÄR ska flyttas! Här ska praktiseras! Och här ska skaffas hund! Umgås med folk, sköta hushållet, skratta och le =) Här ska kommas vidare med livet! ... Jag är jag. Och JAG vill ha ett liv värt att leva! Någonting att andas för. En anledning för mitt hjärta att bulta ;) Så kom igen nu D! Kom igen!

Ja. Annars har jag nog inte gjort så mycket idag, verkar det som. Jag har suttit nerew i vardagsrummet, nu på kvällen. Sett på "Farmen", "Familjen Annorlunda" och nästan hela "Tjockare än vatten", med mamma och delvis 13åringen. Ingen annan är hemma, för tillfället.

God natt med er <3

Hmm... Jag vet inte vad jag tycker. Jag har såå tråkigt. Klottrade lite grann, och tyckte själv att jag råkat göra ett mästerverk :P Så testade ha den som header. Men vet inte om jag tycker att den är för stor, kanske. Kanske borde göra den lite mindre(?). Eller byta tillbaka till min gamla. Men klotter och virrvarr, beskriver ju mycket mitt liv just nu...

Vad tycker ni?

Den?

Eller min gamla?

Eller borde jag testa göra den nya mindre?